Image
porträtt Helle Wijk
Photo: Göteborgs universitet
Breadcrumb

Helle Wijk forskar inom vårdmiljöer

Vårdmiljön har stor betydelse för människors välbefinnande och livskvalitet. Det betonar Helle Wijk, sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin.

Helle Wijk forskar idag med interventionsstudier, bland annat på äldreboenden inom det så kallade AIDAH-projektet (Architectural Inventions for Dwelling, Ageing and Healthcare), med forskning avseende Integrative Ways of Residing: Health and Quality of Residence.
– Jag är framförallt intresserad av samspelet mellan fysisk och psykosocial miljö. Syftet med interventionsstudierna inom AIDAH-projektet är att undersöka vilken betydelse som nya arkitektoniska lösningar, möbler, förändringar i färg- och ljussättning, liksom möjligheten att delta i kulturella aktiviteter utifrån sina egna preferenser, har för patienternas upplevelse av livsmiljön.

Är vårdmiljöperspektivet nytt inom vårdvetenskapen?
– Delvis. Det har inom vårdvetenskapen länge funnits ett intresse för kultur- och hälsorelaterade arbetssätt – att undersöka effekten av aktiviteter med till exempel sång och dans. Men den forskning som idag följer effekterna av detta kännetecknas av systematik och ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Jag är redaktör för den aktuella antologin Vårdmiljöns betydelse, där forskare från såväl omvårdnad som arkitektur och design resonerar kring samband mellan stärkta fysiska och psykosociala förhållanden. Den vårdvetenskapliga fakulteten i Göteborg samarbetar också med Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers tekniska högskola. Inte minst delar vi ett intresse för så kallad evidensbaserad design. Det är en metod för att integrera kunskap från olika discipliner för att skapa mätbara relationer mellan fysisk miljö och dess olika effekter.

Är det viktigt att kunna tillämpa rön i en konkret omvårdnadssituation?
– Helt klart. Det är en sak att dra upp teoretiska riktlinjer för hur man skall arbeta salutogent eller personcentrerat och en annan sak att omsätta dessa i praktiken. Det kan också vara svårt att tillämpa lyckade koncept i andra sammanhang. Det är därför angeläget att på samma gång identifiera överförbara framgångsfaktorer och utarbeta konkreta instruktioner.
– När det gäller möjligheten att överföra och förankra ett lyckat koncept i en annan verksamhet spelar den sociala kulturen mellan människorna stor roll. Man bör därför inte bara se till den fysiska miljön, utan också atmosfären. Kulturen och atmosfären inom en verksamhet har av tradition uppfattats som mer eller mindre diffus och svår att påverka. Men det har på senare tid utvecklats mer sofistikerade metoder för att skatta effekter av en uttalad eller outtalad vårdfilosofi och dess påverkan på arbetet, ledarskapet och personalens attityd.

Personfakta

Tjänst: professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin
Familj: man och tre vuxna barn
Drivkraft: att främja hälsa
Forskningsintressen: vårdmiljöforskning samt att systematiskt utvärdera effekter av att införa evidensbaserad kunskap i vård och omsorg
Fritidsintressen: resa, gärna i kombination med någon aktivitet typ skidor och segling