Svenska med språkvetenskaplig inriktning B

Kursen ges som fristående kurs och är en fortsättningskurs som bygger på Svenska med språkvetenskaplig inriktning A. I kombination med kurser i litteraturvetenskap om 60 högskolepoäng ger kursen ämneskompetens i svenska för gymnasieskolan. (För grundskolans årskurser 7–9 krävs avklarad A-kurs, dvs. 30 högskolepoäng, förutsatt att studenten läser 60 högskolepoäng i litteraturvetenskap, eller vice versa.)

För tillträde till kursen krävs minst 22,5 högskolepoäng inom Svenska med språkvetenskaplig inriktning A (30 högskolepoäng) SV1118, eller Svenska språket, grundkurs (30 högskolepoäng) SV1101, eller motsvarande.

Kursen består av fyra delkurser:

Språkets struktur II, 7,5 hp

(Language as a system II, 7.5 credits)

Denna delkurs bygger på delkursen Svenska språkets struktur I. Inom Svenska språkets struktur II utvidgar och fördjupar studenterna sina kunskaper om och sin förståelse av svenska språket som system, samtidigt som de utvecklar ett probleminriktat och vetenskapligt förhållningssätt till språket.

Språket i text och tal II, 7,5 hp

(Language in text and speech II, 7.5 credits)

Delkursen utvidgar, fördjupar och bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som studenterna tillägnat sig under grundkursens delkurs Text- och samtalsanalys I. En utgångspunkt för delkursen är att olika modaliteter kan utnyttjas i texter. Därför uppmärksammas och analyseras både verbalspråk och andra semiotiska resurser i texter. Inom delkursen introduceras kritisk textanalys. Genom att analysera sakprosatexter av flera olika slag utvecklar studenterna sin teoretiska förståelse för samspelet mellan text och situations- och samhällskontext. Även det samtalsanalytiska inslaget analyserar hur samtal används som redskap i olika samhälleliga verksamheter, särskilt i yrkeslivet, men fördjupar också studenternas förståelse av begreppen och metodiken i klassisk CA (conversation analysis). Liksom i textanalysdelen tar samtalsmomentet upp multimodala aspekter, som hur blick, kropp och artefaktanvändning kan samspela med de verbalspråkliga samtalsturerna.

Språklig variation och förändring i ett diakront perspektiv, 7,5 hp

(Language variation and change from a diachronic perspective, 7.5 credits)

Delkursen ger en översikt över det svenska standardspråkets framväxt, med början i runsvenska. Ett viktigt inslag är läsning och analys av äldre svenska och/eller nordiska texter, och vilka språkdrag (grammatiska etc.) som utmärker dessa texter. Olika genrer med sinsemellan olika skriftnormer studeras i relation till en övergripande standardisering av det svenska skriftspråket, och den traditionella periodiseringen av svenska språkets historia beskrivs och problematiseras. Olika vetenskapliga perspektiv på språkförändring presenteras. Kursen innehåller även översiktliga jämförelser med utvecklingen av dels de övriga nordiska språken, dels svenskans dialekter.

Specialarbete, 7,5 hp

(Independent project, 7.5 credits)

Under delkursen ska den studerande genomföra en undersökning av ett väl avgränsat språkvetenskapligt problem och redovisa sin undersökning i form av en mindre uppsats (min 20 000 max 30 000 tecken inkl. mellanslag i texten exkl. innehållsförteckning, referenser, bilagor). Uppsatsämnen väljs inom ramen för ett antal teman, vilka kan variera från termin till termin. Handledning ges i grupp och/eller individuellt. Den studerande ska aktivt delta i verksamheten i en seminariegrupp. Delkursen avslutas med uppsatsseminarier där varje studerande ska fungera som respondent av sin egen uppsats och opponent på en annan kursdeltagares uppsats.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

I. Kunskap och förståelse

• visa fördjupade kunskaper om svenska språkets struktur och sociala betydelse, såväl i text som i samtal
• visa insikt om språkförändringsmekanismer, känna till huvuddragen i svenska språkets historiska utveckling samt hantera historiska texter som kunskapskälla till äldre tiders språk.

II. Färdighet och förmåga

• analysera språkliga uttryck från olika perspektiv och tider
• självständigt analysera texter och samtal från olika perspektiv samt anlägga ett språkvetenskapligt perspektiv på text och samtal
• genomföra och redovisa en enklare språkvetenskaplig undersökning
• skriva korrekt vetenskaplig text och kunna föra en diskussion på akademisk nivå

III. Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa grundläggande kännedom om vetenskapligt tillvägagångssätt av framför allt ämnesspecifikt slag, men också ha en uppfattning om generella problem av mer allmänvetenskaplig karaktär.

