Marcus Herz
Om Marcus Herz
Marcus forskningsintresse och publikationer handlar i första hand om olika perspektiv på socialt arbete, de människor som kommer i kontakt med det sociala arbetet, samt de möten som uppstår däri. Andra forskningsintressen handlar om migration, rasism, kön, maskulinitet och ungdomskultur. Teoretiskt och analytiskt rör han sig mellan och inom dessa olika forskningstraditioner. Empiriskt har Marcus främst arbetat kvalitativt, ofta etnografiskt, men också med intervjustudier, följeforskning, dokumentstudier och observationsstudier. Tematiskt rör sig forskningen främst inom dessa områden:
Kritiskt, levande och agonistiskt socialt arbete
Ett forskningsfält är teoriutveckling i socialt arbete, ett arbete som trots att det är teoretiskt i allra högsta grad också problematiserar och påverkar hur det praktiska sociala arbetet utförs. Dels finns detta publicerat i boken Kritiskt socialt arbete (Liber) som syftar till att peka på vikten av och möjligheterna att utveckla ett socialt arbete som aktivt förhåller sig kritisk till den egna praktiken och reflexiv i förhållande till egna maktpositioner. Detta vidareutvecklas sedan i boken Levande socialt arbete (Liber) och i boken Mellan två tider (Studentlitteratur) där fokus ligger på effekterna av de senaste årtiondes socialpolitiska förändringar. För närvarande arbetar Marcus tillsammans med lektor Zulmir Bečević (Göteborgs universitet) på att utveckla ett Agonistiskt socialt arbete, vilket än så länge finns publicerat i en artikel (https://doi.org/10.1080/13691457.2023.2190052).
Migration och socialt arbete:
Inom ramen för detta forskningstema har Marcus arbetat med tre forskningsprojekt EUMARGINS (FP7), ”Ensamkommande flyktingbarn”: Aktörskap och nätverk i en hypersammansatt värld (Forte) samt Söka hopp i gränsland: En etnografisk studie av hoppets sociala dimensioner i den svenska asylmottagningskontexten (Vetenskapsrådet).
EUMARGINS var ett EU-finansierat forskningsprojekt (FP7). Projektet syftade till att undersöka vilka erfarenheter unga personer med invandrarbakgrund har av inklusion och exklusion. Totalt deltog sju städer i sju länder.
I det FORTE-finansierade projektet ”Ensamkommande Flyktingbarn”, följdes ungdomar med uppehållstillstånd som anlänt utan vårdnadshavare till Sverige. Projektet drevs tillsammans med professor Philip Lalander och syftet var att fånga ungdomarnas egna erfarenheter och reflektioner över sin tid i Sverige. Ett resultat är hur mottagningssystemet inte svarar upp mot ungdomarnas behov och önskemål. Projektet pekar metodologiskt på vikten av att följa den här gruppen över tid och av ett kontinuerligt relationsarbete i forskning. Projektet har publicerats i en rad artiklar, böcker och antologikapitel, men finns samlat i boken Rörelser, gränser och liv (Studentlitteratur) och i Social Work, Young Migrants and the Act of Listening (Routledhge).
Projektet ”Söka hopp i gränsland” är finansierat av Vetenskapsrådet och leds av docent Torun Elsrud, Linnéuniversitetet. Det projektet slutredovisas under 2024. Projektet är etnografiskt och Marcus forskningsområde har i första hand varit att följa familjer som anlänt Sverige som asylsökande. Projektet berörs bland annat i boken Mellan två tider (Studentlitteratur).
Civilsamhällets sociala arbete
Ett omfattande forskningstema rör civilsamhällets sociala arbete. Projektmässigt bygger detta bland annat på fyra mindre utvärderingsprojekt (finansierat av Arvsfonden respektive Röda Korset/ESF), ett mindre projekt om civilsamhällets sociala arbete under Covid-19 pandemin med Philip Lalander, samt som forskare i ett större forskningsprogram "Mellan resignation och framtidstro".
Projekten har det gemensamt att det rör sig om socialt arbete som bedrivs av civilsamhället. Tre projekt har plats som fokus och analytiskt begrepp, dels en studie om civilsamhället i Malmö, en studie om civilsamhället i Göteborg, dels en om att etablera sig i storstädernas förortsområden. Ett projekt fokuserar på verksamheter som arbetar med segregation, utanförskap och rasism, Covid-projektet handlade om effekter av pandemin och om relationsarbete. Projekten har i huvudsak varit etnografiska. Forskningen visar hur kraven på civilsamhället att tillgodose grundläggande sociala rättigheter ökat samtidigt som förutsättningarna för arbetet inte har förbättrats. Civilsamhället måste ofta förlita sig på kortsiktiga bidrag och en tvingande anpassning till finansiärer. Dessutom är samarbetet med offentliga aktörer ofta mycket skört. Resultat har publicerats i ett antal artiklar, böcker och rapporter.
Forskningsprogrammet "Mellan resignation och framtidstro" belyser aspekter som segregation, klyftor och rasifiering och har särskilt fokus på ungas formella och informella lärande. Professor Ove Sernhede är programledare och docent Sara Uhnoo är projektledare för delprojektet som undersöker ungas sociala mobilisering, självorganisering, i form av verksamheter, grupper och projekt som betonar ungas kunskap och lärande. Projektet finns publicerat i boken Mellan resignation och framtidstro (Natur & Kultur) och är finansierat av Sten A Olssons stiftelse för konst och kultur.
Maskulinitet och genus i och utanför det sociala arbetet
Ett annat forskningsintresse är genusforskning och maskulinitetsforskning. En del har handlat om hur kön konstrueras och förstås i socialt arbete, vilket bland annat var en del av avhandlingsarbetet och en del har varit ett teoretiskt arbete. I boken Maskuliniteter – Kritik, tendenser, trender (Liber), var syftet att sammanfatta och redogöra för vår syn på maskulinitetsforskningens förtjänster och framtida utmaningar. Det teoretiska arbetet utvecklades senare i boken The Conundrum of Masculinity (Routledge) tillsammans med Nils Hammarén, Chris Haywood, Thomas Johansson och Andreas Ottemo. Marcus arbetade även med temat män och social utsatthet för den statliga utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6).