Hur din mat påverkar miljön

För många är det en dröm att ha en livsstil som belastar miljön minimalt. Men i ett komplext och globalt system kan det vara svårt. Nu utvecklas olika verktyg för internet. Helena Wåhlander vid Göteborgs universitet har erfarenhet av några sådana projekt.

Hur ska man egentligen leva i en värld med skenande miljöproblem? Hur ska man ordna sin vardag för att slita så lite på naturen som möjligt?
Frågorna har ställts tusentals gånger under de senaste åren; i tidningsartiklar, i böcker, i teveprogram och i politiken. Svaren är ofta påfallande lika. Det handlar om att leva sparsamt; om att minska köttkonsumtion, bilåkande och framför allt om att ta tillvara den mat man köper. Och det handlar om att köpa ekologiskt, närproducerat och säsongsanpassat.
– Det är fascinerande. En del av de här råden har i princip sett likadana ut sedan vi började diskutera hur man ska leva miljöanpassat i mitten av 1970-talet. Trots det verkar vi ha svårt att ta dem till oss.

Det säger Helene Wåhlander, universitetsadjunkt på institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Hon har under flera decennier intresserat sig för frågor kring mat, konsumtion och miljö, och i dag kan hon konstatera att många kurvor pekar åt fel håll.

Svenska hushåll slänger i genomsnitt en fjärdedel av all mat som släpas hem från snabbköpet, köttkonsumtionen ökar och även om utbudet av ekologiska varor ständigt ökar och breddas har de svårt att slå igenom på allvar.
– Det är inte helt lätt att säga vad det där beror på. Men det finns en del möjliga förklaringar.

En orsak kan, enligt Helene Wåhlander, vara den moderna livsmedelsproduktionens komplexa karaktär; som enskild konsument kan det vara extremt svårt att överblicka produktionen och förstå vilka varor som är lämpliga att välja ut miljösynpunkt. Som exempel berättar hon om norsk lax som ibland flygs till Kina för att filéas innan den flygs tillbaka till affärerna i Europa (även om den oftast fraktas med båt). Ett system som vid en första anblick kan framstå som fullständigt absurt men, som forskaren Friederike Ziegler vid Institutet för livsmedel och bioteknik, visar i en studie, faktiskt har vissa vinster. Fisk som filéas i Kina ger 17 procent större utbyte, vilket innebär att man behöver fiska mindre. Och själva fisket har större klimatpåverkan än transporter till Kina och beredning i Kina.

"Det är lätt att säga hur man ska leva. Men när de enskilda hushållen ska följa principerna i praktiken blir det ofta ganska krångligt"

Helene Wåhlander påpekar att inom hushållsvetenskap används hushållet som analysenhet och att hushållet betraktas som ett delsystem i samhället och i det globala ekosystemet. Hushållet är ett dynamiskt system som består av individer med olika önskningar och behov, såväl materiella som immateriella. Hushåll är aktiva resurshushållare som inte kan studeras åtskilt från sitt vardagliga sammanhang. Hushållet ingår i ett större samhälleligt system och påverkas därmed av regler, lagar, marknadsföring, tillgång till butiker, utbud av varor och så vidare.
– Det är lätt att säga hur man ska leva. Men när de enskilda hushållen ska följa principerna i praktiken blir det ofta ganska krångligt. Ta bara ett sådant enkelt exempel som hur butikssystemet har utvecklats under de senaste decennierna. I dag är det på många platser nästan omöjligt att handla mat utan tillgång till bil.

För att underlätta för enskilda hushåll att leva miljöanpassat utvecklas nu ett nätbaserat verktyg som kan användas för att bedöma hur konsumtionen i det egna hushållet påverkar miljön. Verktyget, som heter EcoRunner, kommer förmodligen att lanseras i början av 2011. EcoRunner skapas och utvecklas i det Formas-finansierade forskningsprojektet Hushållens Metabolism vid Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm, Centrum för Konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet och Centrum för tjänsteforskning, vid Karlstads universitet.

"EcoRunner ska vara ett lättnavigerat och konkret verktyg som visar hur olika val i livet påverkar omsättningen av kol, kväve och energi"

EcoRunner är tänkt att fungera som ett verktyg på nätet, tillgängligt för alla. I programmet lägger man in hur mycket pengar man spenderar på olika saker, till exempel mat, transporter och kläder. Man anger också vilken typ av mat man köper, vilken typ av resor man gör och vilken typ av kläder man köper. Sedan beräknar programmet hur stor miljöpåverkan detta leder till det vill säga den totala omsättningen av energi, kol och kväve i förhållande till utgifter hushållet. Helene Wåhlander ingår i forskargruppen.
– Tanken är att EcoRunner ska vara ett lättnavigerat och konkret verktyg som visar hur olika val i livet påverkar omsättningen av kol, kväve och energi. Här ska man kunna testa sig fram och se hur förändringar i konsumtionsval påverkar miljön. Programmet bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, om miljö och hushållsutgifter vilket innebär att det på ett enkelt sätt går att uppdatera basdata med jämna mellanrum.

För några år sedan var Helene Wåhlander med och tog fram ett liknande verktyg som kallades MenuTool, ett verktyg som beräknade vad en måltid har för klimatpåverkan samtidigt som programmet beräknade måltidens näringsinnehåll.
– Det verktyget finns tyvärr bara i en demoversion och är inte tillgängligt för allmänheten. Men både MenuTool och EcoRunner visar att det går att skapa nya verktyg som kan hjälpa oss att navigera i vår komplexa vardag. Med hjälp av den här typen av kalkylatorer kan miljöfrågan bli konkret.

"Sådana enkla saker som att äta mindre mängd kött och att ta vara på maten istället för att slänga den gör stor skillnad"

Helene Wåhlander är övertygad om att frågor om miljöförstöring, klimat och resursförbrukning kommer att få en allt större betydelse framöver.
– Med en växande befolkning, ett förändrat klimat och en uppskruvad konsumtion ökar problemen. I framtiden kommer även vi i väst att tvingas leva med knapphet. Dagens överflöd är en parentes vår historia. Samtidigt som hon ser stora utmaningar framöver vill hon inte påstå att vi oundvikligen är på väg mot en katastrof.
– Vi kan förändra mycket bara genom att ändra våra konsumtionsmönster. Sådana enkla saker som att äta mindre mängd kött och att ta vara på maten istället för att slänga den gör stor skillnad.
– Men, tillägger hon, allt fokus kan inte läggas på det enskilda hushållet. Vi ingår alla i ett större system, och många väsentliga förändringar behöver göras på en strukturell nivå i samhället.

Text: Mattias Hagberg

Artikeln har tidigare varit publicerad i GUspegeln nr 4/2010.