Helena Olofsdotter Stensöta
Om Helena Olofsdotter Stensöta
Presentation
Professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga Institutionen på Göteborgs universitet sedan 2020. Disputerade 2004 vid samma institution och har varit anställd vid Linnéuniversitetet (2009-2012) och Lunds universitet (2012) samt varit gästforskare vid Stanford Universitym CA (2004-2005) och New York University (2015). Jag sitter sedan 2025 i styrelsen för Forte.
Forskning
Min forskning kretsar kring genus, etik, offentlig förvaltning och politik. Jag är intresserad av hur etiska överväganden kan bidra till god samhällsstyrning och ett gott samhälle. Jag är också intresserad av hur nuvarande könsstrukturer delar upp erfarenheter och hur detta får konsekvenser för politiken och samhälle, inklusive hur samhällsstyrningen fungerar. Jag har analyserat sambandet mellan genus, god samhällsstyrning/korruption och villkor för barns välbefinnande. Mitt senaste forskningsintresse är hur det offentliga och alternativa organisationer agerar för att stärka sammanhållningen i utsatta områden.
* Omsorgsetik och offentlig administration
Medan byråkratin betonar opartiskhet och neutralitet, utför den samtida staten idag många andra uppgifter som hänger ihop med andra förhållningssätt och värden, såsom omsorg och ansvar.
Jag har bidragit till teoriutveckling om offentlig etik genom att mynta begreppet offentlig omsorgsetiketik (PEC) (Stensöta 2010), och undersöka dess förekomst i offentlig adminsitration både kvantitativt (2010) och kvalitativt (2019). Jag har analyserat förklaringsfaktorer till PEC, och funnit att kön har mindre betydelse än organisationskultur och läroprocesser knutna till administrationen. Jag har vidare diskuterat vilken relevance PEC har och föleslagit att det är relevant i alla policy sammanhang där ansvar, relationer och kontextuellt beroende adresseras (2015; 2016; 2020; även på tyska 2016). Tillsammans med Annica Kronsell har jag vidare argumenterat för att den gröna staten gynnas av att använda vårdetikteorin och föreslagit formen av kvinnovänlig stat 2.0 som den gröna staten (2015).
Stensöta Olofsdotter, Helena. (2010). The Conditions of Care. Public Administration Review. 70 (2): 295–303. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1540-6210.2010.02137.x
Stensöta Olofsdotter, Helena. (2015). A public ethics of care - A general public ethics. Ethics and Social Welfare. 9 (2): 183–200. https://doi.org/10.1080/17496535.2015.1005551
* Frontlinjebyråkrater och offentlig administration och lokala samhället
Intresset för hur politik utformas i frontlinjen har också lett mig till att utforska problemet med lokala variationer, till exempel vid beviljande av sjukledighet (2009; 2018). Jag har undersökt om det finns vissa särdrag och kännetecken för frontlinjearbete i att omfatta välfärdsstater och har myntat en typologi som reserverar rollen "statsmän" för dessa välfärdsstater (W. Östergaard Muller 2017).
Stensöta, Olofsdotter, Helena. (2012). Political Influence on Street-Level Bureaucratic Outcome: Testing the Interaction between Bureaucratic Ideology and Local Community Political Orientation. Journal of Public Administration Research and Theory. 22 (3): 553–571. (Impact Factor 2010 2.086 (5-year 3.832) Ranking 2010: 2/39 PA). https://www.jstor.org/stable/23251264
Stensöta Olofsdotter, Helena. (2009). Sjukskrivningarna och välfärdens infriare. En studie i svensk sjukvårdsbyråkrati [Sick insurance and the realizers of welfare. A study in Swedish health-care bureaucracy] (pp 1–159). Stockholm: Hjalmarsson & Högberg.
Frykman, Jonas, Hammerlin Mia-Marie, Hansen Kjell, Rothstein Bo, Stensöta Olofsdotter Helena, & Schierenbeck Isabell. (2009). Sense of Community. Ethnologica Europaea Journal of European Ethnology. 39 (1): 5–74
Stensöta Olofsdotter Helena (2019). Street-level bureaucracy research and the assessment of ethical conduct. In: Peter Hupe (Ed.) Handbook in street level bureaucracy: the ground floor of government in context. Cheltenham: Edward Elgar Research Handbooks. https://www.elgaronline.com/edcollchap/edcoll/9781786437624/9781786437624.00039.xml
* Barns välbefinnande
Jag har undersökt problemet med välfärdsstaten och generationen, särskilt de unga, och diskuterat hur olika välfärdsstater investerar olika i unga (W. Engster 2011; 2019). Och jag har undersökt kön, betyg och välbefinnande bland er (w. Nordlander 2014).
