Forskning inom lingvistik och datalingvistik

Vår lingvistikforskning ryms inom följande områden: 

Datalingvistik

Forskning i språkteknologi vid FLoV avser dialog (människa-maskin eller människa-människa, talad eller multimodal), språk och kommunikationsteknologier (som talprocessning, dialogsystem och webb) och multimodal interaktion (perception, gester och emotioner). Vi fokuserar på formella modeller av dialog, tekniska applikationer på dialog och utveckling av korpusar samt analys.

Semantik och pragmatik

Forskning om semantik och pragmatik i naturliga språk undersöker betydelse: hur språk, i kombination med kontext, kan användas för att kommunicera. Semantik undersöker huvudsakligen frågor som är relaterade till sanning, omdöme och konsekvens, medan pragmatik undersöker språkanvändning och interaktionen mellan betydelse och kontext. Forskning på det här området vid Göteborgs universitet fokuserar på betydelse i lingvistisk interaktion, och betonar sambandet mellan semantik, pragmatik och kognition, t ex hur betydelse är konstruerad i interaktiv dialog och i relation till den kommunikativa kontexten, hur mening i större diskurser hänger samman, sätt att vara missvisande (utan att ljuga), hur betydelse är relaterat till perception av situationer i världen, och icke-arbiträritet i relationen mellan form och betydelse.

Fonetik och fonologi

Fonetik studerar hur mänskligt tal produceras och uppfattas. Artikulatorisk fonetik studerar hur människor använder artikulationsorganen för att producera tal. I akustisk fonetik studeras talsignalen avseende olika parametrar som tonhöjd, duration och vokalkvalitet. Perceptuell fonetik studerar lyssnares subjektiva upplevelser. Fonologi studerar språkljudens funktion och prosodi i språket. Forskning i fonetik och fonologi vid FLoV är för närvarande inriktad på forensisk fonetik, fonetik i interaktion, sociolingvistisk variation, automatisk taligenkänning, emotionell prosodi och varunamns ljudsymboliska egenskaper.

Sociolingvistik

Sociolingvistik avser hur språk påverkar samhället och hur samhället påverkar språket. Ibland vill vi kunna säga något om språket genom att studera samhället, till exempel när vi vill undersöka språklig struktur och sätt att tala hos ungdomar i samhället.

Ibland vill vi kunna säga något om samhället genom att studera språket, till exempel undersöka ungas situation genom att studera hur de talar med varandra. Forskning i sociolingvistik vid institutionen inkluderar för närvarande studier av interaktion, studier av språksocialisering hos en- och flerspråkiga barn, studier av språkpolicy i flerspråkiga kontexter och studier av språklig kontakt, inklusive språklig förändring och variation i svenskan.

Psykolingvistik

Forskning i psykolingvistik vid institutionen studerar språkpsykologiska processer. Detta inkluderar hur människor uppfattar och producerar språk, hur språk lärs in – både hos barn och vuxna som i enspråkiga och flerspråkiga individer och hur språk lagras i minnet.

Här hos oss avser psykolingvistisk forskning både individ och interaktion. Nuvarande forskning i experimentell psykolingvistik inkluderar studier av perception av emotionell prosodi och ljudsymboliska ord i kontexten av icke-arbiträritet, perception av brytning, effekter av kognitiv belastning under språklig interaktion vid bilkörning, samt produktion och perception av pauser i konversation och talproduktion.