Notiser TEMA KULTUR OCH HÄLSA

Design bra för hjärnan

En kofta med inbyggda högtalare eller ett mjukt armband som samtidigt är en fjärrkontroll.
Kristina Sahlqvist, forskare vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK, vid Göteborgs universitet, har tittat på hur sjukvården utifrån kunskaper om hjärnans återhämtning kan skapa bättre miljöer för rehabilitering med genomtänkt design och sinnesstimulering. För att testa forskningsteorierna kommer ett intensivvårdsrum där alla sinnen påverkas att byggs upp vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi vill öka vårdtagarnas deltagande i sin egen rehabilitering och som sidoeffekt kan det också ge dem ökat självförtroende, säger Kristina Sahlqvist.

Kultur, vård och vetenskap i utställning

En personcentrerad vård kan korta vårdtiderna och öka patientens delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin och Röhsska museet har nu i ett unikt samarbete skapat en utställning där vårdpersonal får möta framtidens vårdform.
Med små medel har en vårdsal på Östra sjukhuset förändrats totalt. Det som möter sjukhusmedarbetarna är en multimediaupplevelse i färg, form och ljus som ska få dem att tänka till kring personcentrerad vård. Exempelvis har skådespelare från Stadsteatern varit med och spelat in sjukdomsberättelser, som besökarna kan lyssna på i hörlurar.
– Vi gör den här utställningen för att väcka intresse hos alla medarbetare. Det här är ett arbetssätt där patienten i högsta grad är delaktig i sin behandling och som ett av resultaten av det ser man att vårdtider kan kortas betydligt vilket gör att patienten inte behöver vistas lika länge på sjukhuset, säger Ann-Marie Wennberg, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Den personcentrerade vården tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från individens förutsättningar och hinder. Den ledande forskningsmiljön i fältet är Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Sahlgrenska akademin, som finansieras av regeringen och samlar 100 forskare från olika tvärvetenskapliga discipliner.
I ett samarbete mellan vård, vetenskap och kultur kommer minst 750 av sjukhusets medarbetare att besöka utställningen som ett första utbildningssteg inför införandet av det personcentrerade arbetssättet i vardagen. Samtidigt med utställningen på Östra sjukhuset öppnas en satellitutställning på Röhsska museet, som är öppen för allmänheten.

Utställningen, som heter Ubuntu, fritt översatt ”jag finns för att du finns, vi skapar varandra”, pågår fram till 15 september, med ett sommaruppehåll under veckorna 27-31.

25 miljoner till forskning om antibiotikaresistens

Hur kan biocider och metaller bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens? Den frågan ska Joakim Larsson vid Sahlgrenska akademin och hans medarbetare försöka ge svar på under de närmaste fem åren med stöd från forskningsrådet Formas.
I en av de största svenska satsningarna delar forskningsrådet Formas tillsammans med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ut 45 miljoner kronor till starka forskningsmiljöer om kemiska ämnens kombinationseffekter. Av 30 projektansökningar har två beviljats stöd – ett av dem leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är inte bara antibiotika som kan driva på utvecklingen av resistenta bakterier, berättar Joakim Larsson, forskare i translationell farmakologi vid Sahlgrenska akademin:
– Bakterier samlar nämligen ofta på sig gener som skyddar dem mot både antibiotika och mot andra miljögifter. Om bakteriesamhällen utsätts för till exempel olika metaller och desinfektionsmedel så kan det leda till att antibiotika-resistenta bakterier gynnas, med stora risker för oss människor. Om den här forskningen på något sätt kan bidra till att bromsa uppkomsten av multiresistenta bakterier så betyder det mycket, säger Joakim Larsson.
Läs mer om Joakim Larssons forskning.

Samarbete viktigare än våld i datorspel

Den finns en långvarig och med jämna mellanrum uppblossande debatt om den eventuella kopplingen mellan våldsamma datorspel och aggression. En grupp forskare vid Göteborgs universitet ifrågasätter hela utgångspunkten för debatten om datorspel och aggressivitet. I en artikel redovisar de en ny studie där främst samarbete visar sig vara en nödvändig egenskap för att klara sig i den våldsamma spelmiljön.
– För att lösa kampsituationerna krävs ett sofistikerat och koordinerat samarbete spelare emellan. Vi har analyserat vilka egenskaper eller kunskaper hos spelarna som krävs för att klara de komplicerade momenten, säger Jonas Ivarsson, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Svaret är att det i första hand handlar om att vara strategisk, vara tajmad och om att ha tekniska kunskaper. Att handla burdust, aggressivt eller emotionellt premieras inte.
– Vi ifrågasätter egentligen hela utgångspunkten för den pågående debatten, den har inte förankring i ett reellt problem, mer i ett hypotetiskt resonemang, säger han.

Läs artikeln