Den skandinaviska rättighetsrevolutionen: Individuella rättigheter, civilsamhällelig mobilisering och demokratisk förändring

Om forskningsprojektet

Hur har rättslig mobilisering i civilsamhället påverkat domstolar att utöka individuella legala rättigheter i Danmark, Norge och Sverige? Tidigare forskning har dokumenterat så kallade rättighetsrevolutioner, genom vilka ett lands domstolar skiftar fokus från egendoms- och avtalsrätt till att värna enskilda medborgares rättigheter, i en rad länder i världen. Likaså finns omfattande forskning om hur grupper i civilsamhället genom att mobilisera genom domstolsväsendet har utökat rättighetsskyddet för till exempel kvinnor, HBTQpersoner, migranter och etniska minoriteter. Sådana processer bidrar också till att stärka domstolarnas politiska roll. De skandinaviska staterna är inget undantag, men vi saknar kunskap om i vilken omfattning domstolar har ändrat skyddet för legala rättigheter och vilken roll grupper i civilsamhället har spelat i den processen.

Tidigare forskning om de skandinaviska länderna har framför allt studerat domstolarnas växande politiska inflytande som en följd av Europarättens påverkan på de nationella rättsordningarna. Det saknas dock forskning om hur grupper i civilsamhället i Skandinavien använder sig av rätten som en politisk arena för att främja sina olika mål och vilka grupper som får gehör för sina krav. Ger domstolarna en alternativ arena för marginaliserade grupper eller ger de bara ytterligare medel för redan privilegierade grupper att påverka politiken till sin fördel? Tidigare forskning om rättslig mobilisering har framför allt fokuserat på USA, Kanada, Storbritannien och andra länder där intressegrupper konkurrerar om inflytande och där domare kan skapa lag genom sina avgöranden. De skandinaviska länderna präglas istället av korporatism: Utvalda intressegrupper deltar i att fatta och implementera politiska beslut i en anda av kompromiss och konsensus. Dessutom har domstolar i nordiska rättsordningar en närmre relation till den lagstiftande och verkställande makten. Därför menar vi att Danmark, Norge och Sverige utgör intressanta fall som kan utmana etablerade resultat i tidigare forskning om rättslig mobilisering i andra länder.

För att förklara varför domstolar utökat individuella rättigheter i de skandinaviska länderna utvecklar projektet en förklaringsansats som utgår ifrån de aktörer i civilsamhället som använder domstolsarenan för att eftersträva sina mål. Vi antar att grupper mobiliserar rättsligt om de har motiv, möjligheter och medel. Motiven formas av huruvida grupperna upplever och uttrycker sina målsättningar i termer av problem som kan lösas genom rättsliga medel. Möjligheterna bestäms av hur pass öppna och mottagliga politiska och rättsliga institutioner är för gruppernas krav. Medlen består av de strategiska resurser grupperna har tillgång till, vilket inkluderar exempelvis pengar, rättslig expertis och nätverk av aktivister.

Projektet studerar också de bredare följderna av civilsamhällegruppers rättsliga mobilisering i de skandinaviska länderna. Här vill vi empiriskt undersöka olika teorier om hur en rättighetsrevolution påverkar aktörer och institutioner i samhället. Somliga menar att domstolar saknar förmåga att leverera de fördelar grupper söker genom rättslig mobilisering. Andra menar att allt mäktigare domstolar rubbar de breda politiska kompromisser som håller välfärdsstaten samman och att rättighetsskyddet påför staten omfattande kostnader. Åter andra menar att politiseringen av domstolarna riskerar undergräva allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Genom projektets empiriska undersökningar kan vi berika sådana bredare debatter om demokratins och rättsstatens villkor i Skandinavien.

För att besvara projektets forskningsfrågor använder vi oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att insamla en bred empiri. För att kunna analysera domstolarnas expansion av individuella rättigheter kommer vi att sammanställa data om avgöranden från högsta domstolar i Danmark, Norge och Sverige samt från Europadomstolen för mänskliga rättigheter och EU-domstolen. För att mäta de olika förklaringsfaktorerna – vilka motiv, möjligheter och medel som står till buds för olika civilsamhällesgrupper – kommer vi att använda oss av olika typer av kvalitativa metoder, exempelvis intervjuer med representanter för ett brett urval av grupper i civilsamhället.

Projektets huvudsakliga bidrag till forskningen är att undersöka ett tidigare outforskat fall och utveckla teori om varför civilsamhällesgrupper använder sig av rättslig mobilisering.