Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Anna Dencker

Anna Dencker

Professor

Lärande och ledarskap för
hälsoprofessioner
Telefon
031-786 60 99
0766-18 60 99
E-post
anna.dencker@gu.se
Besöksadress
Arvid Wallgrens backe hus 1 och 2
41346 Göteborg
Postadress
Box 457
40530 Göteborg

Om Anna Dencker

Forskningsprofil – Anna Dencker

Mitt huvudsakliga forskningsområde är förlossning och graviditet men jag forskar också om mätning av upplevelser. Inom flera av de projekt som beskrivs har jag pågående forskningssamarbete.

Långsam förlossningsprogress

Långsam förlossningsprogress är vanligt hos kvinnor som föder sitt första barn och ger en ökad risk för akut kejsarsnitt och dålig förlossningsupplevelse. Behandling med syntetiskt oxytocin ges vid ett flertal svenska kliniker till mer än 40% av alla förstföderskor med spontan förlossningsstart. Behandlingen ger ökade livmodersammandragningar och kan innebära ökad risk för fostret att utsättas för syrebrist. Mitt avhandlingsarbete bygger på en randomiserad, kontrollerad studie vid tre olika förlossningsavdelningar (SU Mölndal, SU Östra och Jönköping) där kvinnor, efter informerat samtycke, inkluderades (n=2,072) och vid långsam förlossningsprogress randomiserades (n=630) till oxytocinbehandling eller avvaktan med oxytocinbehandling i 3 timmar. De deltagande kvinnorna fick också besvara frågor under tidig förlossning samt en enkät om förlossningsupplevelsen en månad postpartum.

Avhandlingen innehåller fyra delstudier: 1) Förlossningsutfall i de randomiserade grupperna visade ingen skillnad i primär utfallsvariabel kejsarsnitt eller i komplikationer för mor (stora blödningar, bristningar i sfinktermuskeln) eller barn (låg Apgar-poäng, behov av nyföddhetssjukvård), förutom förlossningslängd, vilket var väntat. 2) Delstudie två visade i en multipel, linjär regression följande riskfaktorer för lång förlossningstid: lång latensfas före aktiv förlossning startat, att inte ha ätit som vanligt och få timmars vila det senaste dygnet. Dessa faktorer är påverkansbara. 3). Delstudie tre var en psykometrisk validering av enkäten för förlossningsupplevelse, kallad Childbirth Experience Questionnaire (CEQ). Explorativ faktoranalys visade 4 delskalor och att flera av dessa delskalor kunde mäta skillnad i förlossningsupplevelse mellan kända grupper (bl a mellan grupper med instrumentell versus spontan, vaginal förlossning). 4). Fjärde delstudien visade att det inte skilde i förlossningsupplevelse mellan de randomiserade grupperna.

Användning av forskningsresultat från avhandlingsarbetet

Delstudie 1 och 4 har haft avgörande betydelse för de senaste svenska, nationella medicinska riktlinjerna för behandling av långsam förlossningsprogress (Nationella medicinska indikationer för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning, NMI 2011) som förespråkar ett 3-timmarspartogram, vilket innebär längre tid för avvaktan med oxytocinbehandling än tidigare riktlinjer. Delstudie 3, den publicerade valideringen av förlossningsenkäten CEQ, har lett till samarbete med forskare i andra länder och där mina tidigare handledare inte varit delaktiga. Bl. a. har CEQ översatts till danska, norska, finska, engelska, spanska, persiska, holländska och turkiska i sådant samarbete, där valideringsstudier i olika länder är publicerade.

Hög eller låg dos av oxytocin vid behandling av långsam förlossningsprogress

Ett annat doktorandprojekt har genomfört en randomiserad, kontrollerad multicenterstudie (Göteborg, Stockholm och Uppsala) för att undersöka olika dosering vid behandling av långsam förlossningsprogress. Bakgrunden till att denna studie behövs är att oxytocinbehandling är vanligt förekommande och i olika doseringar trots att det inte finns vetenskaplig evidens för vilken dosering som ger bäst utfall för mor och barn. Jag har varit medlem i forskargruppen och har ett fortsatt planerat samarbete med disputanden, där vi ska titta på data kring oxytocinbehandling och amning.

