To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Analys av hur Sverige ska… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Analys av hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan ETAP fram till år 2010

Report
Authors Berit Gullbransson
Jonas Norrman
Dan Strömberg
Anders Ahlbäck
Publisher Swentec
Place of publication Göteborg
Publication year 2007
Published at Department of Plant and Environmental Sciences
Centre for Environment and Sustainability
Language en
Links swentec.se/Documents/Swentec/Biblio...
Keywords ETAP, Sverige, handlingsplan, miljöteknik
Subject categories Environmental engineering

Abstract

Sammanfattning Här följer en kort sammanfattning av utredningen. Sammanfattningen följer rapportens kapitelindelning med avsikt att ge en överblick av innehållet. Kapitel 1: Uppdragets utformning Detta kapitel ger en kort presentation av uppdraget, dess genomförande samt en introduktion till rapporten. Kapitel 2: Mer europeisk miljöteknik på marknaden Tillsammans arbetar EU:s medlemsländer med att öka andelen miljöteknik på den europeiska marknaden. Målsättningen är att minska miljöbelastningen men till exempel också att minska beroendet av importerad energi. Ambitionen är att miljötekniklösningar ska levereras av europeiska företag, detta för att inte minska sysselsättningen i Europa och för att samtidigt stärka europeiska företags konkurrenskraft på marknader utanför Europa. För att samordna åtgärder på EU-nivå samt nationell nivå finns en gemensam handlingsplan för miljöteknik. Handlingsplanen för miljöteknik (Environmental Technologies Action Plan, ETAP) godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Istället för bindande regler enades man om gemensamma mål där varje land strävar efter att uppnå målen på lämpligast sätt. Vilka framsteg länder har gjort samt hur strategin ser ut för de närmaste åren inrapporteras med nationella färdplaner. Vid den senaste utvärderingen av de nationella färdplanerna fick Sveriges färdplan omdömet att de svenska åtgärderna har en bra spridning över de områden som utpekats som viktiga för miljöteknik. En generell kommentar från EU-kommissionen rörande hela den europeiska omställningen var att den inte tagit fart ordentligt. Miljöbelastningen fortsätter att öka och den internationella konkurrensen på miljöteknikmarknaden ökar med risk att europeiska företag hamnar efter. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att öka andelen åtgärder som stärker efterfrågan av miljöteknik på de nationella marknaderna. Åtgärder som stödjer svenska miljötekniksatsningar involverar en mängd olika myndigheter och aktörer. EU har till exempel olika stödprogram med koppling till företagsutveckling och miljöteknik, vilka fördelas både på nationell och på regional nivå. Det finns kommunala satsningar och det finns privata aktörer som specialiserat sig på att investera i miljöteknikbolag. I den här utredningen avgränsas analysen till att främst beröra svenska centrala myndigheter med utgångspunkten att utreda hur dessa kan samordna sina program med de andra initiativen för att skapa bästa möjliga synergier för miljöteknik. Följande myndigheter erbjöds att vara med i samrådsprocessen: Boverket, Energimyndigheten, Formas, Miljöstyrningsrådet, Naturvårdsverket, Nutek, Sida samt Vinnova. 4 Utredningen görs på uppdrag av näringsdepartementet som ett underlag i regeringskansliets praktiska arbete med att ta fram regleringsbrev och förordningar för myndigheterna. Representanter från närings- och miljödepartemenen deltog i samverkansmötet den 27 augusti. Kapitel 3: Miljöteknik i Sverige, Europa och globalt Detta kapitel presenterar ETAP och dess pågående aktiviteter och resultatet av den senaste utvärderingen. I kapitlet presenteras situationen på den svenska miljöteknikmarknaden samt vad som sker i andra länder, både i och utanför EU. Handlingsplanen för miljöteknik godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Målet med handlingsplanen är att tillvarata alla de möjligheter som miljötekniken erbjuder för att minska belastningen på naturresurserna, förbättra EU-medborgarnas livskvalitet och främja ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur viktig denna handlingsplan är anser EU-kommissionen att den ”öppna samordningsmetoden” är det lämpligaste sättet att