Bild
none
Vid årsskiftet 1940-1941 skedde den första passagen i den egentliga lejdtrafiken. Det var M/S Gullmaren, som nådde Göteborg den 30 december 1940 med 6 500 ton livsmedel i lasten. Bilden publicerades i nyhetstidningarna.
Foto: Wikimedia commons/ Nyhetsbild
Länkstig

Ny bok belyser Göteborg i skuggan av andra världskriget

Publicerad

Samarbete mellan säkerhetspolisen och den danska motståndsrörelsen, en okänd nazistorganisation och spioner i SKF:s fabriker. Historikern Lars Hansson har gått igenom tidigare okända dokument från andra världskriget och nu släpper han boken "Göteborg under krigshot".

− Det är viktigt att se ett lands historia även ur ett lokalt perspektiv. Utanför huvudstaden ser ofta verkligheten annorlunda ut, säger Lars Hansson.

Mycket är känt sedan tidigare, men dokument som varit hemligstämplade har nu blivit offentliga eftersom preskriptionstiden på 70 år passerat. Något som förvånade Lars Hansson när han gick igenom arkiven, var att säkerhetspolisen i Göteborg samarbetade med den danska motståndsrörelsen och den brittiska underrättelsetjänsten.

− Britterna levererade vapen och sprängämnen till Lysekil som sedan lastades ombord på ombyggda fiskebåtar i Göteborg genom säkerhetspolisens försorg. Båtarna levererade lasten till Jylland och tog med sig danska flyktingar tillbaka till Sverige. 

Bild
none
− Jag ville ta reda på hur Göteborg och dess befolkning agerade inför det krigshot som vilade över staden men också över hela västkusten under andra världskriget, säger historikern Lars Hansson.
Foto: Cecilia Sjöberg

Okänd nazistorganisation

Lars Hansson har också kartlagt den i det närmast helt okända nazistorganisation som fanns i Göteborg. I landsfogdens arkiv för 1945 har han hittat förhörsprotokoll och telefonavlyssningar som dokumenterar nazisternas planer för en skuggregering som i Göteborg skulle ta över ledningen av Sverige vid en tysk invasion. 

Organisationen leddes av företrädare för tyska nazistpartiet och SS som var knutna till tyska företag i Göteborg. Men de gömde sig med täckmantlar som ”direktörer” och ”fabrikschefer”. 

− Mycket kring detta är tidigare okänt. Vid krigsslutet utvisades tyskarna precis som all annan tysk diplomatisk personal och sedan föll det i glömska. 

Spioner hos SKF

För den vanlige göteborgaren handlade vardagslivet under andra världskriget mest om skyddsrum och evakueringsplaner för skolbarnen. Samtidigt pågick helt annan verksamhet i staden. 

− Stormakternas intresse för Göteborg tog sig uttryck i en omfattande spionverksamhetsäger Lars Hansson.

SKF:s export av kullager drog till sig USA och Storbritanniens intresse. Varje stridsflygplan krävde flera tusen kullager, så de ville få stopp på exporten av kullager till Tyskland. Två anställda vid SKF:s exportavdelning rekryterades som spioner av USA och de upptäckte att leveranserna av kullager var större än SKF:s ledning uppgav. 

− Det brittiska försöket att göra en utbrytning ur hamnen med tio norska båtar som var lastade med kullager samt USA:s hot om att bomba SKF:s fabriker i Göteborg är två exempel på hur viktigt kullagren var för krigsindustrin i de stridande länderna.  

Slutligen har Lars Hansson gått igenom de hemliga rättegångar som hölls vid Göteborgs rådhusrätt under kriget. Där dömdes ett hundratal personer för spioneri, planerade sabotage och förberedelse för högförräderi. Handlingar de gjort på uppdrag av Tyskland, Storbritannien, USA och Sovjetunionen.

Text: Cecilia Sjöberg Kommunikatör

Kontakt: Lars Hansson, filosofie doktor vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, telefon: 070−220 0238, e-post: lars.hansson@gu.se

 

Mer information:

Boken Göteborg under krigshot- i skuggan av andra världskriget bygger främst på arkivgenomgångar vid Riksarkivet i Göteborg, Regionarkivet och Folkminnesarkivet. Även dagspressens artiklar har systematiskt kunnat användas genom att allt fler av tidningarna digitaliserats. Memoarer och dagböcker har också utgjort ett viktigt underlag.

Boken är indelad i tolv kapitel som alla ger olika perspektiv på livet i Göteborg under kriget. Det handlar om allt från spionverksamheten som pågick i staden och hur skolbarn evakuerades till landet, till hjälpkommittéer som tog emot politiska flyktingar och lägerfångar efter kriget samt utväxlingen av tyska och brittiska krigsfångar. 

Lars Hansson disputerade 2018 med avhandlingen: Vid gränsen: Mottagningen av flyktingar från Norge 1940-1945. Detta är hans tredje bok.