Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Equal or individual treat… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Equal or individual treatment: contesting storylines in needs assessment conversations within Swedish eldercare.

Artikel i vetenskaplig tidskrift
Författare Anna Dunér
Publicerad i European Journal of Social Work
Volym 21
Nummer/häfte 4
Sidor 546-558
ISSN 1369-1457
Publiceringsår 2018
Publicerad vid Institutionen för socialt arbete
Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap)
Sidor 546-558
Språk en
Länkar https://doi.org/10.1080/13691457.20...
Ämnesord Care managers, needs assessment, older people, eldercare, positioning theory
Ämneskategorier Socialt arbete

Sammanfattning

This article examines the role of care managers and their work in putting policy into practice in micro-interactions with older people in Swedish eldercare. The care managers assess the individual needs of older people, and decide what type of social care and services will be given. Dilemmas in care management are often related to the gap between needs and resources. The aim was to study the positioning of care managers within different storylines advanced in needs assessment conversations. Positioning theory was applied to study discursive practices and discursive strategies within Swedish eldercare. Audio-recorded needs assessment conversations among care managers, older people and their relatives at care planning meetings in connection with hospital discharge were analyzed. Two overall positions were identified for care managers—as ‘professional experts’ and as ‘organizational representatives’—allowing the care managers to maneuver within two contesting storylines: ‘distribution of scarce eldercare resources based on the principles of eligibility and equal treatment’ and ‘older people entitled to eldercare according to their own perceived individual needs’. For social work, the results showed the importance of discussing how care managers might move towards exercising greater professional autonomy, becoming less dependent on their position in the organization. Denna artikel undersöker biståndshandläggarnas yrkesroll och arbete med att omsätta Svensk policy inom äldreomsorgen till lokal praktik i interaktion med äldre människor och deras anhöriga. Biståndshandläggarna bedömer de äldres individuella behov och beslutar vilken omsorg och service som kan beviljas. De möts av motstridiga krav i sin yrkesutövning vilket skapar olika dilemman, ofta relaterade till glappet mellan behov och resurser. Syftet var att studera biståndshandläggarnas positioner och berättelselinjer inom ramen för behovsbedömningssamtal mellan biståndshandläggare, äldre och anhöriga. Studien utgår från en teoretisk tradition där tal och text studeras som sociala praktiker, vilket möjliggör studiet av diskursiva metoder och diskursiva strategier. Ljudinspelningar av behovsbedömningssamtal vid vård- och omsorgsplaneringsmöten i samband med de äldres utskrivning från sjukhus analyserades. Två övergripande positioner identifierades, – som ‘professionella experter’ och som ‘organisationsrepresentanter’, vilka möjliggjorde för biståndshandläggarna att manövrera mellan de två motstridiga berättelselinjerna ‘fördelning av äldreomsorgens resurser utifrån behovsbedömning och likabehandling’ och ‘rätt till äldreomsorg enligt sina egna upplevda individuella behov’. Resultaten påvisar vikten av att diskutera hur biståndshandläggare, i likhet med andra socionomer, kan röra sig mot större professionell autonomi och därmed bli mindre beroende av sin ställning i organisationen.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?