Hotel California: om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU
Kort beskrivning
Projektet handlar om upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med projektet är att analysera om det vid tolkningen och tillämpningen av LVU sker förskjutningar mellan beslutet om beredande respektive upphörande av vård.
Projektet handlar om upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Den unges vårdbehov skall prövas på samma sätt såväl vid beredande av tvångsvård som vid prövningen av om vården skall upphöra. I praktiken verkar det dock finnas en benägenhet att bedöma exempelvis hemförhållandena strängare vid prövningen av vårdens upphörande, än vid det initiala vårdbeslutet. Problemet är således att ett barn som väl har blivit föremål för tvångsvård tenderar att kvarbli i sådan vård under en avsevärd tid. När socialnämnden ansöker om tvångsvård är domstolsprocessen ett oskrivet blad, medan det vid valet mellan att låta vården fortsätta eller upphöra finns en risk för “stigbundenhet.” Härmed avses outtalade antaganden om att det som har slagits fast i tidigare beslut fortfarande stämmer och har fortsatt giltighet. Prövningen av vårdbehovet är då ett redan skrivet blad och den unge får svårigheter att lämna.
Syftet med projektet är att analysera om det vid tolkningen och tillämpningen av LVU sker förskjutningar mellan beslutet om beredande respektive upphörande av vård. Om sådana förskjutningar äger rum kan detta få stora återverkningar på den unges liv, genom att ge upphov till en “inlåsningseffekt”. Stigbundenhet kan ha orsaker i synen på social normalitet/avvikelse rörande familjens hemförhållanden och den unges eget beteende; tilltron till sociala myndigheters utredningskompetens och trovärdighet eller oklarheter om utrednings- och bevisbördans placering när prövningen om tvångsvård skall avslutas.
Utan domstolsprövning kan myndighetsåtgärder präglas av godtycke. Av detta skäl betraktas tillgång till domstolsprövning (‘access to justice/fair trial’) som en grundläggande mänsklig rättighet. Risken för stigbundenhet utgör skäl att analysera om den enskilde är tillförsäkrad en rättssäker och rättvisdomstolsprövning vid beslut om fortsatt vård/upphörande av vård.
Genom att fokusera särskilt på beslut om upphörande av vård bidrar projektet med nya problemställningar till forskningsfältet, ett område som är outforskat i svensk rättsvetenskap. Det bidrar också till empirisk domstolsforskning som är ovanligt inom svensk rättsvetenskap. Projektet bidrar även till att granska bevisbörda och beviskrav i mål om upphörande av vård – en lucka av stor praktisk betydelse för den enskildes rättssäkerhet.