Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Stoppa rasism och brott m… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stoppa rasism och brott mot demokratin i Abya Yala

Artikel i dagstidning
Författare Juan Velasquez
Diana Mulinari
Ylva Habel
Carmen Blanco Valer
Jaime Gómez
Francisco Contreras
Alejandro González Arriagada
Nicholas Smith
Leandro Schclarek Mulinari
Lena S. Sawyer
Lorena Delgado Varas
Irene Molina
May-Britt Öhman
Publicerad i Dagens ETC
Nummer/häfte 2019-11-23
ISSN 1652-8980
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för kulturvetenskaper
Institutionen för socialt arbete
Språk sv
Länkar https://www.etc.se/
https://gup.ub.gu.se/file/207963
Ämnesord abya yala, Bolivia, Chile, Colombia, Haiti, statskupper
Ämneskategorier Statsvetenskap, Kulturgeografi, Medievetenskap, Genusstudier

Sammanfattning

Stoppa rasism och brott mot demokratin i Abya Yala Vi lever i en värld där människors närvaro i varandras liv och vardag alltmer går bortom nationsgränser. Denna tid påminner oss om att vi som människor är involverade i sociala relationer och utbyten som sträcker sig över hela planeten. Med den insikten växer också vårt ansvar för att dessa relationer ska byggas vidare på rättvisa grunder för att den välfärd och rättvisa som än så länge privilegierade grupper åtnjuter ska kunna gälla alla. SVERIGES RELATION med Latinamerika och Karibien, som vi nu fortsättningsvis kommer att kalla för Abya Yala har en lång historia som knyter an till den europeiska kolonialismen. Vi vill uppmärksamma att denna 500-åriga koloniala historia inte lätt kan lyftas bort, då regionen varit och är viktig exportör av råvaror till de industrialiserade områdena i världen. Abya Yala råkar ha en stor biologisk mångfald vilket gör dessa territorier åtråvärda för transnationella intressen. Samtidigt som dess demokratiska institutioner kämpar ständigt för att dels frigöra sig från det koloniala arvet och dels bemöta enorma sociala ojämlikheter. I kölvattnen av det kalla kriget genomgick Abya Yala en tid av militärdiktaturer och auktoritära regimer. De flesta flyktingar som fick asyl i Sverige flydde från brutala övergrepp på mänskliga, sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter. Hela kontinentens gemensamma erfarenheten av att underkastas auktoritära regimer har fyllt oss med trauman, men också av en längtan efter demokratisering, som också successivt började byggas upp. SEDAN MITTEN AV 1980-talet antog flera länder nya grundlagar för att förebygga en återgång till auktoritarianism. I takt med att ursprungsfolk, etniska minoriteter och underrepresenterade grupper har fört en kamp för mänskliga, medborgerliga och territoriella rättigheter har regionen för första gången börjat röra sig bortom kolonialt präglade samhällssystem och privilegier – som historiskt först har tillkommit vita kolonialherrar, sedan vita kvinnor, för att genom antikolonial mobilisering börja gälla även marginaliserade sociala och etniska grupper – och inlemma rättigheter för naturen. Något som tagit form ibland annat erkännande av naturen eller ekosystem som juridiska subjekt. Idag, i samband med klimatkrisen är det mer än någonsin nödvändigt att inse det akuta behovet av en rad omställningar för att rädda livet på vår planet. Inför detta har ursprungsfolken från Anderna till låglandets stora savanner och regnskogar visat sätt att formulera politiska frågor med utgångspunkt i människors relationer till naturen. Parallellt med detta ser vi med oro en snabb ökning av systematiska mord mot ursprungsfolk, feminister, journalister, människorätts- och miljöaktivister från bonde- och afrodiasporiska samhällen. Från Chile, Ecuador, Peru och Colombia, till Brasilien, Argentina, Venezuela, Honduras och Haiti nås vi av dessa nyheter. UNDER DE SENASTE veckorna har vi sett även hur systematiska brott mot mänskliga rättigheter blivit norm i Chile, och dessförinnan i Ecuador, när befolkningen reste sig mot ekonomiska åtstramningar inspirerade av nyliberala dogmer. Parallellt med dessa pågår en liknande resning på Haiti, som passerar i stort sett obemärkt förbi i alla svenska medier. Situationen i Chile tyder på att en återgång till diktaturstyre är på väg, vilket det chilenska folket bemöter med krav på att en ny grundlag ska författas demokratiskt. Men det mest oroande är hur vågen av systematiska brott mot mänskligheten och demokratin har nått Bolivia genom en statskupp med starka inslag av bibeltrogen högerextremism, nyliberal dogmatism samt en extremt öppen rasism mot ursprungsfolk. Vi anser att Sverige inte skall ställa sig passivt inför en återgång till koloniala och rasistiska diktaturer som sätter demokratin på undantag över stora delar av Abya Yala. Därför vill vi mana både mediesfär och regering att agera med kraft mot den farliga politiska utvecklingen. Vi uppmanar SVT och SR att informera om det som händer i hela regionen utförligt, sakligt, opartiskt och oberoende. Hittills har public service svikit sitt specifika uppdrag som tydligt har formulerats av regeringen. VI UPPMANAR DEN svenska regeringen att uppdatera sin utrikespolitik gentemot regionen. Mot bakgrund av den rasism, de brott mot mänskligheten och de odemokratiska metoder som används för att iscensätta statskupper i regionen, som är fallet nu i Bolivia, har det varit oerhört provocerande att höra utrikesministern Ann Lindes uttalanden, där hon inte har tagit avstånd från några av dessa diktatoriska processer. Vi uppmanar slutligen Sveriges riksdagspartier att också ta sitt ansvar och göra allt som står i deras makt för att nå partierna i Abya Yala-regionen med uppmaning att upphöra med sin snabbt eskalerande rasism, brott mot mänskligheten och handlingar som underminerar det demokratiska utvecklingen i de respektive länderna. JUAN VELASQUEZ universitetslektor, Göteborgs universitet DIANA MULINARI professor, Lunds universitet YLVA HABEL universitetslektor, Södertörns högskola CARMEN BLANCO VALER folkhögskolelärare Färnebo fhsk. JAIME GOMEZ MR- och fredsaktivist FRANCISCO CONTRERAS sociolog ALEJANDRO GONZÁLEZ ARRIAGADA f.d. politisk fånge, fil.dok NICHOLAS SMITH universitetslektor, Södertörns högskola LEANDRO SCHCLAREK MULINARI doktorand, Stockholms universitet LENA SAWYER universitetslektor, Göteborgs universitet LORENA DELGADO VARAS Riksdagsledamot (V) IRENE MOLINA, professor, Uppsala universitet MAY-BRITT ÖHMAN, Fil.Dr, Uppsala universitet

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?