Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Staffan Lundén

Staffan Lundén

Forskare

Institutionen för
kulturvård
Telefon
031-786 44 10
E-post
staffan.lunden@gu.se
Besöksadress
Medicinaregatan 7 B
413 90 Göteborg
Rumsnummer
3272
Postadress
Box 130
405 30 Göteborg

Om Staffan Lundén

  • Fil. Dr. i Arkeologi 2016

Forskningsintressen

Min forskning fokuserar på museer och kulturarv. På ett övergripande plan drivs mitt forskningsintresse av en nyfikenhet på hur olika kulturarvsbruk – särskilt de bilder, berättelser och tystnader som skapas i museiutställningar och övrig museiverksamhet – samspelar med skapandet, och utmanandet av olika identiteter avseende etnicitet, genus, klass, nation och ”den andre”. Empiriskt fokus ligger dels på museiförmål från kolonialtiden där krav på återlämnande ställts, dels på den nutida illegala handeln med kulturföremål. Forskningsetiska och vetenskapssociologiska frågor, samt frågor kring hur historiska orättvisor (och privilegier) ska hanteras i nuet, är centrala aspekter.

Teoretiskt anknyter min forskning till kritiska kulturarvsstudier, kritisk museologi, postkoloniala studier, diskursanalys, representationsstudier, materialitetsstudier, vithetsstudier, genusstudier och översättningsstudier (transkulturell och transhistorisk översättning).

För närvarande arbetar jag med med forskningsprojektet: “Dealing with difficult pasts. A comparative study of Benin exhibition in Britain, Germany, Nigeria and the USA”. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

I projektet studerar jag hur museer hanterar ”svåra” kulturarv, dvs mörka och konfliktfyllda aspekter av historien. med utgångspunkt i de så kallade Beninbronserna plundrade i Benin City år 1897 i nuvarande Nigeria. Frågan studeras med en jämförande analys av museiutställningar med Beninföremål i Nigeria, Storbritannien, Tyskland och USA. Genom analyser av utställningar, publikationer, arkiv och samlingar analyseras likheter och skillnader i hur olika ”svåra” ämnen, såsom slavhandel, människooffer, kolonialism och plundring framställs i de olika utställningarna.

Studien bidrar till forskningen om hur historia och kulturarv skapas och brukas och till forskningen kring utställningsanalys. Den vill även bidra till det praktiska museiarbete som har att hantera hur det förflutna framställs. Den är även av relevans för diskussionen kring äganderätten till föremål i museisamlingar.

Min avhandling Displaying Loot. The Benin objects and the British Museum (2016) Frågeställningen var hur museet representerar (och till och med ”skapar” eller ”gör”) dessa föremål och även afrikansk och brittisk identitet i utställningar och publikationer, samt hur omständigheten att museets äganderätt till dessa föremål är omtvistad påverkar museets framställningar. Min analys visade att ägandekonflikten har en stark inverkan på museets framställningar. För att skydda sig från krav på återlämnande glorifierar och förvanskar museet sitt eget mörka förflutna. Analysen visade även att museets utställning tecknar bilden av afrikaner som traditionella och västerlänningar som framåtskridande.

Den samtida illegala handeln har jag behandlat i ett par artiklar: ”Forntid till salu” (1999), ”The scholar and the market” (2004), ”Skriftsamleren” (2005), ”Perspectives on looting” (2012). Ett tema som tas upp ur olika synvinklar i dessa artiklar är hur museer och forskare varit med och legitimerat den illegala handeln med plundrade föremål. I Lundén 2012 sätts frågan om handeln som går från de fattigare till de rikare delarna av världen också in i ett större perspektiv av globala ojämlika maktrelationer.

I min forskning har jag även diskuterat representationer av det förflutna på ett av världens främsta turistmål – Akropolis i Aten – och på Stadsmuseet i Göteborg. Artikeln ”Vad berättar Akropolis?” (2016) analyserar hur Akropolis i Aten formats och omformats i olika syften genom tiderna med fokus på hur byggnaderna på Akropolis gestaltats sedan 1800-talet och på Akropolis funktion i skapandet av grekisk nationell och västerländsk europeiskt identitet.

Artikeln ”Vad skapade 1700-talets Göteborg?” (2013) handlar om vilka ”faktorer” som är med och skapar en museiutställning (personliga ställningstaganden, organisation, institutionella traditioner, materialitet i form av lokaler och samlingar, antaganden kring publikens förväntningar osv.).

Undervisning

Jag undervisar på flera kurser, bland andra på "Trafficking. (Il)legal handel med människor och kulturföremål".