Endogent oxytocinbehandling under förlossning och vid amning

Mitt intresse för oxytocin har lett till samarbete med professor Kerstin Uvnäs-Moberg och ett flertal internationella forskare. Vi har i två olika systematiska forskningsöversikter inventerat studier där man uppmätt endogena oxytocinnivåer hos kvinnan under förlossning och under amning. I ett annat internationellt samarbete har man också inventerat olika doseringsrutiner för oxytocinbehandling i ett flertal europeiska länder.

Medicinska interventioner under förväntat normal förlossning

Jag har bistått med handledning i metod i ett doktorandprojekt om att förändra förlossningsvården med s.k. action research. I studien visade doktoranden minskning av ett antal interventioner som är vanliga under förlossning (längd på CTG vid ankomst, användning av skalpelektroder, användning av oxytocinbehandling vid spontan förlossningsstart), före och efter arbetet med action research-projektet.

MoObese – personcentrering vid vård av gravida kvinnor med hög BMI

MoObese – en studie om betydelse av person-centrerad vård av gravida kvinnor med body mass index (BMI) ≥ 30. Detta projekt, kallat MoObese, är ett samarbete med professor Christine McCourt och PhD Ellinor Olander från City University, London. Hög maternell BMI innebär ökade risker för barnet, ökad risk för förlossningskomplikationer och hälsorisker för kvinnan. Ännu mer ökade risker tillkommer om kvinnan går upp mycket i vikt under graviditeten. Det innebär stora hälsovinster för både mor, barn och den blivande familjen om gravida kvinnor med hög BMI får hjälp att begränsa sin viktuppgång under graviditeten och om hon kan ändra till och bibehålla hälsosamma vanor postpartum. Tillsammans har vi gjort en systematisk review som inventerar i vilken mån genomförda interventioner riktade till gravida kvinnor med hög BMI har varit person-centrerade och vad som kännetecknar framgångsrika interventioner. I projektet har vi också gjort intervjuer med gravida kvinnor med BMI ≥ 30 och med barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården i Göteborg. Jag har intervjuat barnmorskor och analyserat data med hjälp av NVivo. I samarbete med professor Cecily Begley från Trinity College, Dublin har vi i MoObese-gruppen också gjort en review av reviews om risker för mor och barn av hög maternell BMI under graviditeten.

Barnmorskeledd förlossningsvård i Irland

I samarbete med professor Begley har jag bearbetat data från barnmorskeledd förlossningsvård, s.k. MLU (midwifery-led unit) i Irland. Jag har ansvarat för att analysera data och skriva den publicerade artikeln.

Översättning och validering av CEQ-enkäten i England, Spanien och Iran

I samarbete med Kate Walker, PhD i Nottingham, England, har jag bistått vid arbete med översättning både av den första versionen av CEQ och den reviderade CEQ2 till engelska enligt ISPOR-standard, bistått vid analys och arbete med publicerad, vetenskaplig artikel. I samarbete med Zahra Abbaspoor, barnmorska och professor vid Tarbiat Modares University i Teheran, är CEQ-enkäten översatt till persiska enligt ISPOR-standard. I detta projekt har jag gjort valideringsanalysen och bidragit till arbetet med en vetenskaplig artikel som nu är publicerad. I samarbete med en annan forskargrupp i Iran har vi översatt och validerat också CEQ2 för att mäta förlossningsupplevelse bland kvinnor i Iran. Den spanska valideringen av CEQ-E är också ett samarbete.

Utveckling av enkät för att mäta förlossningsupplevelse – CEQ2

Tredje delarbetet i avhandlingen visade utvecklingsmöjligheter för att förbättra mät-egenskaperna i CEQ-enkäten. Detta har gett underlag till ett forskningsprojekt för att CEQ till en ny version – CEQ2, där jag har gjort en konfirmatorisk faktoranalys på svenska data, studien är publicerad.

Översättning och validering av förlossningsupplevelseenkät – en studie i Holland

CEQ2-enkäten har översatts till holländska och används som en delstudie i en kohortstudie (LifeLines) i Holland. Jag samarbetar med Lilian Peters, barnmorska, PhD och forskare vid University Medical Center i Amsterdam och vi samarbetar kring en valideringsstudie avCEQ2 tillsammans med två andra instrument.

