Etik i forskningen
Göteborgs universitet värnar om forskningens kvalitet, integritet och självständighet, vilket förutsätter att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed. Ansvaret för detta vilar på såväl ledning som enskilda forskare.
Etik i forskningen
God forskningssed
Det forskningsetiska området regleras av lagar, forskningsetiska kodexar och andra regelverk. All forskning ska genomföras i enlighet med god forskningssed, vilket beskrivs som de samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas.
I skriften ”Den europeiska kodexen för forskningens integritet”, som ges ut av All European Academics (ALLEA), uttrycks grundläggande principer som god forskningssed baseras på. Principerna ger forskare vägledning i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning och uttrycks enligt följande:
- Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metodologi, analys och utnyttjande av resurser.
- Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
- Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, andra forskningssubjekt, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö
- Ansvar för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, handledning och mentorskap samt för dess vidare samhälleliga konsekvenser.
Forskning på människor
Forskning som involverar människor eller behandling av personuppgifter kan omfattas av kravet på etikprövning enligt etikprövningslagen (EPL, SFS 2003:460). Etikprövning utförs av Etikprövningsmyndigheten (EPM).
Forskning på djur
En stor del av den medicinska forskningen utförs i provrör eller med hjälp av cellodlingsteknik. Så långt som det är möjligt används inte djurförsök. Det finns dock forskning där djurförsök är nödvändiga och kan ge oss bättre diagnos och behandling av sjukdomar. Forskning på djur regleras i djurskyddslagen (2018:1192).
Etikarbete och stöd vid Göteborgs universitet
Forskningsnämndens utskott för etik i forskning
Utskottet inrättades av rektor i mars 2021 och har ett universitetsövergripande ansvar för att säkra stöd till forskare och ledning i frågor som rör forskningsetik. Utskottet fungerar även som Göteborgs universitets Institutional Review Board i relation till projekt finansierade av amerikanska federala medel.
Handläggaren svarar på frågor kring etikprövning, god forskningssed, krav från forskningsfinansiärer samt forskningssamarbeten.
Medlemmar i forskningsnämndens utskott för etik i forskning
- Max Petzold, vicerektor för digitalisering och nyttiggörande (ordförande)
- Ylva Hård av Segerstad, Institutionen för tillämpad IT
- Elisabeth Hjort, HDK Valand
- Maja Cederberg, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
- Christian Munthe, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
- Katarina Nordblom, Institutionen för nationalekonomi med statistik
- Per-Anders Jansson, Institutionen för medicin
- Anna Zettergren, handläggare i utskottet
Etikråd på fakultetsnivå
Sahlgrenska akademins råd för forskningsetik (FER)
Rådet har som uppdrag att verka för ett etiskt förhållningssätt inom all forskning vid Sahlgrenska akademin genom att bland annat utgöra ett stöd åt fakultetsledningen, arrangera seminarier och bistå vid utbildning inom forskningsetik, samt att i samarbete med avdelningen för forskningsstöd besvara frågor kring forskningsetik.
Utbildningsvetenskapliga fakultetens etikråd
Rådets uppgift är att främja kunskapsutveckling och öka förståelsen inom etikområdet för att bidra till en levande och bestående etisk kultur vid fakulteten, samt att erbjuda övergripande rådgivning och vägledning till enskilda forskningsprojekt och doktorandarbeten angående forskningsetiska dilemman, med målet att skapa ett gemensamt vägledningsmaterial.
Oredlighet i forskning
Med oredlighet i forskning avses allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Sedan 1 januari 2020 regleras frågor om oredlighet i forskning av ”lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning” (2019:504).
Det finns även andra former av avvikelser från god forskningssed, exempelvis självplagiat, undanhållande av forskningsresultat, missbruk av överordnad ställning och avsaknad av nödvändiga tillstånd.
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) är en statlig myndighet som prövar frågor om oredlighet i forskning. På Göteborgs universitet ger Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed stöd till rektor i frågor som rör avvikelser från god forskningssed och i att ta ställning till vilka av dessa anmälningar som rör misstänkt oredlighet och därmed bör överlämnas till Npof. Avvikelser från god forskningssed som inte rör oredlighet utreds av rådet självt.
Misstanke om avvikelser från god forskningssed vid Göteborgs universitet anmäls till rektor.