Gamla metoder studeras för framtida hållbart bygge

TÄNK DIG ATT DU SKA BYTA FASAD på din villa. Du åker till en bygghandel och hittar något som heter ”ytterpanel”. Vilket träslag du nu plockat på dig, eller vilka egenskaper träet har, har du troligtvis ingen aning om. Det enda du vet är att panelen du just köpt har en kvalitetsmärkning.

– Idag har trä blivit ett standardmaterial, och det blir en slags frikoppling mellan skogen och produkten, säger Géraldine Brun.

Géraldine Brun är sedan ett år tillbaka doktorand i kulturvård vid Göteborgs universitet. Hennes doktorandprojekt handlar om hållbart byggande med fokus på utvändig träpanel. Kulturvård var ett relativt nytt område för henne när hon började, men kunskapen om att bygga hus har hon däremot med i bagaget – hon har tidigare arbetat som snickare och är utbildad civilingenjör.

– Jag är intresserad av att se hur vi kan använda traditionell kunskap i en modern värld för att kunna bygga mer hållbart.

UNDER ÅRET SOM GÅTT har hon hunnit studera äldre husfasader runt om i Västra Götaland. I Skandinavien finns en lång tradition av att använda träpanel på husfasader. Husen som hon undersöker byggdes när panelen fortfarande tillverkades lokalt, det vill säga före 1900-talet. I Sverige användes då fasad av furu, men det finns också relativt gamla ytterpanel av gran. Även al har använts till fasadbeklädnad, troligtvis obehandlad. På pappret verkar inte al vara ett bra material för utomhusbruk, då det har låg beständighet och ruttnar lätt i kontakt med mark. Men varför användes det då förr i tiden?

– De kanske inte hade så mycket val. Al växer snabbt och finns tillgängligt överallt, säger Géraldine Brun.

MEN OM AL SAKNAR goda egenskaper för att fungera som fasadmaterial, hur kommer det sig då att de gamla fasaderna finns kvar? Det är en av frågorna som Géraldine ställer sig. Kanske fungerar den här typen av trä bättre än vad vi tror för just fasader. Mycket av den kunskap som tidigare var allmänt känd är idag något som få känner till. Gamla metoder tenderar att försvinna till förmån för mer moderna och storskaliga lösningar. 

– Idag modifierar vi trä på olika sätt för att det ska hålla bättre. Men vad är det egentligen vi vill? Vill vi ha trä som håller i 500 år, från en snabbväxande skog?

Husets fasadbeklädnad har flera olika syften. Förutom det uppenbara, att vara husets yttre skydd, har fasaden också estetiska kvaliteter. Det gäller såväl idag som förr i tiden. Fasaden bidrar i hög grad till husets arkitektur, och idag byts hela fasader ut trots att det egentligen inte behövs, för att man önskar sig ett annat utseende på sitt hus eller för att panelen ser gammal ut. 

DETSAMMA GÄLLER NÄR en liten del av panelen är missfärgad och behöver bytas, då byts panelen ofta ut på hela huset. Därför räcker det inte bara att fundera på hur vi får fasaden att hålla så bra som möjligt, menar  Geraldine.

– Det är meningslöst att hitta ett bra sätt att ge fasaden en lång livslängd, om det inte är vad folk vill ha.

Förutom studier i närområdet har Géraldine Brun undersökt träpanel i Frankrike. I distriktet Champagne har människor klätt sina hus med trä under lång tid, och här användes traditionellt ekpanel som klövs med yxa. Men samtidigt som produktionen utvecklades slutade de att använda ek på fasader. Var det bristen på ek som gjorde att de började använda andra träslag, eller kunde de tjäna mer pengar på att exportera ek till andra länder? Eller var det helt enkelt så att det inte fungerade lika bra att klyva ek med cirkelsåg?

– Vad kom först? Det är synd att vi inte vet varför. Det är viktigt att försöka ha traditionsbärare som ser till att vi lär oss av det som är gjort. Annars behöver vi testa igen och göra om samma misstag, säger Géraldine Brun.

Hur kan vi använda traditionell kunskap i en modern värld för att bygga mer hållbart

Text: Camilla Persson
Foto: Malin Arnesson