Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Kunskap… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kunskap

Kapitel i rapport
Författare Morten Sager
Isabella Pistone
Publicerad i LHC Report Nr 3. Moderna Policies: Inspel för en framtidsinriktad hälso- och sjukvårdsdebatt
Sidor 80-107
ISBN 978-91-980169-8-7
Förlag Stiftelsen Leading Health Care
Förlagsort Stockholm
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Sidor 80-107
Språk sv
Länkar leadinghealthcare.se/publikationer/...
Ämnesord evidensbasering, kunskapsstyrning, validitet, kausalitet, objektivitet
Ämneskategorier Folkhälsovetenskap, Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet, Samhällsmedicin, Vetenskapsteori

Sammanfattning

Inom hälso- och sjukvården fattas varje dag myriader av beslut som direkt eller indirekt berör alla invånare. Olika aktörer har en ambition att på olika sätt förändra vården i olika riktningar. En viktig grund för sådana ambitioner är kunskap om vården; om dess behandlingar, dess organisering, dess styrningsmässiga ramar och dess ekonomi. På vilka grunder formuleras problem, formas viljeinriktningar och fattas beslut? Lagstiftningen föreskriver att beslut ska fattas ”i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”. De senaste decenniernas rörelse mot kunskapsstyrning betonar betydelsen av kunskapsproduktion utifrån systematiska metoder. Evidensbaserad medicin har fokuserat på en viss studietyp, så kallade randomiserade kontrollerade studier (RCT:er). Samtidigt florerar många andra kunskaper i hälso- och sjukvårdssystemet. Många beslut i själva verksamheterna utgår de facto från professionellt omdöme. På policynivå kan uppfattningar vara grundade i politiska hållningar som i sin tur är färgade av ideologiska föreställningar. På alla nivåer, från individmötet till utformning av policy, betonas nu vikten av att bättre ta tillvara patienternas perspektiv, erfarenheter och åsikter för att utforma vården. Utifrån ett fokus på kunskapssyner hävdar vi i detta kapitel att många av de problem som går att observera i forskning, utredningar och fokusgrupper som behandlar dagens kunskapsstyrning och evidensbasering inom hälso- och sjukvården har att göra med att vissa specifika uppfattningar om validitet, objektivitet, kausalitet och överförbarhet dominerar hälso- och sjukvårdens sätt. Problemen är alltså inte dessa uppfattningar i sig utan deras dominans på bekostnad av andra epistemologiska synsätt: vad som kan kallas en övergeneraliserad epistemologi. En epistemologi som i vissa situationer har varit och är mycket användbar har kommit att dominera landskapet på ett dysfunktionellt sätt genom att tillämpas i situationer där denna kunskapssyn inte alls är lämplig. Starkt uttryckt föreslår vi att denna epistemologiska enögdhet skapat ett systemfel.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?