Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Först var det roligt, sen… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. (Rapport nr 9)

Rapport
Författare Ingrid Pramling
Anna Klerfelt
Pia Williams Graneld
ISBN 9
Förlag Institutionen för metodik i lärarutbildningen
Förlagsort Göteborgs universitet
Publiceringsår 1995
Publicerad vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för Barn- och ungdomsvetenskap
Språk sv
Ämnesord barns tidiga lärande, förskola, skola, övergång
Ämneskategorier Pedagogik, Barn

Sammanfattning

I projektet "Att utveckla barns förståelse för sin omvärld" har en "läroplan" utvecklats, byggd på att utveckla grundläggande förståelse inom olika innehållsområden som barn sedan möter i skolan. Denna "läroplan" har sedan prövats i praktiken i sex olika barngrupper under två år. Principer för att utveckla lärandet har också explicitgjorts. En utvärdering av hur barnen har utvecklats inom de olika innehållsområden, med avseende på deras förståelse för sitt eget lärande och i frågan om deras förmåga att lära sig något nytt (från en saga) har gjorts. Samma utvärdering är också gjord med sex jämförelsegrupper. Resultaten visar en klar trend mot att försöksbarnen inte bara förstår de olika innehållsområden bättre, utan också har en större medvetenhet om sitt eget lärande, samt är bättre på att fånga budskapet i en ny saga. Barnen som varit med om den omvärldsorienterade pedagogiken i förskolan följs nu i ett nytt projekt upp i skolan, "Barns möte med skolan". Syftet med projektet är att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld samt att studera, hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barns möte med skolan studeras med andra ord både i relation till det de varit med om i förskolan men också mer allmänt hur detta möte kan te sig ur barns perspektiv. Intresset fokuseras på tre olika delar som samtidigt är relaterade och integrerade i varandra: 1) Uppföljning av hur tidigare studerade barn klarar skolan, 2) Hur barn tänker om sitt lärande och innehållet i skolan och förskolan, 3) Hur mötet med skolan rent allmänt ter sig för barn. Projektet består av många mindre studier. Nästan alla barn har testats i både första och andra klass. En grupp barn har intervjuats om hur de ser på skillnaderna mellan förskolan och skolan. Fyra klasser har varit inblandade i ett inlärningsförsök där de fått se på en videofilm för att utröna huruvida de förstått budskapet i denna eller inte. Slutligen ingår en observationsstudie där 14 barn följts under en hel termin i fem olika klassrum. Resultaten tyder på att barnen som varit med i försöksverksamheten, klarar testerna bättre i första klass än övriga barn i samma klasser, vilka utgör jämförelsebarn. I andra klass är skillnaderna mindre mellan barnen i försöksgruppen och jämförelsbarnen. Dessa kvarstår dock med avseende på att uttrycka sig i skrift och inom de svårare delarna av matematiktestet. Inom inlärningsförsöket förstår försöksbarnen budskapet i filmerna bättre än jämförelsebarnen. Men det kanske mest intressanta är att barnen i försöksgruppen sällan svarar att de inte vet, utan börjar att formulera sig och pratar sig då fram till ett svar. I intervjustudien är det tydligt för barnen vari skillnaderna mellan förskola och skola består. I förskolan finns det frihet att välja och leka. I skolan är det arbete och brist på valfrihet. Å andra sidan så lär man sig det "rätta" sättet i skolan, det menar många barn att de inte gjorde i förskolan, där kunde man t.ex skriva lite slarvigt. I observationerna blir barns utsagor än mer tydliga. Skolans värld är artskild från förskolans. Det som poängteras i alla dokument inom området, att det skall vara en kontinuitet mellan förskola och skola ser vi bara i ett enda klassrum. I de övriga är villkoren diametralt olika. Det som uppmuntrades i förskolan med självständighet, att tänka och uttrycka sig verbalt, motarbetas i vissa av de observerade klassrummen. De olika kunskapsynerna i förskolan och i skolan, där man i förskolan ger barn förutsättningar att utvecklas bryts i skolans värld av att lärarna verkar uppfatta tystnad, instruktion och kontroll som en förutsättning för lärande.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?