Att komma ’hem’ i osäkra tider: Erfarenheter av återvändande bland svenska familjer
Kort beskrivning
Syftet med projektet är att belysa och skapa ny kunskap om motiveringar, erfarenheter och vardagspraktiker bland svenska familjer som har återvänt till Sverige efter att ha bott utomlands av arbetsrelaterade skäl. Återvändande svenskar utgör en betydande andel av inkommande migranter till Sverige, men kunskap om deras erfarenheter är begränsad. De betraktas sällan som migranter, men forskning visar att de möter många utmaningar, ofta i kontrast till deras förväntningar av att komma ’hem’. Frågan om återvändande är särskilt aktuell idag med anledning av Brexit, Covid-19 pandemin, kriget i Europa, finanskrisen och accelererande klimatförändringar.
Studien undersöker migration från ett familjeperspektiv då familjeprioriteringar, åtaganden och plikter utgör en väsentlig del av människors återvändande, och vi utforskar erfarenheter av mobilitet och återvändande från flera familjemedlemmars synvinkel. Centralt här är barnens perspektiv i migrantfamiljer, något som inte har uppmärksammats tillräckligt i tidigare studier. Projektet fokuserar på en typ av migration (arbetsrelaterad) men inkluderar samtidigt återvändande migranter med olika bakgrund och resurser. Gruppen beskrivs ofta som högutbildad och resursstark, men vårt perspektiv möjliggör jämförelser och analyser av strategier för återintegrering i relation till de återvändande migranternas position och de resurser de mobiliserar. Forskningen bidrar med viktig kunskap om vad social återintegrering innebär för mobila familjer i en svensk kontext.
Forskningsfrågor:
- Vilka mönster av återvändande migration till Sverige kan urskiljas, och har motivationen att återvända förändrats under de senaste tio åren? Vilken information och stöd erbjuder de svenska myndigheterna till återvändande familjer?
- Hur mobiliserar återvändande migranter resurser de har förvärvat i olika nationella sammanhang för att få tillgång till möjligheter och/eller överkomma hinder för återintegration i det svenska samhället? Hur skiljer sig deras erfarenheter från förväntningarna kring att ’komma hem’?
- Hur formar familjerelaterade prioriteringar och åtaganden samt familjedynamiker erfarenheter av och vardagspraktiker kring återvändande migration?
Studien inkluderar en beskrivande analys av registerdata som fångar mönster av återvändande migration till Sverige över de senaste tio åren (2014-2023), innehållsanalys av myndighetsdokument som ska guida och stödja återvändande, samt 18-20 familjefallsstudier där vi intervjuar olika familjemedlemmar. För att fånga deltagarnas erfarenheter av mobilitet och meningsfulla relationer använder vi en narrativ metod vid intervjuer med vuxna, medan intervjuer med barn och unga kombinerar narrativa intervjuer med visuell metod.