gå vidare. Denna metod innebär att det inte finns några bindande regler utan det är upp till varje land att finna metoder för att nå de gemensamma målsättningarna. Länderna inrapporterar, ofta årligen, vilka framsteg de har gjort. Istället för möjligheten att ta ett land till EG-domstolen är det framförallt trycket från de andra ländernas förväntningar och oviljan att utpekas som eftersläntrare, som ska leda till en ökad reformtakt. EU-kommissionens senaste utvärdering, som kom under våren 2007, presenterade generellt en försiktigt positiv bild av arbetet, med många nya åtgärder på EU-nivå. Det betonades i utvärderingen att miljösituationen fortfarande är alarmerande och gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är mycket stort. EU-kommissionens analys av de nationella färdplanerna visar att FoU-åtgärder som avser miljöteknik systematiskt genomförs i nästan alla medlemsstater, medan åtgärder för att öka efterfrågan är betydligt ovanligare. EU- kommissionen anser att mer måste göras för att stärka efterfrågan av miljöteknik, även i Sverige, till exempel pekas grön upphandling ut som en viktig åtgärd. Kommissionen föreslår också att fokus skulle kunna läggas på de sektorer där man har bedömt att de största vinsterna skulle kunna göras. De sektorer som lyfts fram är: byggnader, livsmedelssektorn, persontransporter och återvinningssektorn. De gemensamma åtgärderna inom EU rör flera områden: Tillämpad forskning bedrivs inom ramen för Framework Programme for reasearch (FP7) Life+, som i huvudsak ger ekonomiskt stöd till demonstrationsprojekt, Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP), som bland annat syftar till att öka europeiska miljöföretags konkurrenskraft, regionala strukturfonder, vilka delvis stödjer miljöteknik, Landsbygdsprogrammet, som bland annat vänder sig till miljöinriktad näringsverksamhet på landsbygden. 5 De gemensamma programmen har bidragit till att det i dag finns gott om goda nationella exempel på åtgärder som gynnat miljöteknik. Genom att dela med sig av goda exempel inom EU kan arbetet förhoppningsvis påskyndas. Högre takt är nödvändig för att säkerställa konkurrenskraften hos europeiska företag. Utveckling i andra delar av världen går också framåt och många nationer har höga ambitioner vad det gäller den internationella miljöteknikmarknaden. Internationellt är Sverige en liten aktör när det gäller marknad och miljökrav. Regleringar, styrmedel och marknadskrav formuleras i stor utsträckning av EU och av en global marknad samt genom internationellt samarbete. Sverige anses ändå vara en internationellt viktig miljöpolitisk nation. Sverige kan öka sina marknadsandelar genom framsynta statliga insatser, genom lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, upphandlingar med hänsyn till miljöprestanda samt genom stöd till forskning och utveckling. Den totala omsättningen hos de svenska miljöteknikföretagen var år 2005 102 miljarder kronor. Exporten av miljöteknik var 24 miljarder kronor. Värt att notera är att exporten har ökat med 36 procent sedan 2003 men ändå bara står för knappt en fjärdedel av den totala omsättningen hos miljöteknikföretagen. Störst ökning av exporten sedan 2003 har skett inom undergrupperna energi & klimat, 80 procent, och avfall, 50 procent. Statistiken visar att trenden för miljöteknikbranschen är positiv – omsättningen och exporten har ökat. Kapitel 4: Svenska myndigheters ETAP-aktiviteter Detta kapitel redovisar vilka aktiviteter svenska myndigheter genomför. Dessutom presenteras resultatet av de intervjuer som genomfördes som en del av samverkansprocessen. Sverige har inga problem att, formellt sätt, uppfylla ETAP (se tabell nedan). Myndigheterna är generellt sett väl insatta och redovisar ett växande intresse för miljöteknikfrågor och ETAP. I summeringen av antalet aktiviteter syns det tydligt att Sverige, liksom många andra länder har en tonvikt på åtgärder för att förbättra innovationsprocessen och se till att uppfinningar hittar sin väg från laboratorierna till marknaden, det vill säga. Forskning och utveckling (åtgärd 1-2). Samt på medvetandehöjande åtgärder med inriktning på konsumenterna som kan stimulera efterfrågan på sådan teknik genom att främja produkter och tjänster med mindre miljöpåverkan, det vill säga. öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23). 