Fantastiska maerlbäddar
Kort beskrivning
Förekomsten och betydelsen av maerlbäddar, bentiska marina livsmiljöer som består av kalkinlagrande rödalger, är högst okänd i svenska vatten. Man vet från andra delar av världen att dessa habitat stöder hög biologisk mångfald och är betydelsefulla för klimatreglering och fiskrekrytering. På så sätt erbjuder de därför flera viktiga ekosystemtjänster. Men på grund av deras känslighet för antropogena stressfaktorer och långsamma tillväxthastigheter är dessa alger hotade och deras utbredning har minskat drastiskt. Detta projekt syftar till att fastställa förekomsten, betydelsen och sårbarheten för dessa biogena rev i svenska vatten, information som kommer öka förståelsen för denna unika marina livsmiljö. Då detta i nuläget saknas är detta väldigt angeläget för att etablera nationella och internationella förvaltningsplaner.
En omfattande undersökning av förekomsten och betydelsen av Sveriges oupptäckta marina biogena rev.
Maerl är frilevande, ofta grenade, röda kalkalger som bygger upp revliknande ekosystem som kallas maerlbäddar. Strukturen hos dessa bäddar gör att många havslevande organismer hittar lämpliga livsmiljöer. De kan tillexempel användas som barnkammare då det finns gott om möjligheter till skydd, ett skydd som också används även av vuxna organismer för att undvika predering. Många djur hittar föda i dessa områden, både karnivora men också växtätande djur då det finns gott om makroalger som sitter fast på maerlen. Kommersiellt viktiga fiskar och skaldjur, såsom torsk och pilgrimsmussla, kan leva stora delar av sina liv bland maerl, dessa habitat är därför också viktiga för fiskerinäringen. De är dessutom effektiva kalciumkarbonatfabriker, något som är viktigt för att bibehålla havets buffringskapacitet och balans. Maerl är dock känsliga för antropogena stressfaktorer såsom havsförsurning, anläggningar till havs och temperaturförhöjningar. Detta i kombination med deras svårigheter till återhämtning på grund av långsam tillväxt, gör att ekosystemens utbredning minskar drastiskt världen över. Alla dessa ekosystemtjänster riskerar då att gå förlorade. Den kunskap om maerl som finns idag kommer från olika platser på planeten, men vilken utbredning och funktion maerlbäddar har i svenska vatten är fortfarande oklart. Förekomst av svensk maerl har framförallt rapporterats i Kattegatt, då främst på utsjöbankarna Fladen och Lilla Middelgrund, men även i Skagerrak i olika delar av Kosterfjorden. Några direkta inventeringar med just fokus på maerl verkar inte ha förekommit i Sverige, kanske för att det är en så pass okänd habitattyp.
Inom detta projekt så ämnar vi att sätta maerl på kartan. Vi kommer använda oss av historiska rapporteringar, GIS-modellering, fältundersökningar och medborgarvetenskapligt engagemang för att kartlägga förekomsten av denna viktiga naturtyp. För att få en förståelse av hur viktigt maerl är för marina ekosystemtjänster kommer utvärderingar av detta, med fokus på biodiversitet och klimatreglering, utföras. Rollen för biodiversitet kommer undersökas genom inventering av flora och fauna. Här kommer undervattensvideo och bottenhugg ligga till grund för att bestämma vilka ryggradslösa djur och makroalger som finns bland maerlen. Detta kommer jämföras med en habitattyp med liknande karaktär men som inte har maerl, för att se just om kalkalgerna erbjuder en föredragen livsmiljö. Vilka fiskarter som finns bland maerl, samt hur konnektiviteten mellan maerl och omkringliggande ekosystem ser ut,kommer undersökas genom eDNA, en metod där man bara genom vattenprov kan få fram sådan information. På så viss kan vi bedöma om maerl är ett viktigt habitat för den svenska fiskerinäringen. Laboratorieförsök kommer genomföras för att etablera algernas kapacitet till kolinlagring och kalciumkarbonatproduktion, i ett nuvarande men också framtida perspektiv. Flera svenska, men även internationella rapporter, har lyft maerl som ett viktigt habitat med höga naturvärden, dock har samtliga av dessa påpekat den brist på kunskap gällande förekomst och funktion som råder. Syftet med detta projekt är att samla in, utvärdera och leverera viktig information för att öka förståelsen av denna unika marina livsmiljö och dess roll som ekosystem. Då detta i nuläget saknas är detta väldigt viktigt och angeläget för att etablera nationella förvaltningsplaner för att skydda dessa marina områden, innan det är för sent.
Deltagare:
Lina Rasmusson (Göteborgs universitet)
Tom Staveley (SLU Aqua Drottningholm)
Jason Hall-Spencer (University of Plymouth / University of Tsukuba)
Sam Dupont (Göteborgs universitet)
Mathieu Helias (Université de Caen Normandie)
Emily Stragapede (masterarbete – Göteborgs universitet)
Mckenzi Doulthon (masterarbete – Göteborgs universitet)
