Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg

Bakgrund

Staden framställs gärna som en plats där fysisk och social rörlighet äger rum, en frihetens och möjligheternas plats där människor möter varandra. Verkligheten ser dock ofta annorlunda ut. Många städer präglas av rumslig, social och språklig segregation, där människor med olika bakgrund, utbildning, arbete och språk lever åtskilda och sällan möts. Detta är även fallet i Göteborg där en ny rapport från Göteborgs stad (Jämlikhetsrapporten 2017) visar att segregationen och de sociala klyftorna i staden alltjämt ökar. Samtidigt pågår det också ett mycket omfattande nybyggnads- och renoveringsarbete i Göteborg. Många stadsdelar genomgår en statushöjande gentrifiering vilket ofta medför att mindre bemedlade människor tvingas flytta samtidigt som nya grupper flyttar in.

Syfte, mål och betydelse

Projektet Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg berikar den samhällsvetenskapliga forskningen om segregation och gentrifiering med ett språkligt perspektiv. Vi vill i projektet klargöra hur de två processerna samverkar och återspeglas i det språkliga landskapet, och hur detta påverkar olika sociala aktörers val och därmed bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. Begreppet språkliga landskap beskriver hur språk används på skyltar och i inskriptioner i det offentliga rummet, och hur sådan språkanvändning samspelar med sociala aktörer, strukturer och processer. En grundtanke inom studiet av språkliga landskap är att enskilda språks värde och synlighet på en plats bestäms av fördelningen av politisk och ekonomisk makt. Sociala aktörer återskapar ofta språkliga värdehierarkier i vardagen genom att till exempel använda engelska, som skapar en internationell image, vid sidan om svenska i en skylt för att locka kunder, eller genom att undvika flerspråkig skyltning i en skola där merparten av eleverna talar ett annat språk än svenska hemma.

Projektet syftar ytterst till att förklara varför och hur enskilda språk tillskrivs olika värde på olika platser liksom hur denna värdering bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. För att kunna göra detta dokumenterar och analyserar vi det språkliga landskapet i sex Göteborgsområden med varierande historia, demografisk sammansättning och socioekonomisk karaktär: Frölunda, Gamlestaden, Gårdsten, Nya Hovås.

Genomförande

Projektet genomförs av fem erfarna forskare i tre olika arbetspaket. I det första arbetspaketet dokumenterar vi språk på skyltar och andra underlag med hjälp av kamera. Vilka språk syns mest i de olika stadsdelarna? Används speciella språk för olika verksamheter? Dokumentationen låter oss analysera de språkliga konstellationer och hierarkier som präglar de olika stadsdelarna och förklara hur de används i olika funktioner.

I det andra arbetspaketet intervjuar vi kommunala tjänstemän, fastighetsägare och entreprenörer, liksom människor som bor i området och andra som på olika sätt interagerar med områdena. Vi analyserar sedan intervjuerna för att undersöka hur människor som planerar, investerar och vistas i området upplever det språkliga landskapet och hur detta påverkar deras agerande och dagliga liv. I denna del av undersökningen utgör individers röster och berättelser om det egna området en viktig del. Hur ser de på flerspråkighet, vilka föreställningar har de om olika språks värde och användningsområden? Deltagarnas svar på dessa frågor kan hjälpa oss förstå hur det språkliga landskapet påverkar individers rörelsemönster inom staden.

I det tredje arbetspaketet undersöker vi hur de studerade Göteborgsområdena framställs i kommunala plandokument, arkitektvisioner och lokala media. Vilka bilder och berättelser om de olika stadsdelarna, deras invånare och de språk som de förknippas med konstrueras i dessa texter och media? Hur förhåller sig dessa bilder och berättelser till de första två arbetspaketens kartläggning av det språkliga landskapet och människors föreställningar om detsamma?

Presentationer

2024

• Löfdahl, Järlehed & Wojahn. Att navigera och förhandla vithet: göteborgska finsk-, somalisk- och arabisktalares erfarenheter av rasifiering, (o)synlighet, och (im)mobilitet. NordAnd 16, Södertörns Högskola, 12 juni.

2023

• Johan Järlehed. City of dreams? Legitimation and contestation around high-rise monuments and artistic counter-monuments in Gothenburg, Sweden. Linguistic Landscape Workshop 14: Utopia and Dystopia. Madrid, 6 september 2023.

2022

• Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs, Svenskans beskrivning 38, Örebro Universitet, 4 maj
• En relationell blick på språk, plats och segregation. Observationer från enkätsvar i Göteborgs språkliga landskap, Platser i rörelse – så arbetar jag med plats, Institutet för språk och folkminnen, 18 maj
• Språks närvaro i stadsrummet: Online/offline i Göteborgs språkliga landskap, Platser i rörelse – så arbetar jag med plats, Institutet för språk och folkminnen, 18 maj

2021

• Språkliga hierarkier i Göteborg, Språkrådsdagen, Språkrådet, Stockholm, 5 maj 2021
• Segregation and (im)mobilization: Examining the Arabic-Islam-mosques nexus in the immigrant neighbourhood of Bellevue, Gothenburg, The 4th International Conference on the Sociolinguistics of Immigration, University of Turin, Genova, Italy, 27-28 maj 2021.
• The heterotopic ambivalences of urban entrepreneurialism: the case of Business Improvement District Gamlestaden and the Bellevue industrial area, Sociolinguistic Symposium 23, University of Hong Kong, 7-10 juni 2021
• Tre moskénamn i Göteborgs språkliga landskap, Den 17 Nordiska Namnforskarkongressen, Helsingfors universitet, 8-11 juni 2021.

