Hon går på djupet med framtidens livsmedel
Algforskaren Sophie Steinhagen har varit intresserad av växter ända sedan hon växte upp på en gård i mitten av Tyskland.
– Men det var först när jag var på en föreläsning om alger som jag insåg att det fanns lika mycket att utforska under havsytan som över.
Sophie Steinhagen doppar ner högerhanden i plastcylindern och fiskar upp en näve havssallat. Hon står i ett nedkylt rum i bottenvåningen på Tjärnö marina laboratorium. På hyllor längs väggarna står rader av vattenfyllda cylindrar med havssallat av olika ålder.
– Tidigare har vi inte kunnat förkultivera makroalgerna i odling. Men det har vi löst, och nu kan vi odla till exempel havssallat på ett effektivt sätt, säger Sophie Steinhagen.
Odlingen av alger för matproduktion är ett viktigt skäl till att hon fastnat för sitt forskningsområde. Potentialen i de proteinrika undervattensväxterna är närmast oändlig, enligt Sophie.
– Vi har matbrist i många länder och klimatförändringarna har lett till torrperioder som påverkar den traditionella matproduktionen på land. Odling av alger kan bli en stor del av lösningen på framtidens livsmedelsbehov. Algodling är den snabbast växande sektorn av akvakultur i världen och jag har redan sett att man säljer alger på Ica.
Högre avkastning än landgrödor
Fördelarna är många. Algerna får sin gödning direkt ur havet och områdena som kan användas för odling är stora. Algerna kan odlas tätare än landgrödor vilket bidrar till att avkastningen är flera gånger större per hektar än för landodlingar. Detta har även EU insett som nu satsar stora resurser på en hållbar blå ekonomi som inte längre bara handlar om fiske.
Sophie Steinhagens forskning på alger började i Tyskland. Under sin doktorandtid på GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel inventerade hon vilka arter av alger som växer i Östersjön och Nordsjön. Nu har hon gjort samma inventering längs den svenska västkusten. Med hjälp av DNA-teknik har hon identifierat en rad nya arter. Förut kände man till en handfull arter av havssallat på västkusten, nu är det 19.
– Det är viktigt att veta vilka arter som finns för att kunna upptäcka och övervaka invasiva arter som kommer hit med till exempel fartygens ballasttankar. En del av dessa arter orsakar förödande algblomningar som kan täcka hela stränder och ta död på annat liv. Det påverkar i sin tur den biologiska mångfalden och kan rubba ekosystemen.
Algodling på grova rep i Kosterhavet
Genom att undersöka algernas egenskaper kan Sophie och hennes kolleger ta reda på vilka arter som lämpar sig bäst för odling. I en vik i Kosterhavet pågår en forskningsodling av havssallat. På grova rep som hänger 1-1,5 meter under vattenytan växer havssallaten till. Under mars och april när dagsljuset ökar, samtidigt som vattnet fortfarande är kallt, exploderar tillväxten.
Det är en solig dag i början av april när Sophie Steinhagen hänger över relingen på gummibåten och fiskar upp ett rep med alger som planterades ut i september. Havssallaten är starkt grön, och helt ren från påväxt av andra alger. Texturen påminner lite om ett tunt plastark.
– Vi låter dem vara ett par veckor till innan vi skördar och då har de dubblerat sin storlek. Vi använder redan alger i olika livsmedel, men i dagsläget importerar vi det mesta från Asien och det är onödigt.
Andra arter i Östersjön
Sophie Steinhagen menar att akvakulturen har betydelse på många plan. Runt våra kuster finns många fiskelägen där båtarna är uppdragna på land och avfolkningen är ett faktum. I framtiden kan algodling få samhällena att leva upp igen. Runt Östersjön är det nio länder som har kust och det finns ett stort intresse för algodling, säger Sophie. Men i det bräckta vattnet blir det andra arter av havssallat som kan odlas. Tarmtången är en sådan art som forskarna tittar närmare på.
– Det handlar inte heller bara om alger som ett proteinrikt matalternativ. Kolhydraterna i alger kan användas för att tillverka kirurgisk tråd till exempel. Vi kanske kan utveckla ett framtida förpackningsmaterial från havet? Algerna innehåller nämligen inte lignin, ett ämne som kräver miljöskadliga processer när man tillverkar papper av träd.
Samspel mellan organismer
Hon understryker att det är viktigt att inte kopiera dagens odlingar på land. Stora fält med bara en gröda leder till monokulturer där den biologiska mångfalden utarmas. Växelbruk, och då inte bara med olika grödor är receptet. Genom att kombinera odlingar av alger, musslor, sjögurkor och fisk i samma vatten kan ekosystemen och mångfalden bevaras samtidigt som akvakulturerna ger avkastning över hela året.
– Naturen har lärt oss att en multitrofisk odling är det bästa. Det är många organismer som lever bland sjögräs, tång och havssallat och vi behöver förstå hur allt samspelar.
Tack vare Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (Swemarc) och Centrum för hav och samhälle på Göteborgs universitet så ser Sophie stora möjligheter att hennes forskning leder till konkreta resultat i samhället.
– De tvärvetenskapliga centrumen är det bästa med Göteborgs universitet. Att forskare från olika discipliner samarbetar med till exempel Chalmers och Livsmedelsverket värdesätter jag högt.
DÅ: På de brittiska öarna har alger tagits tillvara under lång tid. Bland annat lagas en pudding av rödalger och i Skottland har man historiskt bakat bröd av alger. Vid missväxt på 1600-talet användes alger från stränderna som foder till korna. Vikingar ska ha använt ålgräs som fyllning i huvudkuddarna. Ålgräset har ibland ersatt halm som taktäckning i bland annat Danmark.
NU: EU-kommissionen lanserade 2019 ”EU:s gröna giv” som ska leda till att unionen blir världens första klimatneutrala region. En viktig del är den del av ekonomin som utgår från haven. ”EU:s gröna giv” kräver investeringar i ny teknologi där hållbar matproduktion av alger och sjögräs, nya innovationer i cellbaserad mat från havet och återställning av de marina ekosystemen ingår. EU menar att investeringarna skapar nya jobb och verksamheter. Anslagen för investeringarna i den så kallade blå ekonomin förväntas landa på totalt över 300 miljoner euro.
I FRAMTIDEN: ”Vi behöver odla fram arter av alger som är tåligare och som har ett ännu bättre näringsinnehåll. Experimenten med att göda algodlingar med processvatten från livsmedelsindustrin för bättre tillväxt och ökat proteininnehåll i havssallat som doktoranden Kristoffer Stedt gjort på Göteborgs universitet är ett sådant exempel. Vi ska också titta mer på vilka arter som passar bäst för olika behov.”