BiG firar tio år som forskningsnätverk: ”Vill lyfta fram barn och ungas egna röster”
År 2014 ville ett antal forskare i Göteborg, barnkulturvetare och kulturentusiaster, hitta ett gemensamt forum för att diskutera frågor om barn- och ungdomskultur. Tio år senare är nätverket BiG - Barnkulturforskning i Göteborg fortfarande i full gång och i färd med att planera nästa offentliga symposium, en tradition sedan starten.
– När kulturen alltmer prioriteras ned och frågor som rör barn och unga minskar i betydelse blir forskningen särskilt viktig, i synnerhet ur ett demokratiperspektiv, säger Karolina Westling och Natalie Davet, båda engagerade i nätverket.
Ja, vad är det för bild av barn- och ungdomskultur som framträder i offentligheten idag?
– Barn- och ungdomskulturen har blivit ett politiskt laddat slagträ, säger Karolina Westling, universitetslektor i filmvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper. Vi ser debatter som handlar om vilka som borde anses lämpliga att läsa sagor för barn. Eller hastiga förslag på att ta bort digitala verktyg, utan att hänsyn tas till hur de faktiskt används i pedagogiska verksamheter. Perspektivet på barn och unga behöver istället grundas mer i en nyfikenhet inför vad de gör, i relation till hur samhället fungerar.
– Det strävar vi efter att göra inom BiG, att lyfta fram barn och ungas egna röster, säger Natalie Davet, som är doktorand vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Karolina och Natalie förenas i sitt engagemang i BiG – Barnkulturforskning i Göteborg, det tvärvetenskapliga forskningsnätverket som sedan 2014 samlat forskare över fakultetsgränserna vid Göteborgs universitet. En mötesplats för pedagoger, barn- och ungdomsvetare, konstvetare och designers, litteraturvetare, filmvetare, teatervetare, genusvetare och etnologer om frågor som berör barn- och ungdomskultur.
– Det råder ingen konkurrenssituation mellan de som medverkar, berättar Natalie. Det är ett forum där vi kan utveckla undervisning och ge feedback på varandras texter. Det ger oss möjlighet att förkovra oss i aktuella forskningsdiskussioner och stöta och blöta våra tankar och idéer.
Behövdes ett forum i Göteborg
Natalie har en bakgrund vid Stockholms universitet där hon varit engagerad vid Centrum för barnkulturforskning (CBK). Ett motsvarande forum saknades länge i Göteborg.
– Vi kände att man inte ska behöva åka till Stockholm för att hitta en gemensam plattform, säger Karolina. Vi var flera vid Göteborgs universitet som ville göra något tillsammans.
– Vi ville förankra oss i barnkulturforskningen lokalt i Göteborg samtidigt som vi uppmärksammar kulturinstitutioner och försöker hitta samverkansformer utanför universitetet, lägger Natalie till.
Det kan exempelvis ske i form av inspel på offentliga skrivelser eller framtagandet av en uppdragsutbildning för Kulturskolan i Göteborgs stads räkning. När Barnkonventionen blev lag 2020 i Sverige publicerade BiG en antologi som erbjuder kulturvetenskapliga perspektiv på vad den innebär.
Utmaningar för barns rätt till kultur
I Barnkonventionen stipuleras bland annat barns rätt till kultur. Det innebär inte att alla barn idag kan åtnjuta den rätten. Ett dilemma, som också blir till en startpunkt för flera av diskussionerna inom BiG.
– Det kan handla om vad det är för sorts film eller teater som barn upplever, säger Karolina. Om inte skolor har råd att ta sina elever till exempelvis muséer, vilken påverkan har det då på barnen? Vad händer med de barn som inte får den delen av kulturen till sig?
Natalie fyller i:
– Då behöver vi diskutera strukturerna kring barn- och ungdomskulturen och lyfta fram hur politiska beslut får effekt på det som sker ute i verksamheterna. Samtidigt som vi lyssnar på vad barn och unga säger.
Tioårsjubileum på Humanisten
Sedan starten har medlemmarna i BiG haft som tradition att arrangera offentliga symposier, ofta i samarbete med offentliga verksamheter. Tidigare har man huserat på arenor som Stora Teatern och Världskulturmuseet.
Med symposierna har man velat flytta samtalen som annars sker inom nätverket utanför universitets väggar och uppmärksamma praktikerna inom fältet. De vars driv och engagemang är vad som senare omsätts i praktik och forskning. Natalie minns ett av symposierna med särskild värme:
– Det var när vi firade KULF (Kultur i förskolan) som fyllde 40 år. Flera av de kulturarbetare som burit barn- och ungdomskulturen på sina axlar var på väg att gå in pension och det blev ett fint tillfälle att lyfta fram dem, säger Natalie. Det var på Stora Teatern och det kändes bra att vi kunde ta det tillfället att fira av dem och lyssna på deras mångåriga erfarenheter just där på en av stadens större kulturscener.
Den 21 november är det dags igen, på Humanisten där BiG firar 10 år som forskningsnätverk. Tre talare kommer att beröra humor och motstånd i relation till barn- och ungdomskultur och därefter delta i ett panelsamtal. Symposiet är öppet för allmänheten.
Av: Erik Pedersen
