Hydrocefalus och andra likvordynamiska störningar

Bakgrund

Normaltryckshydrocefalus (NPH, Hakims syndrom, på svenska vattenskalle), en av de viktigaste behandlingsbara orsakerna till demens och gångsvårigheter hos äldre, drabbar cirka 2% av alla personer äldre än 65 år. Tillståndet är ett av de allra viktigaste att diagnosticera tidigt eftersom många andra orsaker till demens inte kan behandlas. Behandlingen med en shuntoperation är väldigt effektiv: upp till 80 % av patienterna förbättras i gång och balans, kognitiv förmåga och kontinens efter en operation som också förbättrar livskvaliteten. Även långtidsresultaten efter shuntoperation är goda: 60 % av patienterna känner sig bättre 6 år efter operationen. Behandlingen har dessutom visat sig vara väldigt kostnadseffektiv.

Pågående forskningsprojekt

Tyvärr är utredningen av äldre med symtom på NPH ofta bristfällig med många odiagnostiserade patienter som bedöms ha ett ”vanligt” åldrande eller som inte får behandling på grund av bristfälliga utredningar och rädsla för komplikationer. En orsak till detta är att det idag saknas enkla metoder för att ställa diagnos och förutse effekten av en shuntoperation.

Flera problemställningar vid NPH behöver klarläggas vilka ligger till grund för forskargruppens aktuella projekt:

Vi vet att cirka 20-30 % inte förbättras efter shuntoperation, men det saknas bra metoder för att identifiera dessa patienter preoperativt vilket bidrar till underbehandling av NPH. Vi har ett stort pågående projekt där vi undersöker om vi med hjälp av kliniska symtombilden, MR-tekniker inklusive morfologiska metoder, perfusion och multiparametrisk MR, och biomarkörer i ryggmärgsvätskan preoperativt kan förutse förbättringen efter shuntoperation. Vi planerar också att använda AI för mer avancerade beräkningar inkluderande ett större antal parametrar.

Ett problem är att många patienter med småkärlssjukdom (SSVD) har likande symtom och MR-förändringar som patienter med NPH och att en del av dessa patienter har god effekt av operation. Det finns stöd för att NPH och SSVD kan samexistera och möjligen potentiera varandra. I gruppens forskning studerar vi betydelsen av småkärlssjukdom och vaskulära faktorer bl.a. med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätskan och MR-teknik.

Genesen till NPH är oklar. Vi har visat att tillståndet blir vanligare med stigande ålder och med ökade inslag av kärlsjukdom. I en pågående populationsbaserad studie inom H70-studien undersöks förekomst och utveckling över tid av NPH i populationen (prevalens och incidens) liksom faktorer av betydelse för utveckling av NPH. I studien används, utöver kliniska undersökningar, MR-teknik med bland annat morfologi och volumetri.

I andra studier undersöks ventrikelsystemet volumetriskt med olika tekniker i syfte att förbättra kliniska applikationer för diagnostik och uppföljning efter operation inklusive utredning av misstänkt shuntdysfunktion.

Ett stort problem är att diagnostiken av NPH och graderingen av symtomen inte utförs enligt internationellt accepterade kriterier. Vår forskargrupp har tagit initiativet till att en grupp internationella forskare arbetar fram nya evidensbaserade kriterier med huvudsyfte att validera den kliniska skala för gradering av symtomens svårighetsgrad och resultatet av shuntoperationen som utvecklats av oss. Inom studien valideras också en radiologisk skala för bedömning av NPH-förändringar. Projektet sker i samarbete med forskare i Uppsala, Kuopio och Bologna.

I ett annat projekt studeras patienternas livskvalitet, livstillfredsställelse och förekomst av depressiva symtom före och efter shuntoperation och utvärderar patienters och anhörigas egen skattning av effekten av behandling. Syftet med dessa projekt är bland annat att fördjupa förståelsen för hur patienterna drabbas av sjukdomen.

Det är flera gånger visat att symtomen vid NPH genereras i centrala delar av hjärnan. Vår grupp har tidigare och nyligen med mer avancerat teknik visat att hjärnstammen kan vara en avgörande struktur för genereringen av symtomen. Vi kunde också visa på förändringar i hjärnstammens struktur som kan spela en roll för bedömningen av behandlingsresultaten och hjälpa oss att förstå viktiga patofysiologiska mekanismer. Sådana mekanismer undersöks också med biomarkörer i ryggmärgsvätskan. Vi har kontinuerligt ett patofysiologiskt perspektiv i gruppens forskningsprojekt.

Behandlingen av patienter med NPH kan förbättras ytterligare. I samarbete med forskare i Linköping har vi genomfört en randomiserad studie av effekten av fysisk träning efter shuntoperation. I pågående projekt i Göteborg och Manchester studeras värdet av avancerad gånganalys i utredning och behandling av NPH.

Forskningsprojektet kan bidra till stora positiva effekter för vården av patienter med NPH med både humanitära och socioekonomiska vinster. Resultaten kan implementeras i en klinisk rutin. Projektet kan också leda till en bättre förståelse för andra neurologiska- och neurodegenerativa sjukdomar.

Vi samarbetar med andra forskargrupper i Göteborg liksom nationellt och internationellt och leder flera multicenterstudier. Vi deltar i arbetet med att utveckla forskning och sjukvård internationellt inom Hydrocephalus Society. I september 2022 stod forskargruppen värd för världsårsmötet inom hydrocefalus, Hydrocephalus 2022 i Göteborg.

Gruppmedlemmar

Mats Tullberg, forskargruppsledare,
adjungerad professor

Simon Agerskov, med dr, specialistläkare i radiologi
Gunilla Ahl-Börjesson, administratör
Johanna Andersson, med dr, ST-läkare i rehabiliteringsmedicin
Kerstin Andrén, med dr, specialistläkare i neurologi
Jonathan Arvidsson, med dr, fysiker MFT
Isabella Björkman-Burtscher, Professor i neuroradiologi
Clara Constantinescu, doktorand, AT-läkare
Mia Emgard, docent, ST-läkare i radiologi
Dan Farahmand, docent, specialistläkare i neurokirurgi
Rebecca Grönning, doktorand, AT-läkare
Per Hellström, med dr, neuropsykolog
Oscar Jalnefjord, docent, fysiker MFT
Daniel Jaraj, med dr, ST-läkare i neurologi
Anna Jeppsson, med dr, ST-läkare i neurologi
Gökce Kilincalp, doktorand, specialistläkare i neurologi
Judith Klecki, administratör
Lena Kollén, med dr, sjukgymnast
Kerstin Lagerstrand, docent, fysiker MFT
Sanna Pääaho, forskarstuderande, psykolog
Majd Saadaldeen, forskarstuderande, ST-läkare
Carsten Wikkelsö, professor emeritus i neurologi
Doerthe Ziegelitz, med dr, överläkare i radiologi

Samarbetspartners

Forskargruppen samarbetar med bland annat Kaj Blennow och Henrik Zetterberg vid  neurokemi, Mölndal, Ingemar Skoog H70/AgeCap, Mölndal, Eric Westman på KI och Michael Schöll i Göteborg. Vi har ett utvecklat nationellt och internationellt samarbete med forskargrupper i bl.a. Linköping, Uppsala, Umeå, Stockholm, Östersund, Kuopio och Bologna och leder flera pågående multicenterstudier.