Klimatet i en stad nära dig

Klimatet är frågan för dagen och det handlar för det mesta om stora globala förändringar. Forskaren Sofia Thorsson studerar klimatet på lokal nivå, hur byggnader, material och parker påverkar temperaturen i staden.

Ett varmare klimat innebär att vintrarna blir mildare, somrarna varmare och att extrema väderhändelser, som värmeböljor, blir vanligare. Men den globala medeltemperaturen är en sak, den faktiska temperaturförändringen lokalt en annan.
– Det lokala klimatet, och ännu hellre mikroklimatet, kan skilja sig rätt mycket från den stora trenden. Särskilt städer är sårbara för värmeböljor på grund av variationer i det lokala klimatet och på grund av dålig luftkvalité.

Det säger Sofia Thorsson, docent i naturgeografi vid Göteborgs universitet, som sedan många år tillbaka jobbar i flera tvärvetenskapliga projekt kring lokala klimatvariationer. Framför allt studerar hon hur klimatet varierar inom städer och hur det varierar mellan städer och landsbygd.
– Det som framför allt intresserar mig är hur byggnader och stadsplanering påverkar det lokala klimatet. Vad har stadens täthet, byggnadsmaterial och antalet grönområden för betydelse för klimatet?

"Kraftiga värmeböljor, särskilt i städer, drar med sig ökad sjukdom och fler dödsfall."

Det är ett välkänt faktum att många städer är något varmare än landet runt städerna. En generell temperaturökning med några grader kan i tätbebyggda städer innebära långt mycket mer.
– Medeltemperaturen i Europa kommer att öka med mellan två till sex grader inom den närmsta hundra åren. Det blir kännbart för många stadsinvånare med fler och kraftigare värmeböljor. I stora städer kan luften vara tio grader varmare än på den omkringliggande landsbygden. Så kännedom om hur mikroklimat fungerar kan få stor betydelse, säger hon och fortsätter:
– Därmed blir det oerhört viktigt hur vi designar våra städer. En noggrann planering utifrån kunskap om lokala klimat kan ha stor betydelse för framtidens komfort.
– Och, påpekar hon, det här handlar om mer än komfort. Kraftiga värmeböljor, särskilt i städer, drar med sig ökad sjukdom och fler dödsfall. En ökning på fyra grader väntas medföra fem procent fler värmerelaterade dödsfall i Stockholmsområdet under sommaren, som exempel.

För att skapa ett bra stadsklimat lyfter Sofia Thorsson framför allt fram vegetationen. Parker och andra grönområden, men även enstaka träd och buskar, har stor betydelse för ett behagligt klimat. Grönska ger skugga, skyddar mot vind och regn, dämpar buller, ökar trivseln och ger utrymme åt rekreation.
– Det finns undersökningar från Paris som visar att gamla och sjuka som bodde nära grönområden inte drabbades av lika många dödsfall som de som bodde långt från grönområden under den svåra värmeböljan för några år sedan.

"Luftkonditioneringen släpper ut värme för att skapa kyla. Nedkylningen gör staden ännu varmare"

Dessutom, säger hon, kan ett förbättrat stadsklimat minska behovet av luftkonditionering, framför allt i städer söder ut där man lägger mycket energi på att kyla bostäder och kontor.
– Blir det varmare kan man tänka sig att vi här uppe i norr också kommer att använda mer energi till luftkonditionering och det är inte bra när vi behöver spara på energi. Kan vi skapa ett bra komfortklimat i staden på andra sätt är det självklart bra.
Som exempel på hur illa det kan gå tar hon Tokyo.
– Där använder man väldigt mycket luftkonditionering när det är varmt. Problemet är bara att luftkonditioneringen släpper ut värme för att skapa kyla. Därmed bidrar nedkylningen till att göra staden ännu varmare, och därmed måste man kyla än mer och så vidare. Det skapas med andra ord en ond spiral.

Förutom vegetationen lyfter Sofia Thorsson fram sådana saker som avstånden mellan husen, materialen som husen byggs av, färgsättning och riktningen på fasaderna som viktiga saker att tänka på när man planerar nya stadsdelar eller funderar på att förtäta.
– Förtätning är ju ordet för dagen. Alla vill bygga mer i centrala lägen. Bland annat för att utnyttja attraktiva tomter men också för att minska behovet av transporter. Här har vi ett dilemma. Förtätningen bidrar till minskad energikonsumtion eftersom resandet minskar men kan samtidigt bidra till ett försämrat stadsklimat.
För svenska förhållanden kompliceras bilden än mer av det faktum att vi har ett så varierande klimat med varma somrar och kalla vintrar.
– Allt detta ställer stora krav på stadsplanering och arkitektur.

Förutom de forskningsprojekt som Sofia Thorsson deltar i jobbar hon just nu med en populärvetenskaplig bok om stadsklimat. Boken handlar bland annat om hur väder och vind påverkar människors beteenden och upplevelser, det vill säga klimatpsykologi. Boken skriver hon tillsammans med miljöpsykologen Igor Knez, professor vid Högskolan i Gävle.
– Väder och vind har stor betydelse för hur vi mår. Som exempel blir vi gladare, mer aktiva och tycker att vår omgivning är vackrare när temperaturen ökar. Klimatet är med andra ord viktigt ur en rad olika aspekter.

Text Mattias Hagberg
Foto Johan Wingborg

Artikeln har tidigare publicerats i GUspegeln nr 1/2011