6 Tabell: En sammanställning över de ETAP-relaterade aktiviteter som genomförs av svenska myndigheter. För varje ansvarig myndighet har antalet aktiviteter listats utefter respektive ETAPområde. Notera att tabellen även innehåller aktiviteter från myndigheter/organisationer utöver de åtta som har identifierats som berörda myndigheter i denna utredning. Forsning och utveckling (åtgärd 1-2) Testning och standardisering (åtgärd 3) Prestandamål (åtgärd 5- 6) Mobilisering av finansiella instrument (åtgärd 7-15) Marknadsbaserade instrument och statligt stöd (åtgärd 16-18) Upphandling av miljöteknik (åtgärd 19-21) Öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23) Agera globalt (åtgärd 24-25) Almi 1 Banverket 1 Boverket 1 Energimyndigheten 1 1 1 1 1 2 Exportrådet 1 Formas 4 1 Jordbruksverket 1 Miljöstyrningsrådet 2 2 Naturvårdsverket 1 1 2 1 NUTEK 2 1 Sida 2 3 Swedfund 1 1 Swentec 1 VINNOVA 10 Vägverket 1 Summa aktiviteter 19 1 0 6 3 3 11 4 Enligt EU-kommissionens rekommendationer bör också Sverige försöka få fram resurser för fler satsningar på åtgärderna 7-18. Intervjuerna med tillfrågade myndigheter var informativa och det framkom också intressanta problemformuleringar. Till exempel efterfrågas informationsspridning av ETAP-aktiviteter inom och utom Sverige, tydligare rollfördelning mellan myndigheter inom miljöteknikområdet, samordning av 7 ETAP-aktiviteter för ett starkare och effektivare miljöteknikstöd. Dessa formuleringar har lett till rekommendationer i följande kapitel. Kapitel 5: Sammanställning, analys och rekommendationer Detta kapitel presenterar analyser av Sveriges situation, rekommendationer för hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan samt rekommendationer rörande utveckling av Sveriges arbete med miljöteknik. Slutsatsen av analysen kring hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan ETAP fram till år 2010 är: För att Sverige till år 2010 ska, av övriga medlemsländer, anses ha genomfört handlingsplanen krävs att: − Sveriges nationella åtgärder för miljöteknik fortsätter i samma inriktning som hittills, gärna med något större budget för att utvecklingen ska ske i samma takt som de främsta europeiska nationerna. − Dessutom bör regeringskansliet ta fasta på de rekommendationer som presenteras i den senaste utvärderingen av ETAP, det vill säga fokusera resurserna på att öka efterfrågan av miljöteknik samt att utveckla arbetet med den nationella färdplanen. Slutsatsen baseras på att ETAP inte är ett styrande direktiv utan ett gemensamt arbete där Sveriges insats hittills har varit på liknande nivå som övriga medlemsländer. Myndigheter och departement har i samverkansprocessen markerat att det skulle vara ett för passivt beteende och vill se rekommendationer på hur Sverige ska utveckla genomförandet av EU:s miljöhandlingsplan. Swentec stödjer en högre ambitionsnivå och sammanställningen av analys och rekommendationer i kapitel 5 baseras på detta önskemål. Listan med rekommendationer följer ETAP:s struktur och ska inte tolkas som en prioriteringsordning. Med tanke på den snabba internationella utvecklingen är det betydelsefullt att nya kraftfulla initiativ tas inom miljöteknikområdet i form av effektiva åtgärdspaket. Möjligheten att samordna enskilda åtgärder, befintliga och framtida till större sammanhållna satsningar bör tas tillvara. Sådana satsningar bör sträcka sig över en större tidsrymd, vilket möjliggör kraftsamling, ökad samverkan och en större möjlighet att få ett brett genomslag i hela samhället. Som en god grund för förnyade satsningar, bör fler åtgärdsinriktade utredningar göras för viktiga teknikområden, syftande till att få en god kännedom om vilka specifika hinder som föreligger för en ökad marknadspenetration av miljötekniklösningar. Dessa utredningar bör göras i en triple-helix-konstellation. 