Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Konstruktioner i den förk… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konstruktioner i den förklarande textaktiviteten

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Camilla Håkansson
Publicerad i Constructions in the Nordics 1, 23 - 25 oktober, Christian-Albrechts-Universität, Kiel
Publiceringsår 2019
Publicerad vid Institutionen för svenska språket
Språk sv
Ämnesord konstruktionsgrammatik, undervisning, andraspråksinlärning
Ämneskategorier Svenska språket

Sammanfattning

Det finns ett allt större intresse för att undersöka språkinlärning och konstruktionsgrammatik (bl.a. Ellis 2013) medan forskning om konstruktionsgrammatik i undervisning, åtminstone i en svensk kontext, än så länge är begränsad. Ett exempel på praktisk tillämpning av konstruktionsgrammatik är Håkansson, Lyngfelt och Barsch (2019) där två metoder, mönsterigenkänning och typfall, jämförs och testas i undervisning med vuxna inlärare av svenska. I min presentation vill jag visa ytterligare ett användningsområde för konstruktionsgrammatik i språkundervisning och beskriva konstruktioner kopplade till den förklarande textaktiviteten. I styrdokumenten för ämnet svenska/svenska som andraspråk finns som kunskaps- och färdighetsmål att behärska olika texttyper, exv. förklarande text. För att lära sig att skriva en sådan text behöver elever känna till vilka språkliga mönster som utmärker textaktiviteten. En textaktivitet är de grundläggande framställningsformer som används för att skapa en viss texttyp och är ett begrepp med koppling till systemisk funktionell grammatik och genrepedagogik (Holmberg 2009). Konstruktionsgrammatik har vanligtvis inte använts för att beskriva textaktiviteter men är ett alternativ för att kunna fånga språkliga mönster där form och funktion kombineras. Något som utmärker den förklarande textaktiviteten är kausala bisatskonstruktioner. I undervisning uppmärksammas dock oftast de enskilda orden i stället för den konstruktion som orden uppträder i. Ett exempel på detta är (1) där fokus i undervisningen hamnade på subjunktionen i stället för på hela den kausala bisatskonstruktionen. Här kan ett konstruktionsperspektiv bidra med utförligare beskrivningar av det aktuella mönstret. (1) Den förebyggande funktionen innebär att straff ska göra personer mindre benägna att begå brott, eftersom människor ser tydliga konsekvenser av brottslighet. I (1) finns fler relevanta konstruktioner för undervisningen, t.ex. adjektivisk presensparticip, [X innebär att-SATS] och [benägen att VP]. Exemplen är hämtade från en datainsamling till en pilotstudie för ett avhandlingsprojekt om konstruktioner och textaktiviteter. Studien genomfördes på en storstadsskola där man sedan två år tillbaka implementerar genrepedagogisk undervisning. En vanlig arbetsmetod inom genrepedagogik är Cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose 2008), där eleverna stegvis genom fyra olika faser leds fram mot det individuella textskrivandet. I pilotstudien följdes undervisningen i svenska/svenska som andraspråk för årskurs 6 under en lektionsserie om förklarande text. Resultatet visar dels konstruktioner som uppmärksammas i undervisningen och dels de konstruktioner som läraren inte explicitgör men som förekommer i undervisningen, i elevernas samtal och i deras texter. Materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar, ljudinspelningar och elevtexter.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?