Interaktiv opera: Forskarintervju med Hedvig Jalhed

När många av de operor som idag betraktas som klassiska skrevs var gränsen mellan publik och artist både tydlig och självklar. Så är det inte längre. Idag finns teknik, möjligheter och förväntningar om delaktighet. Inom alla möjliga kulturyttringar, från teater till spel, skapas verk som bygger på interaktion med publiken. I operavärlden är det dock fortfarande ett ovanligt sätt att arbeta. Det menar doktoranden Hedvig Jarlhed som i sin konstnärliga forskning undersöker ett tidigare outforskat fält genom att sätta upp fyra nyskrivna operor där besökaren spelar en roll i verket.

– Jag vill föra in besökaren i den värld som vi på scenen redan befinner oss i, omslutna av berättelsen och scenrummet. Det prövar vi genom att forma rummet, ljudet och berättelsen så att besökaren blir delaktig i uppsättningen.

Hedvig Jalheds avhandling heter ”An Operatic Game Changer: The Opera Maker as Game Designer and the Potentials of Ludo-Immersive Opera”, där immersive är ett ledord i hennes forskning. Immersion används allt oftare inom konstnärliga sammanhang för att beskriva något som är öppet för inblandning, omslutande och ger ett inifrånperspektiv.

Image

– Det finns många sätt att skapa immersiv opera. Vi arbetar med samma komponenter som finns i traditionell opera, det finns libretto och partitur, men vi låser inte fast oss vid en historia. Ofta utgår vi från rummet när vi formar berättelsen och precis som i dataspel och rollspel skapar vi många möjliga vägar att gå och alternativa slut. Vi är spelet och besökaren spelar spelet.

De fyra kammaroperorna uppförs av frigruppen Operation Opera och i rummet finns allt från två till tio personer. De utspelar sig i en dystopisk nation och i totalt mörker. Ett av verken uppförs på ett påhittat collage-språk och ett annat har samma format som speed-dating och slår rekordet för värdens kortaste opera.

I immersiv opera skiljer sig det visuella rummet från det traditionella scenrummet. Målsättningen är att stänga ute störande intryck och förflytta besökaren bort från sin vardag.

– Ett av verken utspelar sig till exempel i en tom butikslokal som fungerar som en fiktiv bank där du kan sälja dina minnen. Vi har också låtit besökarna leta upp förfallna byggnader och ta sig in i rummet där vi spelar.

Med högtalarljud, livemusik, elektroniskt ljud och operaröster har ensemblen skapat ljud som riktar sig inåt och omsluter besökaren.

Image

Genom intervjuer med besökarna och artisterna upptäckte Hedvig Jalhed ett par tydliga tendenser. En av dem är att besökarnas deltagande i hög grad påverkas av de andra besökarna.

– Det sociala spelet pågår samtidigt som det konstnärliga. För att det inte skulle påverka hur besökarna interagerade prövade vi att spela i totalt mörker. Då fick vi ett helt annat resultat. Vi märkte också att sång fick besökarna att stanna upp på sätt som de inte gjorde av musik spelad av instrument. För att kunna skapa interaktion behöver vi därför rikta in oss på partierna mellan sången.

Ett av syftena med forskningen har varit att ta reda på vad som händer med artisterna i en immesiv opera, där publiken kommer nära, påverkar och förändrar förutsättningar.

– I traditionell opera är förloppet ofta långsamt och utdraget. I stället för att sjunga på till slutet har vi arbetat med turbaserad interaktion. Det vill säga skapa luckor där vi tar in medspelare och besökare.

Image

Hedvig Jalheds arbete med ett interaktivt operaformat bottnar i en frustration som hon upplevde redan under sin utbildning till operasångare och även på sitt första jobb som solist i en stor opera. 

– En operauppsättning är en stor apparat där solisten är en liten docka som kommer in i slutet av produktionsprocessen och får instruktioner om var man ska stå och hur man ska sjunga. För mig var det allt annat än kreativt.

Erfarenheten fick henne att starta frigruppen Operation Opera 2010.

– Vårt självorganiserade arbete har gett mig kreativa möjligheter som jag som konstnär inte fick i traditionella produktioner med standardiserade operarepertoarer, säger hon.

Hedvig Jalhed hoppas att hennes forskning kan bli startskottet för andra forskningsprojekt inom området och inspirera fler att utmana det traditionella operaformatet.

– Opera måste inte bygga på en distans mellan besökaren och sångarna. Jag vill visa att opera kan våra något annat, att det kan vara mycket mer än det vi är vana vid. Min förhoppning är att framtida forskare och konstnärer ska hitta ännu fler sätt att göra opera på.

Text: Åsa Rehnström