Den 8 juni är det avspark för fotbolls-EM. Vid Göteborgs universitet hittar du experterna som bland annat vet varför fotbollspelare skadar sig i onödan, vilka prövningar som väntar elitidrottaren när rampljuset slocknat och om sport är en bra affär.
Killar klarar oftare knäna
Risken att slå upp en tidigare korsbandsskada är betydligt större för unga, kvinnliga idrottare än för manliga. Killar kommer dessutom i betydligt högre grad än tjejer tillbaka till idrotten efter en korsbandsskada. Det visar den senaste statistiken från Svenska Korsbandsregistret som kartlagt korsbandsskador sedan 2005. En ny forskningsstudie visar dessutom att 50 procent av alla korsbandsskador hade kunnat förebyggas.
Jón Karlsson, professor i ortopedi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 031–343 4094, 0705–798 755, e-post: jon.karlsson@vgregion.se
Livet efter elitidrotten
Ett forskningsprojekt vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, har följt 1300 svenska elitidrottare på landslagsnivå för att svara på frågan: Vad händer efter elitidrottskarriärens slut? I projektet har forskarna undersökt elitidrottares socioekonomiska bakgrund, utbildningsnivå och tillfredställelse i arbetslivet för att se om de egenskaper som utvecklades inom idrotten blev användbara i livet efteråt.
– De elitidrottare som fått bekymmer har fått det mycket på grund av bristande förberedelser inför vad som väntar efter idrottskarriären, säger docent Owe Stråhlman.
Owe Stråhlman, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, mobil: 0703–945495, e-post: owe.strahlman@ped.gu.se
Störst skaderisk minuterna efter avbrott
Fifa har under de tre senaste VM-turneringarna kartlagt exakt när under matcherna som det är vanligast att fotbollsspelare skadar sig. Resultaten visar att majoriteten skadar sig minuterna efter ett spelavbrott. Studien visar dessutom att forwards är mer skadebenägna än försvarare.
Jón Karlsson, professor i ortopedi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 031–343 4094, 0705-798 755, e-post: jon.karlsson@vgregion.se
Nytt forskningscentra specialgranskar elitidrottare
Roland Thomeé är adjungerad professor i sjukgymnastik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Nu har han fått Riksidrottsförbundets uppdrag att inrätta ett helt nytt forskningscentra, som ska studera hur Sveriges elitidrottare inom senior, ungdom och handikappidrott tar hand om sina skador. Målet är att på sikt kunna förebygga skador hos Sveriges idrottselit.
Roland Thomeé, professor i sjukgymnastik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, mobil: 0705–987023, e-post: roland.thomee@gu.se
Sport som business
Harald Dolles är professor i internationellt företagande med särskilt fokus på företagsmässiga aspekter av sport. Det handlar till exempel om internationalisering och professionalisering, integrationen av sponsorers marknadsstrategier med nationell och internationell exponering som mål, liksom ekologiska aspekter kopplade till stora event. Ämnen för framtida studier handlar om utvecklingen av arenor, relationen mellan idrottsklubbar och sponsorer vid skandaler samt innovation inom sport.
Harald Dolles, professor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, telefon: e-post: harald.dolles@handels.gu.se
Är evenemang en bra affär?
Professor Tommy D. Andersson forskar och undervisar i marknadsföring med fokus på turism- och evenemangsekonomi. Han tittar bland annat på effekterna av så kallade ”megaevenemang”, organiseringen av evenemang och tillfällig arbetskraft inom turismnäringen.
Tommy D. Andersson, professor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, telefon: 031–786 1526, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se
Bollens egenskaper
Ingvar Albinsson är universitetslektor i fysik och kan svara på bollfrågor som till exempel med vilken hastighet matchbollen sparkas, varför vissa fotbollar vobblar och vad som avgör om en boll är bra eller ej.
Ingvar Albinsson, universitetslektor i fysik, institutionen för fysik, telefon 031–786 9121, e-post: ingvar.albinsson@physics.gu.se
Miljöeffekter av ett EM i fotboll
Stora mästerskap kan också innebära en påfrestning på miljön. Professor Göran Dave kan svara på frågor om hur mycket sopor det blir efter en match. Och så vet han om det går att använda avfallet till något bra.
Göran Dave, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3776, 0705–666 656, e-post: goran.dave@bioenv.gu.se
Fotbollsspråk
Tillsammans med Sölve Ohlander, professor emeritus i engelska, håller Gunnar Bergh på och ta fram ett svensk-engelskt och engelsk-svenskt fotbollslexikon. Vissa ord, som ”forward” och ”offside”, har svenskan lånat rakt av från engelskan, medan andra uttryck, som ”hairdryer treatment” (utskällning) och ”to head for an early bath” (bli utbytt/utvisad), inte alls letat sig in i svenskan. Och så finns det ju typiska svenska uttryck som ”djupled” och ”gärdsgårdsserie”. Hur uppkommer fotbollsspråket och vad är typiskt för svenskt och engelskt fotbollsspråk? Dessa frågor, och många andra, svarar Gunnar Bergh gärna på.
Gunnar Bergh, professor i engelsk språkvetenskap, institutionen för språk och litteratur, telefon: 031–786 1788, 0708-65 05 74, e-post: bergh@eng.gu.se
Se även: Här finns ett filmat intervjuinslag med Sölve Ohlander och Gunnar Bergh