Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Rapport: Läsvanor i försk… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Rapport: Läsvanor i förskolan – en enkätundersökning i Varbergs kommun

Övrigt
Författare Elisabeth Mellgren
Margaretha Bengtsson
Publicerad i Förskole- och grundskolenämnden, Varbergs kommun Dnr
Förlagsort Göteborg/Varberg
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Språk sv
Länkar https://gup.ub.gu.se/file/207887
Ämnesord Läsvanor; förskola, enkätstudie,
Ämneskategorier Utbildningsvetenskap

Sammanfattning

Förskole- och grundskoleförvaltningen i Varbergs kommun har som en del i det systematiska kvalitetsarbetet infört en läsvaneenkät i förskolan. Syftet med läsvaneenkäten är att få mera kunskap om hur förskolans läsvanor gestaltas. Läsvaneenkäten genomfördes första gången från november 2016 till februari 2017 och följdes upp i januari till april 2019, i en något omarbetad version. Läsning av litteratur och olika texter är en del i förskolans pedagogiska innehåll och de flesta barn utvecklar tidigt i livet sitt förhållningssätt till läsning och andra skriftspråkliga sammanhang. Studier visar entydigt på att regelbunden läsning för och med barn är den enskilt viktigaste faktorn för barn att utveckla sitt ordförråd och attityder till texter och läsning (SOU 2018:57). I Sverige omfattas flertalet av barn från två års ålder av förskolans verksamhet, vilket gör det relevant att studera olika förskolors läsvanor och vilka läserfarenheter som erbjuds barn i förskolan. Sveriges Kommuner och Landsting1 (2019) har uppmärksammat att nationella nyckeltal enbart finns för strukturella faktorer och har en förstudie för att ta fram underlag för att utveckla jämförande underlag för kvalitativa faktorer inom förskoleområdet2. Resultaten av läsvaneenkäten 2017 kan tolkas som att varje förskolepersonal läser i genomsnitt cirka två timmar per vecka. Då läsning sker är det oftast i samband med vila eller vid olika pauser i verksamheten och mer sällan som en planerad, undervisande aktivitet. I Skolverkets bakgrundsinformation för läsvaneenkäten 2019 visar att strukturella villkor har förändrats, till exempel är personaltätheten något lägre (Skolverkets offentliga statistik3). Läsvanenekäten 2019 har högre svarsfrekvens och det är en ökad andel av respondenterna som har deltagit i kompetensutveckling kring läsning. I en jämförelse mellan läsvanor i förskolan vid dessa två mättillfällen så framkommer inte att respondenterna använder mer tid för läsning med barnen i förskolan, men resultatet visar på tendens till en ökad medvetenhet om hur man organiserar läsning i förskolans undervisning.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?