"Utbildningen lärde mig att se naturen och djuren i besluten om vår livsmiljö"

Vad handlar hållbarhet om för dig?
– Hållbarhet handlar om alldeles för många olika saker med alldeles för lite innehåll. Problematiserandet av begreppet under utbildningen har varit otroligt bra att ha med sig. Men om jag skulle ha makten att ändra vad hållbarhetsdiskursen alltid ska vända tillbaka till så är det frågan om en handling, en åtgärd, en policy leder till den ekologiska mångfald som är grunden för människans goda liv; bra matjord, rent vatten, levande skogar och hav.

Vad gör du på jobbet?
– Jag har senaste sex åren arbetat på Vatten och Avfallskompetens i Norr, Vakin, först som GIS-ingenjör och sedan som utredningsingenjör. Jag gör utredningar, simuleringar och analyser. Oftast med utgångspunkt från kartan. Numera är det fokus på strategiska frågor kring VA-taxor samt hanteringen kring vilka som bör ansluta till kommunalt avlopp och på vilket sätt. Det är mycket juridik, en del teknisk kompetens och en lagom portion ekonomi. Miljön får representeras av att målet för all VA-verksamhet är att förse invånarna med rent dricksvatten, ta hand om spillvattnet och rena det efteråt samt se till att regn- och smältvatten hanteras så att infrastruktur och bostäder skadas i onödan. 

Hur fick du jobbet? 
– Efter examen 2014 så jobbade jag i omgångar på Ale kommun med att ta fram olika underlag, till exempel till revidering av en Energi- och klimatplan. Parallellt var jag i väg och säsongsarbetade uppe på Saltoloukta fjällstation längs med Kungsleden – den vackraste plats jag någonsin varit på. Det gick inte riktigt att sluta. Där arbetade jag med allt från att stå i reception, vara servitör och till slut fastnade jag som kock. 2019 sökte jag ett vikariat som GIS-ingenjör efter att ha flyttat från Skåne upp till Umeå för att min sambo skulle plugga där och sedan har det visat sig att jag kunde hjälpa till mer än med bara kartor. Så här har vi blivit kvar.

Hur har din utbildning från Samhällsvetenskapligt miljöbetarprogram (SMIL) hjälpt dig i din karriär?
– SMIL lärde mig att allt är samhällsplanering, allt är en förhandling mellan olika intressen om olika resurser som finns på olika platser och hos olika aktörer. Konkret nytta i arbetslivet har jag fått av kursen i GIS, att förstå juridik genom den grymma miljörättskursen som var skitjobbig men otroligt lärorik samt statistikkursen som i kombination med GIS har gett mig möjlighet att ta fram underlag som många andra kanske inte tänker. Genom kombinationen geografi och statistik så man får fram bra urval och pedagogiska redovisningar.

– Om man ser till karriärens helhet och alla mina växlingar mellan det praktiska och det ”tjänstemanniga” så tror jag att teorierna om ”More than Human”, som vi använde oss av under kandidatuppsatsen, påverkade mig mest. Att alltid se kopplingarna till den livsmiljö vi är en del av och att den sträcker sig vidare ut. Vi är otroligt bra i arbetslivet på att avgränsa oss bort från naturmiljöerna runt omkring och ta beslut där vilda djur och växter och deras livsmiljöer osynliggörs i våra beslut. Och det är också viktigt i arbetet, till exempel blir det svårare att ta hand om ökade och förändrade regnmönster när våtmarker dikats ur och samhällen bygger avledning, fördröjning och rening separat till stora kostnader och inte lika stor nytta som våtmarken som gör det där allt-i-ett. Men vill det stora flertalet i en stad ha en våtmark som granne? Hur värderar man det jämfört med byggbar mark?

Minns du någon särskild kurs eller händelse extra bra? 
– Kandidatuppsatsen där jag och Johanna Norelius gjorde en fältstudie om platsens betydelse för gröna livsval i Skattungbyn. Vi undersökte platsen betydelse för gröna livsval utifrån premissen att gröna livsval inte sker inuti varje enskild människa baserat på kunskap och moral, utan i relation till alla dem fysiska och sociala sammanhang hen befinner sig i.

Har du något tips eller råd till den som funderar på att läsa SMIL eller arbeta med hållbarhet? 
– Det är roligt med praktiskt kunskap. Kurser som miljörätt, statistik och liknande låter ofta tråkigt. Men lite som att lära sig läsa, sy, skriva, eller snickra så är det genom de här praktiska kurserna som det blir roligt att arbeta med hållbarhet. Ett annat tips är att inte söka jobb som är direkt kopplade till hållbarhet. Då är man ofta utanför verksamheten och får svårt att bli hörd. Sök ett arbete inom en ordinarie verksamhet. Förändra inifrån. 

Finns det något annat du skulle vilja lyfta fram?
– I efterhand kan jag ångra att jag inte läste basåret och fick en naturvetenskaplig inriktning på pappret. Men jag ångrar inte själva utbildningen och innehållet. Det hade varit bra vid jobbsökandet. Många arbetsgivare förstår fortfarande inte tvärvetenskapliga utbildningars värde och det har jag märkt när jag väl är inne på en arbetsplats med naturvetare och civilingenjörer att de saknar vår tvärvetenskapliga kompetens när den tekniska eller naturvetenskapliga ska möta politiken och samhällsplanering. Man får fler jobb där man är praktiskt inne i en verksamhet med en naturvetenskaplig kandidat med samhällsvetenskaplig inriktning än tvärtom och det är tråkigt.