Mer specifika lärandemål anges under respektive kursmoment.

Språkets struktur II, 7,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna

4. med säkerhet använda språkvetenskapliga analysredskap 
5. problematisera språkliga kategorier, begrepp och beskrivningar av såväl lexikon som grammatik 
6. diskutera språkstruktur, språkriktighetsfrågor och språkliga förändringar från ett språkvetenskapligt perspektiv 
7. redogöra för drag i svenskans struktur som är intressanta ur ett typologiskt perspektiv.

Språket i text och tal II, 7,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna

1. använda relevanta analysredskap för att genomföra analyser av flera olika typer av texter (även multimodala) och samtal
2. resonera om olika typer av texter och samtal, och vad de har för roll i det moderna samhället
3. diskutera text- och samtalsteoretiska frågor

Språklig variation och förändring i ett diakront perspektiv, 7,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna

8. översiktligt redogöra för svenska språkets utveckling från forntid till nutid, och kunna relatera denna utveckling till de övriga nordiska språken, till andra språk som påverkat svenskan, samt till svenskans dialekter
9. ange huvuddragen i svenska språkets utveckling på fonologisk, ortografisk, morfologisk, lexikal och syntaktisk nivå
10. läsa och förstå äldre texter, samt karakterisera genrespecifika och tidstypiska drag i dessa texter.
11. förklara och problematisera den traditionella periodiseringen av svenska språkets utveckling
12. beskriva vilka kommunikationsförhållanden som varit rådande under olika tidsperioder i svenska språkets historia
13. analysera hur framväxten av olika genrer i Sverige (t.ex. av religiösa texter och lagtexter) påverkat etableringen, standardiseringen och normeringen av ett svenskt skriftspråk
14. översiktligt redogöra för olika typer av språkförändring, och möjliga orsaker till språkförändring.

Specialarbete, 7,5 hp

Efter genomförd delkurs ska studenten kunna

15. planera och genomföra en undersökning av ett väl avgränsat språkvetenskapligt problem samt diskutera resultaten av undersökningen
16. redovisa sin undersökning i en mindre uppsats, vilken uppfyller de innehållsliga, språkliga och formella krav som kan ställas på en uppsats i ämnet svenska på denna nivå
17. försvara val och slutsatser vid ett seminarium
18. sammanfatta, diskutera och kritiskt granska en uppsats som är skriven av en annan kursdeltagare.

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Fältarbeten kan förekomma.

I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlärningsuppgifter och muntliga redovisningar. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och uppläggning.

• Mål 1–4 examineras genom muntliga redovisningar, skriftliga inlämningsuppgifter och/eller tentamen.
• Mål 5–7 examineras genom muntliga redovisningar, skriftliga inlämningsuppgifter och/eller tentamen.
• Mål 8–14 examineras genom muntliga redovisningar, skriftliga inlämningsuppgifter och/eller tentamen.
• Mål 15 examineras genom bedömning av den studerandes insatser i seminariegruppen.
• Mål 16 examineras genom bedömning av den färdiga uppsatsen.
• Mål 17 och 18 examineras genom bedömning av den studerandes insatser som respondent respektive opponent vid uppsatsseminarier.

Examinationstillfällen och datum för större inlämningsuppgifter meddelas av läraren vid kursstart.

För studerande som underkänts vid första ordinarie provtillfälle ges möjlighet till förnyat prov vid datum som tillkännages vid kursstart. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap § 22).

Examinator kan medge komplettering inom överenskommen tidsfrist för den student som av examinator bedöms ligga nära gränsen för godkänt resultat. Frånvaro från examinerande och/eller obligatoriska moment kan fullgöras med uppgifter som examinator avgör utgör adekvata. (Ersättningsuppgifterna kan ibland kräva att kursdeltagaren utför dem efter formellt kursslut.)

Muntliga examinationer ska alltid omexamineras muntligt.

Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Ett år efter nedlagd kurs kommer inga ytterligare examinationstillfällen att ges.

Endast hjälpmedel som godkänts av examinator får användas vid examination. Det gäller såväl digitala som analoga hjälpmedel eller samarbete.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Betyget Väl godkänd ställer högre krav på analys, problematisering och syntes i förhållande till kursinnehållet samt på självständigt förhållningssätt och språklig förmåga. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 50 % av kursens poängantal.

Kursledare ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens vidare utformning.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.

Kursen ersätter Svenska språket, fortsättningskurs, SV2300; Svenska språket, fortsättningskurs, SV1202, och Svenska språket, fortsättningskurs, SV1203, och kan inte ingå i en examen tillsammans med någon av dessa.

Likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver ska kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.