Bild
Svart tavla med texten Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2023
Foto: Mostphotos
Länkstig

Rättvisespel och praktiska övningar gav pedagogiskt pris

Publicerad

Alexander Andersson får Humanistiska fakultetens pedagogiska pris för att han genom att skapa en spelövning gjort filosofiska teorier mer lättbegripliga. Lärarlaget bakom kandidatprogrammet Redaktionell praktik får priset för att de har utvecklat en innovativ pedagogisk idé som förenar klassisk humanistisk bildning med praktisk och professionsinriktad tillämpning.

Alexander Andersson

Bild
Alexander Andersson

Du får priset framför allt för att du har utvecklat spelet ”Sweet Justice” som ökar studenternas förståelse för filosofiska teorier kring rättvisa. Berätta om tanken bakom det och hur det går till!

– Att läsa filosofi på universitetet är uteslutande en teoretisk verksamhet. Studenterna får lära sig om koncept, teorier och argument genom att gå på föreläsningar, läsa kurslitteratur och diskutera dessa på seminarier. Men filosofiska teorier är abstrakta och tenderar att vara tämligen komplexa vilket gör att studenter (och forskare!) ibland funderar över hur användbara eller meningsfulla de är i verkligheten.

– Motivationen bakom spelet var således att skapa ett praktiskt moment där studenterna fick testa på hur ett urval av rättviseteorier skulle fungera i ”verkligheten”. Grundidén är tämligen simpel: Studenterna delas in i grupper där de får ett begränsat antal resurser, i detta fall godis, som de ska fördela rättvist inom respektive grupp. Likt ett rollspel får studenterna ta sig an karaktärer som representerar olika rättviseprinciper där samtliga (givetvis) upplever att de har starkast skäl till att just de ska ges mest godis. Ska den som arbetar i godisfabriken få mest för att den förtjänar det eller ska vi ge mest till den som behöver det för att överleva? Kanske är det den som äger godisfabriken som har rätt till mest eller den som med störst sannolikhet kan producera ytterligare godis till gruppen?

– En ytterligare aspekt av spelet är att studenterna inledningsvis inte vet vilken av karaktärerna de är – initialt är alla lika. Gradvis får de mer information om deras karaktärer och varför just de upplever att de har starkast skäl att få mest godis. Denna aspekt finns med för att imitera hur många rättviseteorier förespråkar att våra rättviseprinciper bör utformas utifrån att vi inte vet vilken plats vi har i samhället.

– Jag vill också understryka att spelet inte går ut på att bevisa att en specifik rättviseteori ger alla rätta svar, snarare tvärtom. Genom att spela spelet så tror jag studenterna (förhoppningsvis) inser att samtliga rättviseteorier har inneboende svagheter, oavsett hur intuitivt attraktiva de kan uppfattas vara. Spelet handlar snarare om att få studenterna att utmana sina intuitioner om rättvisa fördelningar – inte bara vad det gäller vad vi finner rättvist – utan varför vi finner vissa fördelningar mer rättvisa än andra.

Rättvisa är också ett bärande ämne för din forskning, som främst kretsat kring meritokrati och rättvis lönesättning. Vad forskar du om just nu?

– Just nu sysselsätter jag mig med frågor om meritokrati och principen om lika möjligheter. För att en meritokratisk fördelning ska uppfattas som rättvis behöver den kombineras med förutsättningar där alla har lika möjligheter att skaffa sig de relevanta meriterna som krävs för att vara konkurrenskraftiga. Men det finns starka skäl att vara skeptisk till idén om att den form av lika möjligheter som krävs för att göra meritokratiska fördelningar legitima någonsin går att uppnå, varken praktiskt eller teoretiskt. Frågan är således om det går att legitimera meritokratiska fördelningar på annat vis.

Hur är en rättvis lärare?

– Mycket bra fråga! Här finns det säkerligen flera bra svar. Först och främst handlar det givetvis om opartiskhet, men minst lika viktigt är det nog att vara medveten om att studenter inte är en homogen grupp, så man bör möta studenterna där de är. Olika förutsättningar kräver bredare undervisningsformer, kanske kan praktiska moment så som spelet vara en del av detta. 

Bild
Christian Lenemark, Mats Jansson, Nils Olsson, Rikard Wingård och Matilda Amundsen Bergström.
Christian Lenemark, Mats Jansson, Nils Olsson, Rikard Wingård och Matilda Amundsen Bergström.

Lärarlaget bakom Redaktionell praktik

Christian Lenemark, Mats Jansson, Nils Olsson, Rikard Wingård och Matilda Amundsen Bergström tilldelas priset för att de skapat en utbildning som både ger en gedigen litteraturvetenskap utbildning samtidigt som studenterna tränas i redaktionella färdigheter, som att planera och framställa en tryckt publikation och arrangera offentliga kulturarrangemang.

Vad är det för praktiska delar som brukar ingå i Redaktionell praktik, och hur får ni dem relevanta för kommande arbetsliv?

– På programmet varvas historiskt och teoretiskt inriktade kurser, med fokus på bland annat litterära offentligheter, litteraturkritik samt litterära medier och format, med praktiknära kurser där studenterna får arbeta tillsammans i kollektiva redaktionella processer. Det kan handla om att redigera, sätta och trycka texter, om att fältarbeta på Bokmässan, om att skriva litteraturkritik, men också om att genomföra specifika redaktionella projekt där studenterna utifrån autentiska situationer får ta plats i den litterära offentligheten. 

– Höstterminerna kulminerar i att studenterna arrangerar en litterär händelse. På vårterminerna genomför de ett större redaktionellt arbete, som de själva får definiera, planera och finansiera. Under åren har det sistnämnda allt som oftast utmynnat i en tryckt publikation där egna eller andras texter har presenterats inom ramen för ett särskilt tema. Men studenterna har också utifrån de kunskaper och färdigheter som de förvärvar på utbildningen utforskat och experimenterat med andra medier och format, såsom ljudbok och podd, fotokonst, AI-generad text och QR-koder. Vi försöker i dessa avseenden ta vara på studenternas kreativitet och begär att få uttrycka sig på olika sätt.

19 december bjuder studenterna på Redaktionell praktik in till det litterära evenemanget Språklig gräns/löshet på Litteraturhuset. Berätta om det!

– Årets litterära händelse äger rum på Litteraturhuset i Göteborg den 19 december klockan 18:00–20:00. Temat är mångspråklighet. I fokus står de språkliga luckor, gränser och gränslösheter som hindrar eller möjliggör för kultur att ta plats i samhället. Som tidigare år kommer det att bli panelsamtal med inbjudna gäster. Denna gång deltar Anna Nygren, författare, dramatiker och lärare på HDK-Valand, Carl Magnus Juliusson, översättare, kritiker och förläggare samt Meri Alarcón, språkvårdare, redaktör, författare och översättare. Men det kommer också bli andra överraskningar. Med ivrig påhejning från oss lärare genomför studenterna själva hela planeringen av arrangemanget. Det handlar om allt från att ställa i ordning lokalen, ta fram en grafisk profil och marknadsföra händelsen till att göra research kring ämnet och gästerna, formulera samtalsfrågor och moderera paneldiskussionen under kvällen.

Läs mer om studenternas evenemang Språklig gräns / löshet på Göteborgs Litteraturhus webbplats

Text: Johanna Hillgren