Till sidans topp

Sidansvarig: Växeln
Sidan uppdaterades: 2018-11-25 19:37

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Åsa Arping - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åsa Arping

Professor

Åsa Arping
Professor
Litteraturvetenskap
Akademisk grad: Docent,
asa.arping@lir.gu.se
031-786 4390

Rumsnummer: D316
Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 41256 Göteborg


Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.lir.gu.se
lir@lir.gu.se
Besöksadress: Lundgrensgatan 1B , 412 56 Göteborg

Om Åsa Arping

Presentation

Åsa Arping är sedan 2016 professor i litteraturvetenskap. Hon disputerade 2002 på avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt (Symposion). Postdokprojektet utmynnade 2013 i monografin ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850 (Makadam). Under senare år har Arping varit verksam inom det VR-finansierade projektet ”Swedish Women Writers on Export in the 19th Century”, där hon undersökt mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA. Från 2020 kommer hon att arbeta i det RJ-finansierade projektet ”Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000–2020”.

I min forskning har jag framför allt intresserat mig för följande områden:

  • Litteratur i relation till genus, klass, intersektionalitet
  • 1800-talsprosa, främst svensk och brittisk
  • Reception, litteraturkritik och essäistik
  • Litteraturhistorieskrivning och kanonbildning
  • Editionsfilologi (har redigerat två Bremervolymer för Svenska Vitterhetssamfundet)

    Min övergripande fråga i avhandlingen Den anspråksfulla blygsamheten handlade om hur kvinnor kunde spela en så avgörande roll för den moderna romanens genombrott, trots att de officiellt saknade tillgång till såväl marknad som offentlighet. Utifrån läsningar av 1830-talets tre stora romandebuter, förutom Famillen H*** även Sophie von Knorrings Cousinerna och Emilie Flygares Waldemar Klein, avkodas ett intrikat spel, där författarinnorna genom en kombination av anpassning till och uppror mot rådande könspositioner och litterära konventioner – en anspråksfull blygsamhet – både lanserar nya litterära ideal och grundlägger en ny syn på kvinnors plats i den litterära offentligheten.

    I studien ”Hvad gör väl namnet?” undersökte jag hur det gick till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet. I det tidigare misskända 1840-talet såg jag en avgörande strukturomvandling av såväl medier som författar-och kritikerroll, där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växelbruk och anonym publicering utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Utifrån exempel som Wendela Hebbe, O.P. Sturzenbecker, J.P. Theorell och C.J.L. Almqvist diskuteras tidens nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men även det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen framträder som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt.

Pågående projekt

Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century
Delar av min forskning ingår i ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (docent Jenny Bergenmar, professor Gunilla Hermansson, FD Birgitta Johansson och professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet, Forskningen har redovisats bland annat i en gemensam antologi där mitt bidrag behandlar lanseringen, spridningen och mottagandet av Fredrika Bremers verk i USA.

Till hemsidan för projektet ”Swedish Women Writers on Export

Projektblogg: http://swedishwomenwriters.wordpress.com/

Att göra klass: Intersektionella nedslag i svensk samtidsprosa 2000–2020

Projektet undersöker hur klass skildras i svensk samtidsprosa. Med utgångspunkt i skönlitteraturens förmåga att avtäcka och omförhandla såväl samhälleliga som känslomässiga och konstnärliga processer, utforskas hur klass laddas med nya innebörder och uttryck. Syftet är fördjupad kunskap om konstens politiska roll och relation till det postindustriella samhällets allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras. Analyserna ringar in klass som performativt och relationellt, men även som en specifik typ av erfarenhet. Teoretiskt/metodiskt kombineras normkritisk kultur- och textanalys med aspekter av affektstudier och kultursociologi. Projektet anlägger ett intersektionellt perspektiv med skärpt uppmärksamhet på hur klass samverkar med genus och etnicitet.

www.rj.se/anslag/2019/att-gora-klass-intersektionella-nedslag-i-svensk-samtidsprosa-20002020/

Undervisning och ledningsuppdrag

Jag har undervisat sedan 1999, inom lärarutbildningen, fristående kurser i litteraturvetenskap och ämnesövergripande humaniorakurser på avancerad nivå, samt i kulturvetenskap (Barn- och ungdomskultur och kulturkritik) och journalistik (essäistik). På avancerad nivå och forskarnivå har jag hållit kurser om litteraturkritik och litteraturteori och haft kursansvar för och medverkat i ämnesövergripande humaniorakurser. Jag handleder på alla nivåer, inklusive forskarutbildning. Jag har koordinerat skapandet av två masterprogram, Kritiska studier och Digital humaniora samt ett kandidatprogram, Redaktionell praktik.

Som tidigare utbildningsansvarig och viceprefekt för grund- och avancerad utbildning på institutionen (2011–2016) ansvarade jag bland annat för strategisk utbildningsplanering, kvalitetsfrågor och programutveckling på grund- och avancerad nivå. På den tidigare litteraturvetenskapliga institutionen var jag studierektor för forskarutbildning och avancerad nivå.

Jag har varit proprefekt vid institutionen i två omgångar, 2013–14 och 2015. Under mandatperioden 2016–2018 var jag extern ledamot i fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Från januari 2019 är jag ledamot (företrädare för lärarna) i Göteborgs universitets styrelse.