Förekomst och medicinskt utfall för mor och barn vid vaginal förlossning efter tidigare kejsarsnitt i Sverige 1990-2015: en populationsbaserad registerstudie

I ett annat doktorandprojekt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa är jag huvudhandledare åt barnmorska och doktorand Ida Lyckestam Thelin. Doktoranden har tidigare författat två kvalitativa vetenskapliga arbeten och planerar nu för två ytterligare på svenska registerdata (Medicinska födelseregistret) på kvinnor som genomgått kejsarsnittsförlossning mellan åren 1990-2015. Min roll i projektet är att ge doktoranden stöd i kvantitativ metod och analys av registerdata och arbetet pågår.

Kvalitet på förlossningsvården samt förlossningsupplevelse i Rwanda - MatHeR

Jag har varit bihandledare i ett SIDA-finansierat doktorandprojekt (Maternal Health Research in Rwanda, MatHeR) med doktorand Judith Mukamurigo från Rwanda. JM är sjuksköterska med masterexamen. I min roll som bihandledare var jag metodansvarig för doktorandens kvantitativa delarbeten, en tvärsnittsstudie som i en multipel regressionsanalys undersöker sambandet mellan kvinnornas uppfattningar om vården under förlossningen med skattningen av förlossningsupplevelsen. Genom ett slumpmässigt urval av kvinnor från stad och landsbygd har man fått en population (n=921) som är representativ för kvinnor som fött barn under ett år i Rwanda.

Handläggning av överburen förlossning - SWEPIS

En randomiserad, kontrollerad multicenterstudie för att utvärdera olika handläggning av överburen graviditet, dvs. en graviditet som pågår in i graviditetsvecka 41, där man studerar maternellt och perinatalt utfall samt förlossningsupplevelse. Jag är delaktig i hur förlossningsupplevelsen påverkas och är huvudhandledare doktorand Helena Nilvér, med planerad disputation i maj 2022.

Förlossningsrädsla – vilka faktorer påverkar och hur kan det påverka?

En systematisk review av påverkande faktorer och utfall hos kvinnor med svår förlossningsrädsla. Tre vetenskapliga artiklar är publicerade, där jag är förstaförfattare med huvudansvar för ett arbete som undersöker orsaker och utfall av förlossningsrädsla och medförfattare på ett arbete som handlar om olika prevalens av förlossningsrädsla samt medförfattare på en metasyntes.

Kartläggning och validering av instrument för att skatta förlossningsupplevelse - MiMo

I Sverige ombeds nyförlösta kvinnor att skatta sin förlossningsupplevelse på en numerisk rating-skala från 0 (Mycket negativ) till 10 (Mycket positiv). Samma fråga har använts tillsamman med utskick av CEQ2-enkäten till kvinnor som fött barn i Göteborg under våren 2015 samt våren 2016, före och efter implementering av en modell för barnmorskor att arbeta person-centrerat (MiMo). En doktorand undersöker hur barnmorskorna upplever sin arbetssituation före och efter MiMo-interventionen. Jag bistår doktoranden i detta delarbete och i följande delarbete som handlar om arbetssituationen för barnmorskor på förlossningsavdelningar.

MOSAIC – att skapa och använda en datoriserad frågebank för att mäta fatigue

Detta är ett doktorandprojekt inom GPCC (Göteborgs centrum för personcentrerad vård) där jag är huvudhandledare åt en doktorand, Lena Rosenlund, med planerad disputation november 2022. Projektets syfte är att utveckla en frågebank för att mäta patienters upplevelse av personcentrerad d vård och sedan använda item response theory, IRT, med Rasch-analys för att analysera insamlad data. I analysen kan frågorna analyseras vad gäller svårighetsgrad, och undersökas huruvida de mäter likvärdigt beroende på personliga faktorer som ålder, gender och diagnos. Med hjälp av Rasch-analys kan detta fastställas och om de undersökta frågorna (items) uppfyller krav för att användas i en itembank, där ett datoriserat system används för att distribuera frågorna, s.k. computerised adaptive testing (CAT). Detta innebär att patienten får riktade frågor beroende på de egna svaren och mätningen blir mer effektiv och respondenten endast behöver besvara ett fåtal frågor.