Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Social analys – en havsre… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Social analys – en havsrelaterad samhällsanalys. Underlagsrapport för Sveriges inledande bedömning i havsmiljöförordningen

Rapport
Författare Eva-Lotta Sundblad
Lena Gipperth
Anders Grimvall
Andrea Morf
ISBN 978-91-637-1164-0
Förlag University of Gothenburg
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2012
Publicerad vid Havsmiljöinstitutet
Språk sv
Länkar www.havsmiljoinstitutet.se/digitalA...
Ämnesord Social analys, havsrelaterad samhällsanalys, havsmiljödirektivet, inledande bedömning, metodutveckling, DPSIR, havsmiljöförvaltning, samhällsdata
Ämneskategorier Studier av offentlig förvaltning, Miljöpsykologi, Miljörätt, Miljö- och naturvårdsvetenskap, Trävetenskap, Miljöanalys och bygginformationsteknik, Tvärvetenskapliga studier, Miljövetenskap

Sammanfattning

Havsmiljöförordningen, SFS 2010:1341, (HMF) ingår i en strategi för en ekosystembaserad förvaltning och ett hållbart nyttjande av havsmiljön som avses i Havsmiljödirektivet (2008/56/EG). Förordningen syftar till att upprätthålla eller nå en god miljöstatus i havsmiljön. Enligt HMF ska Havs- och vattenmyndigheten se till att det görs en inledande bedömningen av havsmiljön i de svenska delarna av de två förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön (13 § - 16 §). Den inledande bedömningen, som ska vara avslutad den 15 juli 2012 och rapporteras till Europeiska kommissionen senast den 15 oktober samma år, ska ligga till grund för fastställande av god miljöstatus, miljömål och miljöövervakningsprogram samt utarbetande av åtgärdsprogram för att nå uppsatta mål. I den inledande bedömningen ingår att utföra en ekonomisk och social analys, den förra kan delas in i två delar där den första syftar till att analysera nyttjandet av havsområdet och den andra delen att beskriva kostnaderna av att miljön i havsområdena försämras (HMF, 13 §, p.4 samt Havsmiljödirektivet, Artikel 8.1c). Det primära syftet med den sociala analysen i den inledande bedömningen är att skapa en bild av förutsättningarna för det kommande arbetet med att uppnå direktivets syften, dvs. god miljöstatus (GES, artikel 9). Analysen ska också tjäna som underlag vid utformningen av miljömål (artikel 10) som sedermera kommer att ligga till grund för åtgärdsprogram och styrmedel (artikel 13). Bedömningen inbegriper en analys av hur olika grupper i samhället kan beröras av havets nyttjande, havsrelaterade miljöproblem och deras åtgärdande. I denna studie lanseras en metod att genomföra en sådan analys. Metoden inbegriper en tankemodell som består av komponenterna Indirekta drivkrafter, Direkta drivkrafter, Påverkan/tillstånd/effekt i miljön, Effekt i samhället och Respons med. Modellen används tillsammans med en frågemall för att kartlägga aktörer och drivkrafter. Fallstudier avseende tre miljöproblem - selektivt överfiske av torsk samt oönskad spridning av kvicksilver och fosfor - visar att ett stort antal aktörer är inblandade såväl indirekt som direkt. Dessutom verkar aktörerna på olika nivåer: lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Varje miljöproblem behöver sin egen analys och har egna förutsättningar. Studien visar att den information som behövs för att besluta om åtgärder är relativt omfattande. Avvägningen av vilken mängd information som är tillräcklig och som bör övervakas i framtiden kan ha stor påverkan på utvecklingen i samhället och i miljön. Slutligen lämnas förslag på hur framtida havsmiljörelaterade samhällsanalyser kan genomföras.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gu.se/forskning/publikation/?publicationId=171826
Utskriftsdatum: 2019-12-16