Att ringa in tonalitet: Om musikelever på gymnasiets estetiska program som lär sig kvintcirkeln

Både musik och språk viktigt i undervisning av musikteori

Undervisning i musikteori utan praktiska musikexempel gör det svårt för gymnasieelever att koppla teoretiska kunskaper till sitt eget musicerande.  Även bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att eleverna ska förstå samband mellan teori och praktik, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Niklas Rudbäck har undersökt hur gymnasieelever på ett estetiskt program med musikinriktning lär sig att använda kvintcirkeln, ett musikteoretiskt diagram som visar relationer mellan olika tonarter och ackord. I undervisningen memorerar eleverna diagrammet och lär sig hur det kan användas för att byta tonart på korta ackordföljder.

Studien baseras på intervjuer med eleverna och videoinspelningar från deras undervisning. Eleverna har kunskaper i att spela musikinstrument och sjunga, och har därigenom också en praktiskt grundad förståelse för tonalitet – hur musikens olika byggstenar fungerar och påverkar varandra. Men de får svårigheter att koppla dessa kunskaper till den musikteori som förklaras i undervisning, om teorin inte kombineras med praktiska musikexempel. 

– Avsaknaden av musikaliska exempel i undervisningen förvånade mig. Musiken verkar nämligen saknas endast i just de undervisningsmoment som fokuserade på kvintcirkeln, säger Niklas Rudbäck.

Samtidigt finns det språkliga utmaningar i att förklara hur kvintcirkeln fungerar och hur den hänger ihop med musik. Elevernas förkunskaper skiljer sig åt, och läraren måste bygga upp ett system av begrepp som eleverna förstår.

Men när de musikteoretiska begreppen inte definieras på ett sätt som gruppen är överens om, och när läraren samtidigt inte spelar upp musikexempel för att illustrera hur kvintcirkeln kan användas, hamnar undervisningen i förenklingar och cirkulära resonemang.

− Det vill säga att läraren blir tvungen att förklara kvintcirkeln med hjälp av begrepp som i sin tur förklarats med hjälp av kvintcirkeln. Detta gör det svårt för eleverna att använda metoden som lärs ut i andra sammanhang än på just de korta ackordföljder i dur som den demonstreras på vid lektionstillfället, säger Niklas Rudbäck.

Avhandlingen visar alltså på vikten av att lägga upp undervisningen så att eleverna får stöd i att koppla samman musikteoretiska begrepp och modeller med sina egna musikaliska erfarenheter.

Niklas Rubäck tror att studien kan användas för att tänka kring undervisning och lärande med musikteoretiskt innehåll på ett mer nyanserat vis. Till exempel använder deltagarna i studien olika minnestekniker för att komma ihåg kvintcirkeln. Vissa tekniker bygger på att eleven förstår musikteoretiska begrepp, medan andra är enkla minnesramsor typ ”frosten bestal Esters aster dess gestalt”, som används för att memorera tonserien F-Bess-Ess-Ass-Dess-Gess.

− Båda teknikerna kan beskrivas som att eleven ägnar sig åt musikteori, men den första kan potentiellt skapa förståelse för sammanhang, medan den andra går ut på att eleverna reproducerar kvintcirkeln utan att nödvändigtvis förstå vad den betyder , säger Niklas Rudbäck.