8 Inom Forskning och utveckling föreslås Formas/Vinnova att fortsätta en ambitiös forskningssatsning på miljöteknik i samverkan med Naturvårdsverket och Mistra, i enlighet med det strategidokument som presenterade av Formas/Vinnova våren 2007. Vidare föreslås Vinnova, att i samverkan med berörda myndigheter, under första delen av 2008 identifiera eventuella svagheter i den tidiga delen av den svenska innovationskedjan inom hela miljöteknikområdet, samt ta fram förslag på åtgärder som kan avhjälpa brister och skapa ett sammanhängande och ambitiöst innovationssystem för framtida behov. Nutek föreslås att, i samverkan med Vinnova och Energimyndigheten, utarbeta en åtgärdsplan för att underlätta uppförandet av referens-/demonstrationsanläggningar i Sverige. Nutek, i samverkan med Vinnova, föreslås genomföra en inledande studie för att ge en överblick över alla de stödjande programmen för små och medelstora företag som finns på alltifrån EU-nivå till lokal nivå och hur dessa skulle kunna samverka i större utsträckning. Naturvårdsverket föreslås att, i samverkan med Vinnova och Formas, genomföra en förstudie med temat överföring av teknologimöjligheter från utvalda högteknologiområden till miljöteknikområdet. Både den amerikanska rymdbyrån, NASA, och den europeiska motsvarigheten, ESA, har program för att överföra kunnande och metoder till det övriga samhället. Inom åtgärderna för Prestandamål föreslås Boverket att ta ett initiativ till att, i samverkan med relevanta aktörer, formulera prestandamål för energieffektivisering av offentliga lokaler och föreslå lämpliga incitament. Inom åtgärderna för Marknadsbaserade instrument och statligt stöd föreslås att Nutek, i samverkan med Vinnova, Naturvårdsverket och Energimyndigheten, ser över den totala ”subventionssituationen”, inklusive Klimp-programmet och lägger ett förslag på åtgärder som ger mycket miljönytta per insatt krona och som samtidigt är i hög grad innovationsdrivande. För att utveckla åtgärderna för Upphandling av miljöteknik, inklusive teknikupphandling med mera. rekommenderas att det till målgrupperna för utbildningsinsatser, som är nämnda i regeringens skrivelse om teknikupphandling, läggs till även ansvariga för miljöledningssystem, det vill säga miljöchefer med mera. Dessutom föreslås att Naturvårdsverket, i samverkan med Energimyndigheten, Konsumentverket, Vinnova och Miljöstyrningsrådet, i en förstudie undersöker möjligheterna att använda LCC-kalkyler på ett kostnadseffektivt sätt för att stödja och påverka konsumenters val (privatpersoner, myndigheter och företag), samt presentera förslag på eventuella konkreta åtgärder. 9 Relevanta myndigheter föreslås undersöka möjligheterna till att öka antalet teknikupphandlingar inom hela miljöteknikområdet för objekt där metodiken bedöms vara lämplig. Energimyndigheten och Miljöstyrningsrådet bör kunna fungera som ett stöd för andra myndigheter vid valet av möjliga teknikupphandlingsobjekt och utformande av strategier. För att Öka medvetenhet och riktad utbildning rekommenderas varje relevant myndighet inventera nyckelgrupper och vilket kunskaps- och informationsbehov dessa har, för att ta fram en relevant kompetensförsörjnings- och fortbildningsstrategi. Dessutom bör en studie initieras om hur miljöteknik kan användas för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Denna studie kan lämpligen utföras av Naturvårdsverket, i samverkan med Vinnova och Nutek, utifrån en bred definition av miljöteknikbegreppet. Inom området Globala åtgärder föreslås Swentec, i samverkan med Sida och andra relevanta myndigheter, utforma en strategi för överföring av miljöteknik och miljöteknikkunnande till Sidas mottagarländer. Utöver ovanstående rekommendationer, vilka relateras till specifika åtgärdsområden, föreslås också ett antal övergripande rekommendationer. Swentec kan vara en lämplig resurs för att samordna genomförandet av miljöhandlingsplanen fram till 2010. De aktiviteter som Swentec föreslås utföra ligger i linje med Swentecs uppdrag att samordna, koordinera och följa upp samt att också bistå myndigheter i deras kommunikation med europeiska aktörer. Swentec föreslås initiera åtgärdsinriktade utredningar för de viktigaste miljöteknikområdena, med syftet att ta fram specialsydda systemorienterade åtgärdspaket för att öka miljöteknikens marknadsandelar, med särskilt fokus på att stärka efterfrågan. Swentec föreslås också identifiera de goda europeiska exemplen på högkvalitativa miljötekniklösningar, framgångsrika styrmedel och lyckade implementeringsprocesser som skulle kunna implementeras i Sverige med potential att förbättra svenska förhållanden, eller användas som direkta hävstänger för att påskynda den svenska utvecklingen.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?