To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Europaparlamentsvalet 201… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Europaparlamentsvalet 2019 – Sverige går sin egen väg. Rapport 2019:11epa

Report
Authors Linda Berg
Publisher Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (SIEPS)
Place of publication Stockholm
Publication year 2019
Published at Centre for European Research (CERGU)
Department of Political Science
Language sv
Links www.sieps.se/publikationer/2019/eur...
Keywords Europaparlamentet, val, Sverige, EU, valdeltagande, partier, väljarbeteende
Subject categories Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalization Studies)

Abstract

Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa) När 2019 års val till Europaparlamentet ägde rum i Sverige låg riksdagsvalet och regeringsbildningen inte långt tillbaka i tiden. Mot den bakgrunden borde statsvetenskapens mest kända teori om val till olika politiska nivåer – teorin om andra rangens val – förutsäga vissa resultat. Ett av dem är lägre valdeltagande. Så blev inte fallet. Tvärtom blev valdeltagandet det högsta någonsin för ett svenskt Europaparlamentsval (55,3 procent). I en eftervalsanalys diskuterar statsvetaren Linda Berg detta och fler resultat i det svenska Europaparlamentsvalet 2019. Det svenska utfallet ställs i förhållande till forskning om väljarbeteenden men också till det generella mönstret i Europa. Författaren jämför även valet 2019 med EU-valet 2014. En skillnad är ett större intresse för EU:s framtid än för specifika sakfrågor. Jämfört med 2014 syns vidare större skillnader mellan kvinnor och män, men också när det gäller ålder, utbildning och bostadsort. I kombination med ett ojämnt fördelat valdeltagande över landet tycks resultatet peka på ökad polarisering – en tendens som enligt författaren bör tas på allvar.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?