Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Samhällsfenomen och åtgär… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödningen av havsmiljön

Rapport
Författare Eva-Lotta Sundblad
Are Vallin
Anders Grimvall
Richard Emersson
Publiceringsår 2015
Publicerad vid Havsmiljöinstitutet
Språk en
Länkar havsmiljoinstitutet.se/publikatione...
Ämnesord Uppströmsarbete, systemsyn, övergödning, samhällsfenomen
Ämneskategorier Marin ekologi, Annan samhällsvetenskap

Sammanfattning

Rapporten visar att det finns många fenomen inom samhället som är relevanta för belastningen av näringsämnen på havsmiljön. Det finns potential till förändring genom att fenomenen i sig är föränderliga och genom att de är påverkbara med etiskt och demokratiskt rimliga metoder. För att utveckla effektiva åtgärder och styrmedel är det nödvändigt att ha förståelse för de drivkrafter i samhället som skapar övergödningsproblemet. Genom att analysera samhället utifrån de flöden av varor och substanser som är relevanta för utsläpp av näringsämnen kan man identifiera viktiga samhällsfenomen och rikta åtgärder mot de aktörer i samhället som hanterar flödena. Ett brett spektrum av fenomen har identifierats (17 stycken). Flera av dessa har en nära koppling till fysiska flöden av näringsämnen. Andra påverkar belastningen på havet indirekt genom information eller genom att de representerar strukturella företeelser i samhället. Fenomenen som beskrivs i denna rapport är: stort animaliskt proteinintag, dålig kunskap och medvetenhet om påverkan på havsmiljön, stora aktörer i livsmedelskedjan, styrning av offentliga livsmedelsinköp, stor import av kött och fisk, ökande ekologisk handel, konsumtion och produktion, tillsats av fosfor i mat, intensifierat skogsbruk, stor massa och pappersproduktion, kraft- och värmeproduktion, omfattande transporter, bosättning längs kuster, omfattande hästhållning, ökad fiskodling, stor tillförsel av mineralgödsel, stort matsvinn samt intensifierat jordbruk. För varje fenomen går det att formulera vad som vore en önskvärd utveckling för att nå mindre påverkan på havens övergödning. Detta gör att vi föreslår paket av åtgärder för att minska miljöeffekten av alla de samhällsfenomen som identifierats och analyserats. Det är även möjligt att identifiera metoder för att följa upp fenomenens utveckling, i vilken utsträckning åtgärderna genomförs och deras inverkan på belastningen på havet. Genom att arbeta med sådan uppföljning vore det möjligt att systematiskt öka kunskapen om åtgärdernas effektivitet och ge relevant återkoppling till inblandade aktörer så att deras motivation upprätthålls. Fenomenens utveckling visar att det under de senaste decennierna skett betydande omställningar i samhället. Det är troligt att omställningar kommer att ske även i framtiden. Därför behöver också nya åtgärder utvecklas. Hittills har mycket av åtgärdsarbetet varit riktat mot att lösa problem där utsläppen når vattnet eller havet, så kallade ”end-of-pipe”-lösningar. Att istället arbeta förebyggande och förhindra utsläpp genom att tidigare vidta åtgärder för bättre havsmiljö mot aktörer som hanterar flöden inom samhället kan göra att behovet av end-of-pipe-lösningar minskar. Det skulle även innebära att aktörer som genomför dessa inte behöver möta lika högt ställda krav. De åtgärder som föreslås i denna rapport berör ett bredare spektrum av fenomen än de konventionella åtgärder som redan bedrivs. De berör också fler aktörer, såväl hushåll och konsumenter av olika slag som aktörer inom handeln med insatsvaror och färdigvaror samt aktörer inom produktionen. Att arbeta med de kompletterande åtgärder som föreslås är en ny utmaning för havsmiljöförvaltningen. Myndigheternas ansvarsområden och verktyg har även tidigare behövt ändras för att de ska kunna möta nya krav. Politiker och myndigheter behöver ständigt enas om hur de ska definiera och avgränsa de problem som de ska reglera och hantera.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?