Relationer i cirkulära affärsmodeller
Kort beskrivning
Syftet med detta treåriga projekt är att identifiera och förklara de relationsförändringar bland värdekedjans aktörers som en övergång till cirkulära affärsmodeller innebär. Vi kommer att undersöka både lyckade, misslyckade och pågående försök att stänga materialflöden och utveckla ett fritt tillgängligt rollspel för att sprida våra resultat.
På bara några få år har den cirkulära ekonomin lyckats etablera sig som en modell för ekonomisk utveckling kapabel att kombinera ekonomisk tillväxt med minskad miljöpåverkan. Idén med den cirkulära ekonomin är att ersätta traditionella linjära flöden – inom vilka råvaror utvinns, varor produceras, och sedan blir avfall – med cirkulära sådana som istället radikalt förlänger värdet på material och produkter. Cirkulär ekonomi framstår därmed som en viktig strategi för att uppnå globala hållbarhetsmål om ansvarsfull och klimatvänlig konsumtion och produktion, speciellt i städerna där det mesta avfallet hanteras och resursförbrukningen sker. För företagen längs värdekedjan handlar cirkulära affärsmodeller om att stänga materiella flöden. Men denna synbart enkla idé verkar skapa en mängd olika spänningar mellan värdekedjans aktörer som behöver börja interagera med varandra på nya sätt. Det verkar som att nya relationer krävs när produkter, komponenter och material ska värderas, utbytas, separeras och återvinnas. Mer omfattande kunskap om dessa relationsförändringar saknas idag, trots stort intresse för vad som hindrar och driver cirkulära affärsmodeller.
Därför frågar vi oss:
- Vilka förändringar innebär en övergång till cirkulära affärsmodeller för stängda materiella flöden för relationerna mellan värdekedjans aktörer?
- Varför innebär övergången dessa förändringar?
- Och vilka är konsekvenserna av förändringarna?
Vi söker besvara frågorna genom ett treårigt forskningsprojekt, uppdelat på två olika arbetspaket. I det första arbetspaketet samlar vi data genom kvalitativa fallstudier av försök att stänga materialflöden och deras påverkan på värdekedjans relationer (t ex återtagningssystem och återvinning). Vi intresserar oss både för relationsförändringarnas sociala och materiella dimensioner då vi menar att de senare dimensionerna är speciellt kritiska för cirkulära affärsmodeller. Det materiella i flödena är så centralt för just dessa affärsmodeller. Det andra arbetspaketet syftar istället på att sprida våra resultat genom att vi i detta utvecklar ett rollspel baserat på våra fynd. Rollspelet skall sprida våra resultat bland företag och organisationer och därmed underlätta för praktiker som vill kunna hantera övergången till cirkulära affärsmodeller.
Vi planerar tre typer av fallstudier: av misslyckade försök att stänga materialflöden, av redan existerande exempel och av processer där ett försök till övergång pågår. De två förstnämnda fallen studeras genom enskilda nedslag medan den sistnämnda typen av fall kommer att följas återkommande under minst ett och ett halvt år. Vi börjar med att intervjua respondenter med ansvar för, eller involverade i, värdekedjans olika relationer, t ex i kontakt med kunder eller leverantörer. I de fall där kunder utgörs av konsumenter anordnar vi fokusgrupper för att inhämta relevant förståelse. Vi använder oss av Actor-Network Theory (ANT) för att strukturera både datainsamling och analys eftersom ANT har fördelen att ta materiella dimensioner på allvar och vara inriktat på förändring av aktörers relationer. Därmed erbjuder ANT oss en mängd användbara analytiska begrepp för att förstå hur relationer förändras, uppstår och stabiliseras.
Vårt projekt är samhälleligt relevant då vi genom att besvara frågorna kan förklara varför cirkulär övergång ofta möter svårigheter via motstånd mot att förändra relationer. Det kan handla om sådant som att kunder avvisar det cirkulära erbjudandet om att hyra istället för att köpa en produkt för att det upplevs som mindre flexibelt. Eller att leverantörer upplever att de tar på sig större ekonomisk risk om de ska behålla ägandet av produkter som finns ute hos kund. Bättre förståelse av svårigheter, men även möjligheter, gör att entreprenörer, chefer och politiker kan bättre bedöma och använda cirkulära affärsmodeller som strategi för att uppnå de globala hållbarhetsmålen och agenda 2030. Ett annat nog så viktigt bidrag med projektet härrör ur det faktum att övergången till cirkulära affärsmodeller är en omfattande samhällelig förändring som inte enbart kan förväntas ha vinnare. Exempelvis kan företags beroende av material som redan finns hos kunderna innebära nya former av digital spårning som kan vara problematisk för integritet och personlig frihet. Studiet av vilka förändringar övergångar till cirkulära affärsmodeller innebär, gör också att man kan bedöma om en cirkulär övergång verkligen är en ansvarsfull strategi för att uppnå hållbarhetsmålen.
Externa projektmedlemmar
Maira Babri, universitetslektor Örebro Universitet
Hervé Corvellec, professor Lunds universitet
Rapport om cirkulär infrastruktur
Ny rapport om cirkulär infrastruktur av Herman Stål.