Nordlander Erica, & Helena Olofsdotter Stensöta. (2014). Grades - for better or worse? The interplay of school performance and subjective well-being among boys and girls. Child Indicators Research 6 January 2014. pp 861–879 (2013 impact factor: 1.038).
Engster Daniel & Helena Olofsdotter Stensöta. (2011). Do Family Policies Matter for Childrens´ Well Being? Social Politics. 18 (1): 82–124. (Impact Factor 2010 1.579 (5 year 2.138) 6/35 Social Issues). https://doi.org/10.1093/sp/jxr006
* Genus och korruption
Varför är kvinnor mindre korrupta än män? Tillsammans med Lena Wängnerud har jag visat att det positiva sambandet mellan fler kvinnor och lägre korruption, som etablerats i forskning, medieras av institutioner, så att en byråkratisk logik undertrycker det och en logik i en valkrets upprätthåller det (2015; 2018). Vi har vidare utvecklat hur könsskillnaden i relation till korruption teoretiskt bör fångas och föreslagit att se kön som en form av "råmaterial" till institutioner.
Stensöta Helena & Lena Wängnerud. (2018). (Eds.) Gender and Corruption. Historical Roots and New Avenues for Research (pp 1–301). London: Palgrave MacMillan. https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-319-70929-1
Stensöta Olofsdotter, Helena, Lena Wängnerud & Richard Svensson. (2015). Gender and Corruption. The mediating power of institutional logics. Governance 28 (4) 475–496. https://doi.org/10.1111/gove.12120 ISI Journal Citation Reports © Ranking: 2013: 8/46 (PA); 22/156 (Pol Sci).Stensöta Helena & Lena Wängnerud. (2018). (Eds.) Gender and Corruption. Historical Roots and New Avenues for Research (pp 1–301). London: Palgrave MacMillan. https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-319-70929-1
Stensöta Olofsdotter, Helena, Lena Wängnerud & Richard Svensson. (2015). Gender and Corruption. The mediating power of institutional logics. Governance 28 (4) 475–496. https://doi.org/10.1111/gove.12120 ISI Journal Citation Reports © Ranking: 2013: 8/46 (PA); 22/156 (Pol Sci).
* Politics and gendered experiences
Dahlerup, D., Karlsson, D., & Stensöta, H. O. (2021). What does it mean to be a feminist MP? A comparative analysis of the Swedish and Danish parliaments. Party Politics, 27(6), 1198-1210.
https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1354068820942690
Stensöta Olofsdotter, Helena. (2020). Does Care Experience Affect Policy Interests? Male Legislators, Parental Leave, and Political Priorities in Sweden. Politics & Gender 16 Special Issue 1 March 2020 pp.123–144. https://doi.org/10.1017/S1743923X1800082X
Stensöta Olofsdotter, Helena. (2004). Den empatiska staten. Daghemspolitik och polispolitik 1950–2000. [The empathetic state. Childcare and Law Enforcement Policy 1950–2000] (pp 1-250). Doctoral dissertation. Monograph. Gothenburg Studies in Political Science No 80. Livrena.
* Other areas:
Anderson, Dennis, Bendz Anna & Helena Olofsdotter Stensöta. (2018). The Limits of a Commitment? Public Responses to Asylum Policy in Sweden over Time. Scandinavian Political Studies. 41(3):307–335. https://doi.org/10.1111/1467-9477.12125
Stensöta Olofsdotter, Helena & Anna Bendz. (2020). Public Response to Welfare Policy Retrenchment: The Importance of Trust in Implementing Agencies. The Case of Early Retirement in Sweden 1999–2010” 54(1), 102-118 https://doi.org/10.1111/spol.12525
Undervisning
Jag undervisar om styrning och offentlig administratiojn på grundprogrammet i statsvetenskap och för lärarstudenter: kompletterande utbildning på kandidat— och masternivå, den sistnämnda på Chalmers. Jag underviar även i kvalitativ metod och i policyanalys och projektarbete.