Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet
Kort beskrivning
Utsläpp av växthusgaser, samt sårbarheten för negativa effekter och attityder till klimatfrågor varierar mellan olika grupper i samhället. Beroende av vilket kön eller etnicitet du tillhör, var i världen du bor och vilken ekonomisk status du har påverkas du på olika sätt när klimatet förändras. Forskningsprojektet belyser klimatförändringarnas sociala dimensioner och effekter för att framtidens klimatstrategier ska bli mer demokratiska och inkluderande. Projektet vill bidra till att ta fram beslutsunderlag och pedagogiskt material som lyfter rättvise- och jämställdhetsfrågor till svenska myndigheter som jobbar med klimatomställning.
Bakgrund
Klimatförändringar ställer beslutsförfattare på alla nivåer inför stora utmaningar. Världens ledare har enats om målsättningar i Parisavtalet och med FN:s mål för hållbar utveckling och i Sverige annonserade regeringen målet att bli ”världens första fossilfria välfärdsstat” men, för att arbetet med klimatmålen ska nå positiva synergieffekter och för att synliggöra och hantera eventuella målkonflikter behöver arbetet samordnas med övriga hållbarhetsmål.
Utsläpp av växthusgaser, sårbarhet för negativa effekter, och attityder till klimatfrågor varierar mellan samhällsgrupper och är definierade av skillnader i bland annat kön, klass, etnicitet och geografisk plats, så kallade intersektionella faktorer. Tidigare forskning har visat på en blindhet för sociala skillnader i svensk policy på klimatområdet och en avsaknad av medvetenhet om rättviseaspekter bland institutioner. Detta är något som riskerar att underminera klimatarbetet och leda till konflikter med andra hållbarhetsmål.
För att kunna hantera klimatförändringarna behöver alla delar av klimatpolitiken belysas och i dagsläget är forskning kring klimatpolitikens sociala dimensioner och effekter begränsad. Utifrån detta vill forskningsprojektet lära sig om och bidra till beslutsunderlag till svenska myndigheter som jobbar med klimatomställning, både på nationell och lokal nivå.
Syfte
Forskningsprojektet vill undersöka orsakerna till att frågor om social rättvisa inte integrerats i svensk klimatpolicy, och att öka kompetensen på detta område. Forskningen vill också undersöka hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt och socialt inkluderande sätt. Vi kommer att fokusera på hållbarhetsmål som berör motverkande av fattigdom, ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet, och strävan efter fredliga och inkluderande samhällen.
Projektet jobbar för att de strategier som går ut på att uppnå målen om en fossilfri välfärdsstat inte bara ska fokusera på teknikutveckling utan bättre förstå hur strategier kan förbättras genom att hänsyn tas till klimatförändringarnas sociala dimensioner.
Forskningsprojektet kommer att ta fram olika metoder och beslutsunderlag som kan leda till att rättvise- och jämställdhetsfrågor inkluderas i klimatpolicy.
Deltagare
- Annica Kronsell, projektledare
- Gunnhildur Magnusdottir, Malmö universitet
- Benedict Singleton
- Nanna Rask