Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Journalistiken och organi… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Journalistiken och organisationen

Kapitel i bok
Författare Ulrika Andersson
Publicerad i Handbok i journalistikforskning
Sidor 325-335
ISBN 9789144124636
Förlag Studentlitteratur
Förlagsort Lund
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Sidor 325-335
Språk sv
Ämnesord journalistik, journalister, professionalism, managerialism, redaktionell styrning, medieorganisationer, redaktionellt ledarskap
Ämneskategorier Medie- och kommunikationsvetenskap, Medievetenskap

Sammanfattning

Arbetet med att leda redaktionell verksamhet sägs ofta skilja sig från att leda verksamheter i andra branscher. För de flesta medieorganisationer karakteriseras verksamheten av en strävan att uppnå såväl journalistiska ideal och mål som affärsmässiga målsättningar (Croteau & Hoynes, 2006; Picard, 2005). Den omfattande strukturomvandling som under senare år präglat mediebranschen har kommit att innebära en ökad betoning på redaktionellt ledarskap och styrning av redaktionellt arbetet (Andersson, 2013; Andersson & Wiik, 2014). Ökad konkurrens, hårdare ekonomiskt tryck, omställning från papper och tablå till digital produktion och publicering i flera olika plattformar istället för en ensam, har under senare år bidragit till att spänningsfältet gradvis genomgått en omstöpning med konsekvenser för både journalistiken och det redaktionella ledarskapet (Andersson, Waldenström & Wiik, 2018; Andersson & Wiik, 2013; Franklin, 2012). Det som tidigare har beskrivits i termer av vattentäta skott mellan redaktion och marknadsavdelning (Achtenhagen & Raviola, 2009; Djerf-Pierre & Weibull, 2009; Tuchman, 1978; Wilberg, 2004), har under 2000-talet präglats av ökat samarbete mellan olika avdelningar (Gade & Raviola, 2009; Raviola, 2012; Westlund, 2011), åtminstone på ledningsnivå (Andersson, Waldenström & Wiik, 2018). Ökad samverkan har i kombination med effektivisering, stramare ekonomiska ramar och jakt på nya affärsmodeller kommit att påverka det redaktionella ledarskapets ideal och praxis, bland annat genom ökade krav på marknadsfokusering och affärskompetens (Achtenhagen & Raviola, 2009; Andersson & Wiik, 2014; Saldaña, Sylvie & McGregor, 2016). Detta förhållande har ibland beskrivits som ett slags konvergens mellan de publicistiska respektive affärsmässiga rollerna i organisationen (Andersson & Wiik, 2013). Med förändringen har också uppstått en förhandling mellan det som är journalistikens roll i ett demokratiskt samhälle och fokuseringen på vinst och effektivitet (Graham, Greenhill, Shaw & Vargo, 2014; Raviola, 2017; Schnell, 2016; Waldenström, Wiik & Andersson, 2018). Syftet med följande kapitel är att bidra med en översikt över centrala teorier samt internationell och svensk forskning om det redaktionella ledarskapet och hur detta har påverkats av förändrade villkor i organisationen och samhället i stort.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?