Förvånansvärt få gener på x-kromosomen undgår inaktivering under utvecklingen av T-celler. Det är resultatet av ett samarbete mellan forskare i Göteborg och Linköping, som kartlagt en mekanism bakom könsspecifika skillnader i immunförsvaret.
Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications och visar att kvinnor har ett stabilt mönster när det gäller inaktivering av gener på X-kromosomen under T-cellsutvecklingen.
– Vi ser att oväntat få gener på x-kromosomen undgår inaktivering och att inaktiveringen är stabil under t-cellsutvecklingen. Detta ger en ny bakgrund till de könsskillnader som finns när det gäller utvecklingen av t-celler och immunsvar där man kan tänka sig att både genetik och hormonella faktorer spelar roll, säger Viktoria Hennings, doktorand på Avdelningen för pediatrik som är delad försteförfattare till artikeln.
– Våra resultat utmanar tidigare hypoteser om X-kromosomens dominerande roll för uppkomsten av könsskillnader när det gäller förekomst och svårighetsgrad av autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar, säger Christina Lundqvist, forskare på Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning som också är delad försteförfattare.
Inaktivering med stort genomslag
Kvinnor har ett mer reaktivt immunförsvar än män, vilket ger ett bra skydd mot infektionssjukdomar, men även innebär att de oftare drabbas av autoimmuna sjukdomar. Dessa skillnader har tidigare kopplats till inkomplett inaktivering av X-kromosomen och dess påverkan på T-celler, immunceller som har stor betydelse i kroppens immunförsvar. I den aktuella studien har forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg tillsammans med forskare vid Linköpings universitet skapat en högupplöst karta över X-kromosominaktiveringen i utvecklingen av mänskliga T-celler i brässen (thymus).
Studien visar att denna mekanism är mycket stabilare än man tidigare trott.
Utmanar hypotes
– Vi har kunnat visa att gener på den inaktiverade X-kromosomen inte genomgår 'läckage' i den omfattning som många tidigare studier har antytt. Det utmanar en central hypotes om varför kvinnor har ett mer aktivt immunsystem jämfört med män, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi, och delad sisteförfattare till publiceringen.
Studien använde avancerade genetiska analyser som RNA-sekvensering, helgenomsekvensering och DNA-metylering för att undersöka prover från både friska pojkar och flickor, en flicka med Turners-syndrom och en flicka med helt snedfördelad X-inaktivering. Resultaten visar att T-cellsutvecklingen är korrekt oavsett om flickor har en eller två X-kromosomer, något som tidigare antagits ha en stor betydelse.
Nästa steg är att undersöka hur X-kromosomen påverkar aktiveringen av T-celler, särskilt i samband med autoimmuna sjukdomar som lupus och multipel skleros.