To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Vardagsteknologi för de a… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Vardagsteknologi för de allra äldsta

Report
Authors Kristina Nilsson
Emmelie Barenfeld
Synneve Dahlin-Ivanoff
ISBN 978-91-86633-06-6
Publication year 2010
Published at Institute of Neuroscience and Physiology, Department of Clinical Neuroscience and Rehabilitation
Language sv
Links www.hi.se/sv-se/Publicerat/Teknik-f...
Subject categories Nursing, Occupational Therapy, Older people and ageing

Abstract

Projektet ”Vardagsteknologi för de allra äldsta” har fått finansiellt stöd av Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Teknik för äldre. Projektet Vardagsteknologi för de allra äldsta” är en delstudie inom interventionsstudien”Äldre i riskzon” inom Vårdalinstitutets forskningsprogram”Stöd till sårbara äldre – från prevention till palliation” www.vardalinstitutet.net. Syftet med projektet var att utvärdera vilken effekt ökad information har på användning av hjälpmedel och aktivitetsförmågan, och på fall ett år efter interventionen. Kriterierna för att delta var att personerna skulle vara 80 år eller äldre och vara hemmaboende utan varken informell eller formell hjälp. Ett frågeformulär med frågor om persondata, hjälpmedel, ny teknik, aktivitetsförmåga och fall användes, och nedsatt reservkapacitet mättes. Vid baslinjemätningen lottades deltagarna in i tre grupper: en som fick förebyggande hembesök, en som deltog i seniorträffar med förebyggande hembesök och en kontrollgrupp. Det var 362 personer som deltog, varav 65 procent var kvinnor. Det enda som skiljde grupperna åt vid baslinjemätningen var att det fanns fler sammanboende i kontrollgruppen. Resultaten visar att hjälpmedelsanvändandet ökade i alla tre grupperna men att ökningen var störst i seniorträffgruppen. Användandet av hjälpmedel inom flera olika hjälpmedelskategorier hade också ökat och då främst inom seniorträffgruppen som hade ökat sitt användande inom åtta av de tio kategorierna. Gruppen som fått förebyggande hembesök ökade sitt användande i sex kategorier och kontrollgruppen i två. I seniorträffgruppen upplevde deltagarna även att de hade ett signifikant större behov av hjälpmedel ett år efter interventionen jämfört med kontrollgruppen. Beroende av andra i vardagliga aktiviteter hade ökat, och kunde ses i sex av tio av ADL-trappans aktiviteter ett år efter interventionen. Antalet var dock lågt och ingen skillnad kunde ses mellan grupperna. Ett år efter interventionen var gruppen som fått förebyggande hembesök räddast för att falla, följd av seniorträffgruppen. Användandet av dator och mobiltelefon var oförändrat ett år efter interventionen. Både förebyggande hembesök och seniorträffar hade alltså effekt på hjälpmedelsanvändandet, men störst effekt återfanns bland seniorträffar. Dock ökade användningen av hjälpmedel överlag, vilket bekräftar tidigare studier som menar att hjälpmedelsanvändning ökar med ökad ålder. Det går dock inte att dra några slutsatser om Vardagsteknologi för de allra äldsta hjälpmedelsanvändning har effekt på aktivitetsförmåga. Det visar sig också att deltagarna i gruppen som fått förebyggande hembesök och seniorträffgruppen är signifikant mer rädda för att falla. Om detta är positivt eller negativt, eller om hjälpmedelsanvändning påverkar aktivitetsförmåga får senare långtidsuppföljningar visa.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?