Simon Pålsson- Gallstenskirurgi i Sverige har goda resultat med hög postoperativ livskvalitet

Länk direkt till avhandlingen

Gallstenskirurgi i Sverige har goda resultat med hög postoperativ livskvalitet

Bild

Många drabbas av problem från gallblåsan. För vissa innebär detta att gallstenarna tas bort och för andra att man även behöver avlägsna gallblåsan. Behovet av kirurgi uppkommer när gallstenarna ger symtom, som till exempel svår smärta. Gallstenssjukdomar ⁽¹⁾ ökar i hela västvärlden.

– Min forskning är inriktad på gallstenskirurgi och hur riskfaktorer ser ut utifrån de data vi har idag. Andra undersökta områden är om eller hur gallstenskirurgi tillämpas inom socioekonomiska grupper i samhället och hur livskvaliteten påverkas. I förlängningen är målet att stärka beslutsunderlaget inför kirurgi för att öka kvaliteten och optimera möjligheterna för ett bra utfall av operationen, säger Simon Pålsson, specialistläkare i kirurgi, med egen verksamhet.

Cirka 25 000 svenskar opereras årligen för gallstensorsakade besvär med endoskopisk behandling eller kirurgi, vid båda typerna av operation kan det uppstå komplikationer. Allvarliga komplikationer som skadad gallgång eller död drabbar mellan 0,5 – 1 procent av patienterna, och knappt 80 procent av de opererade blir av med de besvär operationen avsåg att bota ⁽²⁾.

Socioekonomiska faktorer påverkar inte gallstenskirurgi
– Vi undersökte hur kön och socioekonomiska faktorer påverkar gallstenskirurgi och om dessa faktorer i så fall påverkar utfallet. Vi har inte kunnat se någon diskriminering av olika grupper i samhället när det kommer till möjligheten att bli opererad för sin gallstenssjukdom vilket är glädjande.

De såg också att kvinnor opereras sex gånger oftare än män på grund av smärtor och då med en topp kring 35–50 års ålder. Medan män opereras i högre grad på grund av komplikationer till gallstenarna och då under senare delen av livet, med sin topp mellan 55–70 år.

Män över 80 år är en riskgrupp
De undersökte även riskerna med gallstenskirurgi på personer över 80 år. Dödligheten var 4 gånger högre än den ej gallstensopererade bakgrundsbefolkningen av samma kön och ålder.

– Faktorer som ökade risken för död efter kirurgi i gruppen över 80 år var öppen teknik istället för titthålskirurgi, hög samsjuklighet och manligt kön. Kirurgi är annars relativt säkert i denna grupp förutsatt att en noggrann värdering görs av patientens hälsostatus innan beslut om operation fattas och att säkerheten kan ökas ytterligare genom användandet av titthålskirurgi.

Hjärtinfarkt inom 8 veckor före galloperationen ökade risken för ny infarkt
I delarbete IV kunde de se att det fanns ett oberoende samband med en ökad risk för hjärtinfarkt efter operation när man använde öppen teknik.

– Vi kunde också visa att den största risken för hjärtinfarkt inom 30 dagar efter operation var om du hade haft en mildare typ av hjärtinfarkt inom 8 veckor före din operation. Efter denna period var risken sedan i stort sett samma som hos bakgrundsbefolkningen.

Svarsformuläret GGQ24 belyser patientens upplevelser
Vid all kvalitetsmätning är det viktigt att registrera både sjukvårdens observationer och patientens egna upplevelser och livskvalitet.

– För att kunna mäta patienternas upplevelser utvecklade vi ett svarsformulär, GGQ24, som inkluderar det patientupplevda utfallet av kirurgi. Formuläret skall nu testas så att det fungerar skarpt och kommer förhoppningsvis vara inkörsporten till att utgöra en standardiserad del i våra kvalitetsmätningar av gallstenskirurgi i Sverige.

Sammanfattningsvis har avhandlingen visat att:

• Svenska kvalitetsregistret Gallriks stora täckningsgrad och kvalitativa data utgör en pålitlig källa för vetenskaplig forskning ⁽²⁾
• Gallstenskirurgi i Sverige har goda resultat med hög postoperativ livskvalitet
• Patienter över 80 år som selekteras rätt har stor nytta av kolecystektomi (dvs. bortoperation av gallblåsan)
• Socioekonomiska skillnader såsom inkomst, utbildning, etnisk bakgrund och kön påverkar inte selektionen för vilka som opereras och inte heller utfallet efter kolecystektomi
• Icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) inom 8 veckor före operation är den största riskfaktorn för 30-dagars postoperativ hjärtinfarkt efter kolecystektomi
• Den har bidragit till att ge en bättre bild av livskvalitetsförändringar vid gallstenssjukdom, stärkt beslutsstöd inför kirurgi hos olika socioekonomiska grupper och lagt grunden för att sjukdomsspecifikt kunna mäta det patientupplevda utfallet av gallstenskirurgi.

MER FAKTA OM GALLSTEN

1. Gallsten: Gallstenar är ett slags kristaller som bildas i gallblåsan. De kan göra väldigt ont men orsakar oftast ingen allvarlig sjukdom. Smärtan sitter under revbenen på höger sida och kommer oftast i omgångar. Många som har gallsten har inga besvär alls. (Källa 1177)
2. Gallriks ett svenskt kvalitetsregister för gallstenssjukdomar 

Text: Susanne Lj Westergren