Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2012-09-11 15:12

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Materialanalys av sydsven… - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Materialanalys av sydsvenskt bonadsmåleri

Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet)
Författare Ingalill Nyström-Larsson
Jonny Bjurman
Publicerad i Rapport: Sammanfattning av Riksantikvarieämbetets seminarieserie 2007 kring pågående FoU-projekt
Sidor 23-24
Publiceringsår 2007
Publicerad vid Institutionen för kulturvård
Sidor 23-24
Språk sv
Länkar www.raa.se/cms/showdocument/documen...
Ämnesord Kemisk materialanalys, historisk konstteknologi, historiska material, konstteknologi, materialkunskap, Sydsvenskt bonadsmåleri, pigment, färgämnen, bindemedel, färg, konservering, kulturvård
Ämneskategorier Analytisk kemi, Spektroskopi, Oorganisk kemi, Organisk kemi, Polymerkemi, Annan kemi, Kulturstudier

Sammanfattning

Bonadsmåleriet hade sin storhetstid 1750-1850, och var influerat av medeltida kalkmåleri och bildvävnad i kyrkorna. Bonaderna var temporära och prydde stugorna till fest. Motiven kan vara både bibliska och profana. Materialet är tyger (återanvända och hopfogade) och senare även papper. Mot slutet av perioden övergår hantverket i massproduktion. Tidigare har bonaderna framför allt studerats inom humaniora (exempelvis etnologi) och ett naturvetenskapligt perspektiv har saknats. Därför finns mycket knapphändiga uppgifter om materialet. Syftet med projektet är att: • Kartlägga materialanvändningen • Tolka och förstå materialutvecklingen • Klarlägga innehållet i de otydliga trivialnamnen • Bygga upp ett referensmaterial Genomförande Ett antal frågeställningar har satts upp inför studiet: • Vilka materialval har man gjort? • Skiljer måleriteknik, färg, materialval mellan bonader, och går det att urskilja geografiska skillnader eller är det en tidsmässig utveckling? • Kan bonader attribueras utifrån materialval och färgval? • Vad är det för pigment som döljs i trivialnamnen? Skriftliga källor räcker inte för att svara på dessa frågor utan måste komplet-teras med naturvetenskapliga analyser. Diskussion kring RÄA-seminariets specifika frågeställningar På vad sätt bidrar ert projekt till kunskapsuppbyggnaden inom ert område? • Projektet är också ett pilotprojekt och den kunskap som vinns kan också appliceras på annat än bonadsmåleri. Utifrån resultaten kan man också gå vidare och titta på handelsvägar, infrastruktur etc. • En referensdatabas byggs upp och kan kanske också användas för an-nat material. På vilket sätt skulle resultaten från ert projekt kunna tillämpas mer konkret inom kulturmiljösektorn? • Ett viktigt mål är att hitta analysmetoder som inte förstör materialet, och som helst kan göras på plats så att materialet inte behöver flyttas (Raman spektroskopi). • Som konstaterades ovan kan resultaten från den kemiska analysen visa att en sådan kan komplettera traditionella historiska metoder också inom andra områden än bonadsmåleri. Frågor och öppen diskussion • Ännu har man inte hittat några speciella pigment eller färger, men analysen är inte klar. • Analysmaterialet som valts ut är signerade bonader. • Eftersom uppbyggandet av referensdatabaser är centralt i konserva-torns arbete är det viktigt att sprida resultaten av projektet.

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2012-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?