To the top

Page Manager: Webmaster
Last update: 9/11/2012 3:13 PM

Tell a friend about this page
Print version

Samverkan inom social hål… - University of Gothenburg, Sweden Till startsida
Sitemap
To content Read more about how we use cookies on gu.se

Samverkan inom social hållbarhet/folkhälsa

Report
Authors Isabella Pistone
Morten Sager
Publication year 2020
Published at Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science
Language sv
Keywords evidensbasering, folkhälsa, social hållbarhet, vetenskapsteori
Subject categories Public health science, Theory of science

Abstract

• Skaraborgs kommunalförbund, enskilda kommuner och östra hälso- och sjukvårdsnämnden/ Skaraborgsenheten avdelning Social hållbarhet har tillsammans skapat en i många stycken framgångsrik modell för att samverka kring social hållbarhet/folkhälsa. • Rapporten diskuterar både de grundläggande synsätt på kunskap som präglar arbetet, men också organiseringen av arbetet. Den baseras på erfarenheter av att ha följt de två kraftsamlingsområdena Fullföljda studier - genom trygghet och studiero och Psykisk hälsa – återhämtningsförmåga (benämns fortsättningsvis för fullföljda studier respektive psykisk hälsa i rapporten). • Arbetssättet i Skaraborgs samverkansmodell skiljer sig från den typ av direkt och riktad evidensbasering som ofta drivs och förespråkas av vissa aktörer och myndigheter på området. Det betyder att insatserna som utförs inom kraftsamlingsområdena inte är resultat av att all samlad forskning har sammanställts i en systematisk översikt med vägledande råd, manualer eller koncept som sedan implementerats på bred front. Med tanke på den komplexitet som präglar kraftsamlingsområdena hade en sådan version av evidensbasering troligen inte varit ändamålsenlig. • Till skillnad från många andra satsningar som vill åberopa evidensbasering inbegriper samverkansmodellen byggandet av en kunskapsekologi med tydliga utrymmen där det ges tid och plats för översättningar mellan olika aktörers insikter och intressen. Den trögrörlighet som därmed skapas är troligen helt avgörande för att intentioner och lösningar från central nivå ska få tid att giftas samman med problem och kunskaper i lokala verksamheter. • I kunskapsekologin möts behovet av organistorisk samverkan och förankring i vetenskaplig forskning. Ändamålsenlig samverkan mellan olika politiska, administrativa och professionella funktioner på regional, delregional och lokal nivå kombineras med sökandet efter vetenskaplig forskning som tas fram och tillämpas i samklang med behoven i de lokala sammanhangen. Vad vi kan se är samverkan en viktig del i att skapa förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund där ny kunskap kan skapas, spridas och påverka utformning av lokala insatser. • Samverkansmodellen som har utvecklats är därmed ett exempel på precis det som har lyfts fram som svagheterna i vissa förenklade versioner av evidensbasering. Arbetet uppvisar grundläggande insikter om behovet av indirekt och icke-riktad, men ändock målmedveten, satsning på att förbättra förutsättningarna för lokalt arbete med utgångspunkt i forskning. • I en mening kan därför Skaraborgs modellsamverkan i många stycken användas som en modell även i vetenskapsteoretiskt avseende, för att visa på hur ny kunskap inom ett komplext område långsiktigt kan utvecklas, spridas och påverka utformningen av lokala insatser. • En viktig del i samverkansmodellen är att den utförs med fokus på relationell samverkan, i motsats till strikt rollsamverkan. Även om detta troligtvis är nödvändigt för att lyckas med samverkan, så är det samtidigt en risk att det blir för personbundet. Två nyckelpersoner i Fullföljda studier är processledaren och forskaren, vars kompetenser verkar ha varit helt centrala för att satsningens framgångar. I Psykisk hälsa är det ännu för tidigt att se sådana mönster. • En utmaning för kommande arbete med samverkansmodellen kommer troligtvis bli att hitta en balansgång mellan att bibehålla relationell samverkan och att undvika för hög grad av personbundenhet. • Genom en vetenskapsteoretisk analys visar vi hur kraftsamlingsområdet Fullföljda studier i Skaraborg inte utgår från de definitioner som brukar prägla evidensbasering av a) hur effekter uppnås, s k “kausalitet”, b) vilka metoder som krävs för valida resultat om sådana effekter, alltså “validitet” och c) hur objektivitet i spridning och implementering kan uppnås. I stället har satsningen utgått från andra, relativt komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet. • De tydligaste exemplen på hur komplexa uppfattningar om kausalitet, validitet och objektivitet operationaliseras är Helene Jenvéns iterativa arbete (upprepade cykler av trial-and-error) med forskning och utveckling av aktionforskningskaraktär tillsammans med delregionala aktörer som kontinuerligt samordnas för att skapa en miljö som är förändringsbenägen och uthållig utifrån gemensamt bestämda målsättningar. Därmed har man undgått många av de problem som direkt och riktad evidensbasering kan uppvisa, såsom en överdriven förväntan om snabba effekter av enskilda insatser, ensidig tillit till en viss typ av kvantitativ experimentell studiedesigns s. k RCT-studier och formaliserade manualer och koncept som breddinförs utan lämplig bedömningskompetens och känslighet inför lokala sammanhang. • Kraftsamlingsområdet Psykisk hälsa har än så länge bara startat processen och befinner sig därför i ett annat läge än Fullföljda studier. De utgår från olika problemområden och har olika samverkansparter. Detta gör att de har olika förutsättningar. Det finns dock goda möjligheter och mycket att vinna för de båda kraftsamlingsområdena att dra lärdom av och berika varandra. Här kan det finnas vinster med att hitta former för att främja en sådan berikning. • I Psykisk hälsa har man liksom i Fullföljda studier inte utgått från färdiga lösningar, utan fört dialog med olika verksamheter. Detta för att förstå hur verksamheterna själva ser på sin roll i det främjande arbetet och vilka möjligheter de ser för att arbeta främjande för psykisk hälsa. De har samtidigt bjudit in en erfaren forskare, Therese Skoog, där förutsättningslösa dialoger har lett till ett samarbete där hon nu arbetar tillsammans med arbetsgruppen för att ta fram relevant forskningsmaterial som kan fungera som grund för ett prövande av nya arbetssätt. Därmed finns tecken på att även detta kraftsamlingsområde kommer att gå i linje med samverkansmodellens betoning av utrymmen för översättning av olika aktörers insikter och intressen.

Page Manager: Webmaster|Last update: 9/11/2012
Share:

The University of Gothenburg uses cookies to provide you with the best possible user experience. By continuing on this website, you approve of our use of cookies.  What are cookies?