Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Svensk konsumtion av sjöm… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svensk konsumtion av sjömat och dess påverkan på haven kring Sverige. Rapport nr 2020:1

Rapport
Författare Eva-Lotta Sundblad
Sara Hornborg
Laura Uusitalo
Henrik Svedäng
Förlagsort Göteborg
Publiceringsår 2020
Publicerad vid Havsmiljöinstitutet
Språk sv
Länkar https://havsmiljoinstitutet.se/digi...
Ämneskategorier Tvärvetenskapliga studier, Statsvetenskap, Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske

Sammanfattning

En sammanställning av havsmiljöns status i svenska havsområden (det vill säga inom Sveriges ekonomiska zon i Östersjön och Västerhavet) visar att God miljöstatus i de flesta fall inte kan nås till 2020. Därmed behöver åtgärder vidtas för att reducera belastningen. Konsumtion kan vara en av möjliga drivkrafter för påverkan på havsmiljön och behöver analyseras bättre. I ett pilotprojekt analyserades därför konsumtion och produktion av sjömat, dels för att utveckla metoder för sådana analyser, dels för att utgöra ett underlag för förvaltningens åtgärdsarbete. Den huvudsakliga frågeställningen var “Vilken typ av sjömatskonsumtion påverkar haven kring Sverige?” Svensk sjömatskonsumtion består idag huvudsakligen av importerade produkter, framförallt odlad lax från Norge. Till viss del har lax producerad i Norge koppling till svensk havsmiljö genom svenskt foderfiske. Av de elva viktigaste arterna som fiskas eller odlas av svenska aktörer (nära 217 tusen ton i levandevikt 2018 vilket innebär 99 procent av totala volymen) når enbart cirka 17 procent svenska konsumenter i form av direkt ätbar sjömat. Den största volymen går till foder. Värdekedjan för sjömatsproduktion är komplex med många aktörer och internationell handel. I rapporten pekar vi på en del osäkerheter kring var just svensk sjömat tar vägen. En Bayesiansk nätverksmodellering genomfördes i syfte att illustrera sambanden mellan efterfrågan av de viktigaste arterna för svensk sjömatskonsumtion (lax, torsk och sill/skarpsill) och målsättningarna för svensk havsmiljö (i form av deskriptorer) samt sannolikheten att uppnå havsmiljömålen genom förändringar i sjömatskonsumtion. Enligt modellen skulle ett minskat fiske efter torsk kunna öka sannolikheten att nå god miljöstatus för flera deskriptorer. Kopplingen mellan svensk konsumtion av norsk lax och svensk havsmiljö blev däremot svag i modellen, trots att svenskt fiske består av betydande volymer foderfisk. Detta beror på att norsk lax och foderfisk handlas på en global marknad och efterfrågas av många utöver de norska laxodlarna och svenska konsumenter. Dagens svenska sjömatskonsumtion, och även utmaningarna kring havsmiljöns status, är resultatet av en historisk utveckling där svenskt yrkesfiske har gått mot en allt större andel foderproduktion. I takt med att många fiskbestånd har förlorat sin betydelse, genom framförallt utfiskning, har skaldjur (främst havskräfta och nordhavsräka) idag fått höga kulturella och ekonomiska värden. Merparten av dessa volymer fiskas dock med bottentrål vilket påverkar havsbottnarna. Bottentrålsfiske efter skaldjur har dessutom en större påverkan på havsbottnarna per fångstvolym än bottentrålsfiske efter fisk. Vi nödgas dra slutsatsen att även om svenska konsumenter skulle efterfråga hållbara alternativ, så kan denna strävan sällan bidra till en positiv effekt på svensk havsmiljö om ohållbara fiskeaktiviteter alltjämt fortgår. Idag är stora delar av den svenska marknaden stängd för produkter som inte är miljöcertifierade, vilket innebär att produkterna exporteras istället. Om svensk havsmiljö ska gynnas, och svenskproducerad sjömat nå marknadens miljöstandard, krävs istället att ekosystemansatsen fullt ut tillämpas inom havsförvaltningen. Det vill säga att förvaltningen säkerställer hållbara uttag från bestånden, och även beaktar interaktioner mellan arter, samt olika fiskemetoders påverkan på bifångster och havsbottnar. Vår viktigaste rekommendation avseende hållbar sjömatsproduktion riktas därmed till Havs- och vattenmyndigheten; det är förvaltarens beslut och uppföljning som är avgörande för havsmiljöns status. Det finns dock flera fördelar med att ge konsumenter mer information kring sjömat som kan leda till hållbarare val; till exempel att kunna påverka samhällsutvecklingen genom att efterfråga och äta mer av fisken direkt istället för att den används som foder. Det kan också innebära att efterfråga burfångad istället för trålfångad havskräfta och odlad istället för skrapad blåmussla. Pilotprojektet gav också erfarenhet från ett antal metoder att använda vid analys av andra konsumtionsområden, såsom livsmedel, textil, färg, medicin med mera. Såväl kartläggning av värdekedjan som scenarier genom Bayesianska nätverk är metoder som ger värdefulla resultat. En annan erfarenhet är att det är resurskrävande att analysera dessa samband eftersom de uppgifter som behövs för att göra modellerna meningsfulla ofta är svårtillgängliga och sambanden som ska kartläggas är komplexa

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?