Bild
Louise Nilsson på manifestation med Center for Civil Liberties.
Foto: Privat
Länkstig

GU-alumnen Louise Nilsson arbetar för ukrainska fredspristagare

Publicerad

Som en familj. Så beskriver Louise Nilsson, alumn från Göteborgs universitet, stämningen inom ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties (CCL), en av Nobels fredspristagare år 2022. Louise gjorde praktik hos CCL i Kiev 2020 och återvände året därpå för att jobba för organisationen och skriva sin masteruppsats.

Bild
Louise Nilsson har läst internationella relationer och masterprogram i mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet.
Foto: Privat

Louise Nilsson hörde först talas om Center for Civil Liberties när hon följde de så kallade Euromaidan-protesterna i Ukraina under 2013-2014. Då ledde CCL initiativet Euromaidan SOS, som hjälpte demonstranter som besköts under protesterna. När det flera år senare var dags för Louise att göra praktik inom sitt masterprogram i mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet, hörde hon av sig till CCL via deras hemsida och fick svar dagen därpå. Höstterminen 2020 åkte hon till Kiev.

Hur var det att göra praktiken hos Center for Civil Liberties?
– När jag kom fram var det tydligt att jag var med familj. Det finns ingen strikt hierarki inom CCL. Det dröjde inte länge innan jag som praktikant blev bjuden till den verkställande direktörens hem där hon lagade mat åt mig. Det var fantastiskt att se deras räckvidd med både parlamentsledamöter, ministerier och vanliga medborgare. Vi kände oss alla som budbärare av livräddande budskap och vi blev riktigt nära genom att dela ett så viktigt uppdrag, säger Louise Nilsson.

– Organisationen är full av otroligt karismatiska, pålästa och självständiga individer. Min första tanke var att jag behövde lära mig snabbt för att vara i närheten av deras nivå. Det var otroligt motiverande att se människorättsledare i världsklass med massiva nätverk komma in i ett rum och diskutera vem de ska kontakta för att skapa inflytande i en specifik sakfråga.

Praktiken ledde till en masteruppsats med titeln The Defense of Human Rights Defenders som bygger på intervjuer med experter och ledare för medborgarrättsorganisationer i Ukraina, som Louise fick kontakt med via Center for Civil Liberties. Medan hon skrev på uppsatsen jobbade hon även inom organisationen i Ukraina. 

I dag är Louise Nilsson tillbaka i Göteborg och är projektledare för ett initiativ som hjälper ukrainska flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Men hon arbetar fortfarande för Center for Civil Liberties på uppdragsbasis.

Sedan kriget började sker arbetet ofta genom videosamtal med kollegor som sitter i skyddsrum, med opålitligt internet och flygrädslarm. Under krigets första veckor bad Louise kollegorna att lämna Ukraina.

– Men de var fast beslutna emot det. Nu förstår jag att det är modet att stanna kvar för att kämpa som har räddat landet.  

Vad betyder deras arbete nu?
– Det är omöjligt att överskatta vikten av CCL:s arbete med att dokumentera krigsförbrytelserna. Initiativet ”Tribunal for Putin” har registrerat över 18 000 fall sedan krigets start och utan bevis blir det ingen rättvisa för offren. CCL:s arbete med att upprätta en internationell tribunal och samtidigt stödja utredningen av ICC i Haag är nyckeln. De har blivit en röst för hjältar och en inspiration över hela världen.

Louise Nilsson säger att fredspriset har gett Center for Civil Liberties ny kraft.

– En tydlig förändring är att det innan var vi som sträckte ut en hand till världen med rapporter som sa; ’Demokratin är hotad. Lyssna på oss! Förbered dig på detta!’ Efter att kriget bröt ut och Nobelpriset tillkännagavs känner vi äntligen hur en hand från det internationella samfundet sträcker sig tillbaka. Det räcker inte ännu men det är en början.

Hur har ditt masterarbete och dina kontakter med CCL påverkat dig själv?
– Det övertygade mig om att aktivister är grundläggande i fungerande samhällen och att vi alla måste skydda dem till varje pris. Om aktivisterna skadas eller besegras utan konsekvens är budskapen de bär och de värderingar de strävar upprätthålla i allvarlig fara. Det är samma sak i Iran nu. De har mist för mycket för att förlora och behöver stöd för att vinna.

Vilka nya insikter har du fått om krigets konsekvenser?
– Den största faran i krig är självbelåtenhet. Alla kan göra något. Om vi inte agerar nu kommer vi framöver önska att vi hade gjort det.

– Kriget i Ukraina synliggör våra internationella styrsystems brister. Putin försöker med sina krigsbrott visa oss att rättvisa inte finns. Hans strategi är att undergräva demokrati. Ukraina förtjänar vårt stöd eftersom de inte utkämpar ett krig mellan två länder, utan ett krig mellan två system, autokrati och demokrati. Vi måste ta upp kampen och finna mod hos varandra och goda exempel som CCL.

TEXT: Linda Genborg

Mer information

Louise Nilsson har en kandidatexamen i internationella relationer och en masterexamen i mänskliga rättigheter. Båda utbildningarna ges vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet. 

Nobels Fredspris 2022 tilldelas den fängslade belarusiska människorättskämpen Ales Bialiatski, den ryska organisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Priset delas ut i Oslo den 10 december.