Redaktionella och andra uppdrag

Efter disputationen 2002 var jag anställd som redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (2002–2005). Jag har varit medlem i redaktionskommittén för Tidskrift för litteraturvetenskap (1997–1998), Ord & Bild (2000–2002) och Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet (2008–2010). Jag ingick i redaktionen för den senaste upplagan av Litteraturens historia i Sverige (2009, 2013) och har varit redaktör för LIR-institutionens skriftserie (2010/2011). För närvarande är jag huvudredaktör och ledamot i styrgruppen för Kriterium, som arbetar med sakkunniggranskning och OA-publicering av vetenskapliga böcker. Från januari 2019 är jag ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp HS-A Estetiska vetenskaper.

Jag har även haft flera uppdrag utanför universitetet, i Kulturrådet, Augustjuryn (Svenska Förläggareföreningen), som föreläsare och moderator i en rad sammanhang. Jag har en journalistexamen och har till och från sedan början av 1990-talet arbetat som kulturskribent, bland annat i Göteborgs-Posten.

Ett urval publikationer


Böcker

  • 2013: ”Hvad gör väl namnet?”. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50, Stockholm/Göteborg: Makadam (350 s)
  • 2002: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)


Redaktörskap

  • 2019: Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Ninetenth Century, red. Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermanson & Birgitta Johansson Lindh, Göteborg: lir.skrifter 10 (372 s)
  • 2016: Fredrika Bremer, Hertha, eller En själs historia, textkritisk utgåva med inledning och kommentar av Åsa Arping & Gunnel Furuland, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (364 s)
  • 2016: ”inte kan jag berätta allas historia?”. Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, red. Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson, Göteborg: lir.skrifter (254 s)
  • 2016: Humanister i fält. Metoder och möjligheter, red. Åsa Arping, Christer Ekholm & Katarina Leppänen, Göteborg: lir.skrifter.varia (176 s)
  • 2014: En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Göteborg: LIR.Skrifter.Varia (239 s)
  • 2013: Litteraturens historia i Sverige, sjätte upplagan, red. Olsson, Algulin et al, Lund: Studentlitteratur (640 s)
  • 2010: Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (259 s)
  • 2009: Litteraturens historia i Sverige, red. Olsson, Algulin et al, Stockholm: Norstedts (640 s)
  • 2008: Kritikens dimensioner. En festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)
  • 2008: Moderniteter. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)
  • 2005: Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur (472 s)
  • 2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora: Gidlunds förlag (295 s)
  • 2001: Ung och stolt. Antologi, sammanställd av Åsa Arping, Anna Nordenstam och Anna Williams, Stockholm: Almqvist & Wiksell (208 s)
  • 2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkritisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet (242 s)

 

Senaste publikationer

”The Miss Austen of Sweden”. Fredrika Bremer’s Transatlantic Triumph in the Age of Reprint
Åsa Arping
Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR.Skrifter, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Introduction: Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century
Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson, Birgitta Johansson Lindh
Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR.Skrifter, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Replik: Sluta killgissa om humanioras kris
Åsa Arping
Göteborgs-Posten 15 oktober, Artikel i dagstidning 2019
Artikel i dagstidning

Fredrika Bremer 1801–1865
Åsa Arping
Lisbeth Larsson (red): Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv, Stockholm, Albert Bonniers förlag, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Introduction: Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century.
Yvonne Leffler, Gunilla Hermansson, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Birgitta Johansson Lindh
Swedish Women's Writing on Export. Trancing Transnatinal Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Anpassning, motstånd och konstruktiva konflikter
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Inledande text i tidskrift 2019
Inledande text i tidskrift

Fredrika Bremer, Famillen H***
Åsa Arping
Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Textkritisk utgåva 2019
Textkritisk utgåva

Barbro Alving (1909-1987)
Åsa Arping
Litteraturbanken.se, Göteborg, Litteraturbanken, Bidrag till encyklopedi 2019
Bidrag till encyklopedi

Visar 1 - 10 av 135

2019

”The Miss Austen of Sweden”. Fredrika Bremer’s Transatlantic Triumph in the Age of Reprint
Åsa Arping
Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR.Skrifter, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Introduction: Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century
Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson, Birgitta Johansson Lindh
Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR.Skrifter, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Replik: Sluta killgissa om humanioras kris
Åsa Arping
Göteborgs-Posten 15 oktober, Artikel i dagstidning 2019
Artikel i dagstidning

Fredrika Bremer 1801–1865
Åsa Arping
Lisbeth Larsson (red): Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv, Stockholm, Albert Bonniers förlag, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Introduction: Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century.
Yvonne Leffler, Gunilla Hermansson, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Birgitta Johansson Lindh
Swedish Women's Writing on Export. Trancing Transnatinal Reception in the Nineteenth Century / Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh., Göteborg, LIR, Kapitel i bok 2019
Kapitel i bok

Anpassning, motstånd och konstruktiva konflikter
Åsa Arping
Tidskrift för litteraturvetenskap, Inledande text i tidskrift 2019
Inledande text i tidskrift

Fredrika Bremer, Famillen H***
Åsa Arping
Stockholm, Svenska Vitterhetssamfundet, Textkritisk utgåva 2019
Textkritisk utgåva

Barbro Alving (1909-1987)
Åsa Arping
Litteraturbanken.se, Göteborg, Litteraturbanken, Bidrag till encyklopedi 2019
Bidrag till encyklopedi

2018

Visar 1 - 10 av 135

Sidansvarig: Växeln|Sidan uppdaterades: 2018-11-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?