2020

• Invisible Mosques in Scandinavia's Urban Landscape, Mosques, power and politics,
  Köpenhamns universitet 22-24 januari 2020
• Språkets roll i gentrifierings- och segregationsprocesser: språkliga landskap i Göteborg, Högre seminariet, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet 18 mars 2020
• Språkliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförande analys av finskans och somaliskans synlighet och status, ASLA 2020: Språklig mångfald, Göteborgs universitet 23-24 april 2020

• ”Finskan i Göteborg. En intersektionell analys av en plats språkliga hierarkier.” Göteborgs Stads sverigefinska råds utbildningsdag, 29 september 2020.

• The ambiguities of ordering ’chaos’: BID Gamlestaden vs. Bellevue Industriområde, Governing urban aesthetics / the aesthetics of urban governance: a discussion of Business Improvement Districts (BID) in different geographic and political-economic settings, Workshop at University of Gothenburg, 10 december 2020.

2019

• Språk, segregation och gentrifiering i Göteborg. Språkoktoberfestivalen, Halmstad Högskola, Oktober 2019.
• ’World-class’ segregation, or entrepreneurial language and place-making in Nya Hovås. Hebrew University of Jerusalem and Tel Aviv University, november 2019.
• Entrepreneurial naming and scaling: the case of Nya Hovås. Names in the Economy 6, Uppsala University.
• Signs of urban change in Gothenburg: Investigating segregation and gentrification processes with a linguistic landscape perspective. Signs of Urban Change, Birkbeck, London, https://www.eventbrite.co.uk/e/signs-of-urban-change-tickets-72382920263
• ‘World-class’ segregation, or entrepreneurial language and place-making in Nya Hovås. Linguistic Landscape Studies: Sharing knowledge and solving problems, Umeå University, https://challengingtraditions.wordpress.com/

Publikationer

2024

Järlehed & Löfdahl. ”Ingen bryr sig, för där jag bor så pratar man många olika språk”, Språkbruk

Järlehed. "Bo högt, högre, högst": Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs. Svenskans Beskrivning 38.

Maria Löfdahl, Johan Järlehed, Daniel Wojahn, Tommaso M. Milani, Tove Rosendal, Helle Lykke Nielsen. Navigating whiteness from the margins: Finnish, Somali, and Arabic speakers’ experiences of racialization, (in)visibility, and (im)mobility in Gothenburg, Sweden. Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication.

2023

Johan Järlehed, Tommaso M. Milani, Tove Rosendal. Introducing the political economy of language in place/space, Linguistic Landscape.

Sean P. Smith, Johan Järlehed, Adam Jaworski. HOLLYWOOD: The political economy and global citation of an emblematic language object. Language in Society.

Johan Järlehed. Matarvspodden 19. Halv special och falafel - språk och identitet

2022

Rosendal, Nielsen, Järlehed, Milani, Löfdahl (2022) Language, translocality and urban change: Online and offline signage in four Gothenburg neighbourhoods, Linguistic Landscape.

Järlehed (2022) The white worker’s hotdog and the not-so-white worker’s falafel: food-based public art and urban redevelopment in a changing society, Social Semiotics.

Maria Löfdahl, Johan Järlehed, Tommaso M. Milani, Helle Lykke Nielsen och Tove Rosendal: Språkliga hierarkier i Göteborg – en intersektionell och jämförande analys av finskans och somaliskans (o)synlighet och status

Helle Lykke Nielsen, Maria Löfdahl, Tove Rosendal, Johan Järlehed, Tommaso M. Milani: Moskéer i Göteborg – självpositionering i det urbana rummet

2021

Järlehed, Löfdahl, Milani, Nielsen, Rosendal: Entrepreneurial Naming and Scaling of Urban Places: the Case of Nya Hovås

En populärvetenskaplig sammanfattning av en artikel som vi skrivit om moskénamn i Göteborg:  
https://www.nordicsocioonomastics.org/flersprakiga-moskeer-i-goteborg-vad-kan-de-saga-oss/

2020

"Språkliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförande analys av finskans och somaliskans synlighet och status"

Järlehed, Löfdahl, Milani, Nielsen, Rosendal: Entrepreneurial Naming and Scaling of Urban Places: the Case of Nya Hovås (extern länk till publikationen)

Järlehed, Nielsen, Rosendal: Language, food and gentrification: signs of socioeconomic mobility in two Gothenburg neighbourhoods

Finskan i Göteborg, Västarvet, Kunskap & fakta om Västra Götalands natur- och kulturarv.

Medverkande forskare

• Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, projektledare
• Tove Rosendal, Institutionen för språk och litteraturer
• Tommaso Milani, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
• Maria Löfdahl, institutet för språk och folkminnen
• Helle Lykke Nielsen, Syddansk universitet