Långtidsuppföljning av utökade hembesök för barn i prioriterade områden
Kort beskrivning
I Göteborg har föräldrastödsprogrammet Utökade hembesök (UH) införts i områden prioriterade utifrån skillnader i socioekonomiska förutsättningar. Programmet, som utförs av barnhälsovårdssköterskor och föräldrastödjare från förebyggande socialtjänst, erbjuds alla förstagångsföräldrar och omfattar sex hembesök under barnets första 15 månader. Programmets kortsiktiga effekter har utvärderats med positiva resultat. Det aktuella forskningsprojektet undersöker UH:s långsiktiga utfall. Familjer som fått hembesök kommer att följas upp fram till att barnen är fem år. Projektet inkluderar metoder som intervjuer, journalgranskning och kostnadskonsekvensanalys. Genom nära samarbete med barnhälsovården och socialtjänsten samt den berörda målgruppen hoppas projektet generera kunskap om UH:s betydelse för att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor.
Bakgrund till projektet
Med målet att utjämna skillnader i hälsa och främja en god start i livet har Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen infört föräldrastödsprogrammet Utökade hembesök (UH) enligt Rinkebymodellen. Programmet erbjuds i prioriterade områden till förstagångsföräldrar och föräldrar som har barn sedan tidigare men får sitt första barn i Sverige. Hembesöksprogrammet ingår i ett familjecentrerat arbetssätt och genomförs av team bestående av barnhälsovårdens sjuksköterskor och föräldrastödjare, som är förebyggande socionomer anställda av socialtjänsten eller Angereds närsjukhus. Programmet, som kompletterar barnhälsovårdens ordinarie program, innebär att familjen får sex hembesök av teamet under barnets första 15 månader.
Under åren 2019 till 2022 utvärderades satsningen av FoU i Väst. Syftet med utvärderingen var att beskriva implementeringen av UH, hur personal och föräldrar upplevde programmet, samt att undersöka vilka resultat och potentiella effekter programmet kan få på kort och längre sikt. Ett tredje syfte var att belysa socialtjänstens roll och betydelse för UH. Resultaten från studien visade bland annat att hembesöken införts med hög grad av programtrohet till den ursprungliga Rinkebymodellen och att personalen uppskattade det tvärprofessionella samarbetet. Föräldrarna var nöjda med hembesöken och den upplevda föräldraförmågan ökade över tid. Jämfört med barn i familjer som inte fått hembesöken hade fler barn ammats vid fyra månader, fått rotavirus-vaccination och fler mammor hade screenats för postpartumdepression. I en pilotstudie över utfall på längre sikt framkom att barnens språkutveckling och den upplevda föräldraförmågan var bättre i gruppen som fått UH jämfört med en kontrollgrupp.
Betydelser och effekter av utökade hembesök (slutrapporten i den första utvärderingen av UH)
Vad avser det aktuella forskningsprojektet undersöka?
Tidigare studier visar på positiva effekter och upplevelser av det utökade hembesöksprogrammet på kort sikt men det saknas kunskap om vilka utfall och betydelser satsningen har på längre sikt. Dessutom saknas hälsoekonomiska analyser av programmet. I det aktuella projektet kommer barn och föräldrar som fått UH under åren 2019–2022 att följas upp fram till att barnen är fem år gamla. De övergripande frågeställningarna i projektet är:
1. Vilken långsiktig betydelse har UH för föräldrars tillit till hälso- och sjukvård och andra myndigheter samt för den upplevda föräldraförmågan?
2. Vilka är de långsiktiga utfallen och betydelserna av UH för barns hälsa och utveckling?
3. Vilka är kostnadskonsekvenserna av UH med avseende på viktiga utfall av programmet?
Hur genomförs studien?
Studien kommer att genomföras över en fyraårsperiod och består av fyra delstudier med både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. I en delstudie kommer vi att göra strukturerade intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 2,5 och 5 år från både interventionsgruppen och en kontrollgrupp med fokus på föräldrars hälsa, tillit till hälso- och sjukvård och myndigheter, samt uppfattning om barnets utveckling. I en annan delstudie kommer vi att granska medicinska journaler från både interventions- och kontrollgrupper med fokus på barnens hälsa och utveckling från födseln till och med fem års ålder. I en tredje delstudie kommer en kostnadskonsekvensanalys göras där UH jämförs med det ordinarie barnhälsovårdsprogrammet. I en fjärde delstudie kommer vi att genomföra semistrukturerade intervjuer med föräldrar samt fokusgrupper med personal för att skapa en djupare förståelse av programmets långsiktiga betydelser och utfall.
Genomförandet av studierna kommer att ske i nära samverkan med barnhälsovården och socialtjänsten. Projektet har en samskapande ansats, där vi under varje fas av forskningen aktivt involverar representanter för såväl professionella som målgruppen föräldrar, med förhoppningen att skapa en inkluderande och välinformerad forskningsprocess.
Vad hoppas vi uppnå?
Detta forskningsprojekt är det första i Sverige att undersöka långtidsutfall från ett hembesöksprogram. Vår forskning syftar till att ta fram viktig kunskap om tidigt upptäckta effekter av hälsofrämjande och förebyggande insatser kvarstår över tid. Vår forskningsdesign möjliggör även studier av språklig- och socioemotionell utveckling, aspekter som är möjliga att undersöka först på längre sikt. Dessutom kommer våra hälsoekonomiska analyser att bidra med viktig information till beslut om fortsatt implementering av hembesöksprogrammet på såväl lokal som nationell nivå. Genom att samla in och analysera data med olika metoder och från olika perspektiv – barn, föräldrar och personal – strävar projektet efter att generera pålitliga och användbara insikter om UH och liknande satsningar. Dessa insikter kan sedan användas för att informera politik och praxis, vilket i sin tur kan leda till förbättringar i hälsa och livsvillkor för de familjer som berörs av programmet.
Projektledning
GU: Elin Alfredsson
FoU i Väst/GR: Jeanette Olsson, Lisbeth Lindahl
CBHV/VGR: Ann Jansson
