Julia Götstedt - Ny metod att använda vid planering och bedömning av strålbehandling

Länk till direkt till avhandlingen GUPEA

Bild

Avhandlingen undersöker hur man kan uppskatta osäkerheterna i den stråldos som ges till patienten och vilka metoder som kan användas för att förbättra strålbehandlingen.

Ny metod att använda vid planering och bedömning av strålbehandling

Ungefär hälften av alla cancerpatienter i Sverige får strålbehandling, som enda behandlingsform eller i kombination med andra behandlingar. Strålbehandlingen utformas individuellt med hjälp av ett dosplaneringssystem, detta för att ge bästa effekt i balans med minsta biverkningar.

– Målet för strålbehandling är ju att kunna ge en tillräckligt hög stråldos i tumörområdet för att slå ut cancerceller och för att bota patienten, men samtidigt måste stråldosen som även når den friska vävnaden nära tumörområdet vara så liten som möjligt för att undvika att skada den friska vävnaden som kan leda till biverkningar, säger Julia Götstedt, legitimerad sjukhusfysiker. Hon är verksam på strålbehandlingen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med placering i Borås.

Utvecklingen går snabbt framåt inom detta fält, och avancerade maskiner och datorprogram kan skapa en dosfördelning i patienten som är allt mer anpassad efter den geometri eller område som man vill bestråla. Men ju mer komplicerade mönster av strålning som ska levereras, ju större blir osäkerheten i den stråldos som faktiskt hamnar totalt sett i patienten.

Frågeställningar i avhandlingen har varit - Hur kan vi uppskatta osäkerheterna i den stråldos vi ger till patienten, och vilka metoder kan vi använda?

Metoder som uppskattar osäkerhetsnivåer uppfyller inte de uppsatta kraven
Studier i avhandlingen visar att vissa metoder som används för att uppskatta osäkerhetsnivån hos dynamiska behandlingsplaner, inte alltid uppfyller de uppsatta kraven. Resultaten visar också att det finns osäkerheter vid beräkning, leverans och mätning av dosfördelning för dynamiska strålbehandlingsplaner, och att storleken för dessa olika typer av osäkerheter kan påverkas av behandlingsplanens utformning.

– I mitt forskningsarbete har jag utvecklat olika metoder för att uppskatta dessa osäkerheter, dessa metoder är dock ännu ej helt färdiga. Jag har även jämfört mina metoder med metoder framtagna av andra forskningsgrupper. Resultaten av att använda dessa metoder har också ringat in att storlek och form av strålfältet har en stor påverkan på osäkerheten i behandlingsplanen. Till exempel så ger mindre och mer oregelbunden form på strålfältet en större osäkerhet.

Det viktigaste resultatet i hennes avhandling och som hon vill lyfta, är att man tagit fram en metod för att uppskatta osäkerheter i den stråldos som ges till patienter.

– Metoden vi tagit fram kommer att vara till nytta i de förberedande stegen av planering och bedömning av strålbehandling för att kunna ge de allra bästa strålbehandlingarna som möjligt. Osäkerheterna i en strålbehandlingsplan är till största del i strålfältets kanter och metoden vi tagit fram är, enkelt sagt, ett mått på hur mycket fältkant det är i förhållande till strålfältets totala storlek. Ett ganska enkelt mått som visat sig korrelera med mätresultat.

Julia valde detta forskningsfält för att det känns meningsfullt att bidra till en bättre vård av cancerpatienter och att kunna göra det inom de grenar som hon tycker är väldigt roligt att jobba inom det vill säga den tekniska inriktningen i kombination med fysik, matematik och programmering.

Text: Susanne Lj Westergren