Under de senaste åren har det gjorts stora framsteg vad gäller utveckling av blodtester, så kallade biomarkörer, för screening och övervakning av olika sjukdomsprocesser vid Alzheimers sjukdom.
Dels har det handlat om att via blodprover identifiera amyloidplack i hjärnan (bildade av proteinet beta-amyloid), och i senare forskning också bildandet av neurofibriller, små trådliknande proteinstrukturer som består av en modifierad (fosforylerad) form av nervcellsproteinet tau.
Genom mätning av fosforylerat tau har en internationellt ledande forskargruppen inom neurokemi på Göteborgs universitet tidigare kunnat påvisa möjligheten till ett effektivt test för att screena patienter med misstänkt alzheimer.
Den nu aktuella upptäckten gäller en tredje nyckelprocess i sjukdomsförloppet, själva nervcellsskadan. Med hjälp av en ny blodbaserad biomarkör, brain-derived tau (BD-tau), tillgodoses ett hittills ouppfyllt behov; att kunna påvisa och övervaka denna process via ett blodprov. Det unika med BD-tautestet är att man specifikt mäter den variant av tauproteinet som kommer från hjärnan.
– Med det nya testet får vi en tydlig bild av nervcellssönderfallet. Det här ger ett bättre mått på skada i ett senare skede av sjukdomsförloppet, konstaterar Henrik Henrik Zetterberg.
Vad handlar din forskning om?
– Jag forskar om biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar; de vanligaste är Alzheimers och Parkinsons. Biomarkörer är mätbara biologiska markörer som kan användas till att tidigt upptäcka de första tecknen på förändringar, så att vi kan stoppa sjukdomsprocessen och hindra utvecklingen av symtom.
Varför är det så intressant?
– Det är viktigt att kunna diagnosticera innan det är för sent. De första förändringarna i kroppen börjar långt innan symtomen; det kan ske så tidigt som 30 år före sjukdomen upptäcks. I hjärnvävnaden samlas då klumpar av klibbiga proteiner som leder till en kemisk förändring som vi kan mäta genom biomarkörer i våra kroppsvätskor, som till exempel ryggvätska. När de första symtomen på till exempel alzheimer kommer har redan hälften av nervcellerna i hjärnans minneslagrare, hippocampus, dött och då kan det vara för sent att göra något.
Hur blev du intresserad av det här ämnet?
– När jag gjorde min specialistutbildning på läkarprogrammet träffade jag forskaren Kaj Blennow som studerade detta. Jag tyckte det var spännande, för just då började det också bli tydligt att det faktiskt gick att mäta dessa tidiga förändringar.
Vad forskar du om just nu?
– Nu pågår flera olika projekt om nya sätt att diagnosticera dessa kemiska förändringar. Tidigare fick patienterna lämna ett ryggvätskeprov. Det är en säker procedur, men kan upplevas som lite obehaglig och görs oftast på sjukhus. Nu har vi lyckats utveckla ett enkelt test där vi i ett vanligt blodprov kan mäta en specifik variant av proteinet tau. Tanken är att få den som rutin på klinikerna.
Berätta om en höjdpunkt i din forskning!
– En höjdpunkt var när vi upptäckte hur man mäter proteinet neurofilament i blod. Det är ett test som upptäcker nervcellsskada oavsett sjukdom. Det funkar vid till exempel MS och ger ett objektivt och generellt mått på nervcellskadan. Det kommer att vara användbart i framtiden som ett test som vilken doktor som helst kan använda och är dessutom bra för att kunna utveckla läkemedel.
Vilka är utmaningarna i framtiden?
– Den stora utmaningen är att skapa effektiva läkemedel som stoppar upp sjukdomsprocessen hos neurodegenerativa sjukdomar. Sådana sjukdomar drabbar ofta äldre, med många förändringar som bidrar till sjukdomsbilden och är därför svåra att bota med ett enda läkemedel. Exempelvis pågår nu framgångsrika behandlingar av spinal muskelatrofi hos barn på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. En modifierad DNA-snutt stabiliserar mallen för det protein som fattas vid sjukdomen och barnen blir mycket bättre. Koncentrationen av neurofilamenten går ner vilket är ett bevis för att neurofilament fungerar som biomarkör.
Intervju: Annika Wall/
Bearbetningar: Allan Eriksson och Eva Lundgren
